Vattendirektivet och havsmiljödirektivet ställer krav på medlemsländerna att genomföra åtgärder för att förbättra sina vattenmiljöer. Åtgärder kan bestå av många olika slag, som lagstiftningsåtgärder, utsläppsregleringar, naturbaserade lösningar som våtmarker och rovfiskevåtmarker, tekniska lösningar för dagvatten och olika frivilliga lösningar som gynnar ekosystemtjänster. Ansvaret är också uppdelat, beroende på lagstiftningen, men detta hindrar inte olika aktörer från möjligheten att agera med vattenförbättringar inom sina mark- eller vattenområden. Medel finns att ansöka om, t.ex. från olika EU-program. Leader-programmet på Åland har bland annat bidragit till att våtmarker och rovfiskevåtmarker har kunnat anläggas. Idag ställs det också större krav på miljöåtgärder inom jordbruken genom CAP-strategin.
Ytterligare information om hur vattendirektivet och havsmiljödirektivet (ramdirektivet för en marin strategi) genomförs finner du här:
Där finner du såväl förvaltningsplaner som åtgärdsprogram för de åländska vattnen.
Under Bilagor här intill hittar du dels ett dokument om olika åtgärder för att minska avrinning från land, liksom de lokala åtgärdsplaner som landskapsregeringen tar fram. För att genomföra dessa åtgärdsplaner behövs förankring på flera nivåer och en budget. Genomförandeplaner behöver tas fram i samverkan med mark- och vattenägare och andra aktörer. Du hittar även en delrapport om genomförandet av åtgärdsprogrammet 2022-2027.