Åland är ett småkuperat skärgårdslandskap som består av ca 6.700 öar. Skogen och skogsbruket utgör ett betydande inslag och nästan 60 % av landarealen täcks av produktiv skogsmark och skogbevuxen tvinmark. Virkesförrådet domineras av tall men det tämligen maritima klimatet medför även att inslaget av lövträd är stort. Skogsmarkerna har ställvis ett högt kalkinnehåll, vilket bland annat ger en rikedom av kalkgynnade kärlväxter.
Historiskt nyttjades skogarna främst för bete och husbehov, men även för omfattande vedexport och skeppsbyggerier. Virkesförrådet har ökat med nästan 50 % sedan 1960-talet som en följd av lagstiftning och omfattande skogsvårdsåtgärder. Den totala tillväxten har ökat med drygt 60 % under samma tidsperiod och uppgår idag till ca 442.000 m3 per år. Den åländska skogsmarken ägs till 90 % av privata markägare som bedriver ett aktivt småskaligt skogsbruk. Självverksamheten är fortfarande hög inom skogsvården, medan avverkningarna i huvudsak sköts maskinellt av entreprenörer. Mängden industrivirke har de senaste åren varit drygt 200.000 m3 per år.
Åland har egen lagstiftningsbehörighet inom skogsbruk och Ålands landskapsregering är den ansvariga myndigheten på området. De privata skogsägarna företräds av sin intresseorganisation Ålands skogsvårdsförening r.f.
Virkesråvaran köps i huvudsak av två företag, Ålands Skogsindustrier AB och SkogAx.
Nytt skogsprogram
Ålands landskapsregering har fastställt ett nytt skogsprogram för åren 2018-2027. Programmet ”SkogsÅland2027” har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av ett flertal olika intressenter. Skogen får en allt större roll i vår strävan för en hållbar utveckling och programmet utgör ett sektorspecifikt bidrag till Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda.
Av programmet framgår bl.a. att det finns goda möjligheter att hållbart öka avverkningsaktiviteten och virkesuttaget, speciellt i våra gallringsbestånd. För att öka lönsamheten är det viktigt att på sikt höja timmerandelen och kvaliteten på virkesråvaran, men även att vi blir bättre på att nyttja det åländska virkets speciella egenskaper och öka användningen av förnyelsebar träråvara i olika typer av byggnadsprojekt och vid framställningen av energi. Vidare finns goda möjligheter att utveckla tjänsteutbudet kring skogens mångsidiga sociala värden.
Programmet ”SkogsÅland2027” hittar Ni under bilagor.
Ny riksskogstaxering 2023
Riksskogstaxeringen är en landsomfattande inventering av skog och mark i Finland som utförs av Naturresursinstitutet Luke. I slutet av maj inleddes fältarbetet för den senaste riksskogstaxeringen (RST13) på Åland. Arbetet görs av fem olika mätgrupper och kommer att pågå under sommaren 2023. Denna gång är avsikten att mäta cirka 1.000 provytor på fastmark, vilket är dubbelt fler än vad som är normalt. Eftersom de åländska skogsmarkerna är fragmenterade och varierande, ger ett större antal provytor en högre noggrannhet i datamaterialet.
Senaste riksskogstaxering gjordes sommaren 2018 och resultaten från denna hade inte ens hunnit bli klara innan de blev inaktuella då Åland drabbades av stormen Alfrida i januari 2019. Skogstillgångarna och åldersstrukturen har påverkats kraftigt de senaste åren på grund av stormen och efterföljande angrepp av granbarkborre och det är nu mycket lämpligt med en noggrann inventering av tillståndet då merparten av uppredningsarbetet utförts. Genom riksskogstaxeringen får vi en uppdaterad bild av vilka förutsättningar vi har att jobba med i det åländska skogsbruket.
De nya resultaten beräknas vara klara till sommaren 2024.
Naturvård och mångbruk
Landskapsregeringens målsättning är att upprätthålla ett hållbart skogsbruk på Åland. Detta innefattar förutom ekonomisk virkesproduktion även att man beaktar av den biologiska mångfalden, landskapsvården, vattenvården, fornminnesvården och skogens mångsidiga sociala funktioner som jakt, svamp- och bärplockning samt övrigt friluftsliv.
Ålands Vatten Ab har tillsammans med landskapsregeringen, skogsvårdsföreningen och de åländska skogsbolagen tagit fram ett informationsblad om vattenskydd och skogsbruk. Informationsbladet hittar du ovan under bilagor eller på denna länk.
På Åland finns ett flertal arter och livsmiljöer (biotoper) som är skyddade genom skogsvårds- och naturvårdslagstiftningen. Dessutom skyddas ytterligare ett antal biotoper genom skogscertifieringens regelverk. En inventering av skogsvårds- och naturvårdslagens biotoper gjordes åren 2001-2003. En rapport från inventeringen finns som bilaga.
Allemansrätten på Åland skiljer sig till vissa delar från allemansrätten i övriga Finland och Sverige. Du kan läsa mer om landskapsregeringens tolkning av allemansrätten på Åland genom att välja ämnesområdet Miljö och Natur.
Skogscertifiering
Ett skogscertifikat är en skriftlig bekräftelse på att skogsbruket uppfyller gemensamt överenskomna krav på ett hållbart skogsbruk. De olika kriterierna som ska uppfyllas finns samlade i en standard och en oberoende, ackrediterad revisor granskar årligen att kriterierna uppfylls.
På vår marknad finns två etablerade skogscertifieringssystem: PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes) och FSC (Forest Stewardship Council).
De åländska skogsägarna är sedan år 2002 gruppcertifierade enligt PEFC Finlands kriterier för gruppcertifiering på skogsvårdsföreningsnivå (PEFC FI 1002:2022). Gruppcertifikatet omfattar alla medlemmar i Ålands skogsvårdsförening r.f. och utgör även en del av Södra Finlands certifieringsområde.
Hösten 2016 kunde de första skogsägarna på Åland även ansluta sig till FSC:s gruppcertifiering och idag är ett drygt tjugotal skogsägare anslutna. Ålands skogsvårdsförening fungerar även som paraplyorganisation för de skogsägare som valt att certifiera sig enligt FSC systemet.
Ålands skogsvårdsförening r.f. ger mer information om skogscertifiering:
Kontaktuppgifter till Ålands skogsvårdsförening r.f. på webbplatsen landsbygd.ax