Tidslinje 2011-2023 - Kortrutt och nyinvesteringar i frigående tonnage

Idén att förändra trafiksystemet genom utbyggd infrastruktur för att förkorta färjepass och restider, sänka skärgårdstrafikens driftskostnader och öka flexibiliteten i skärgårdstrafiken har diskuterats och i delar utretts sedan 1950-talet. Möjligheten att hantera högre kapacitetsbehov sommartid, möjliggöra persontransport och stödja utfasningen av fossila bränslen har omnämnts. Ett helhetsgrepp togs i kortruttsutredningarna i början av 2010-talet. 

Behovet av detta helhetsgrepp var en följd av finanskrisen 2008 då landskapets skatteinkomster sjönk, vilket ledde till att servicenivån i skärgårdstrafiken sänktes under åren 2010-2012. Samtidigt utreddes bland annat det s.k. södra tunnelalternativet mellan Föglö och Lemland. År 2011 lämnade regeringen 2007-2011, med lantråd Viveka Eriksson och trafikminister Veronica Thörnroos, ett meddelande till Lagtinget (meddelande nr 3/2010-2011). 

Det beslöts att: 
1. Utreda om trafiksystemet kunde effektiviseras och restider kunde förkortas i enligt visionen i meddelande nr 3, 2010-2011. 
2. Inleda konkurrensutsättning av driften av skärgårdsfärjorna med syfte att sänka driftskostnaderna. 

Regeringen 2011-2015, med lantråd Camilla Gunell och Infrastrukturminister Veronica Thörnroos, inledde därefter arbetet med Förstudie - Kortrutt 2012-2013. Tunnel mellan fasta Åland och Föglö togs då med som ett trafikalternativ i förstudien, tillsammans med många andra trafikalternativ. Förstudien presenterades våren 2014 och visade att det fanns några trafiklösningar där utbygganden av infrastruktur kunde finansieras med de minskade driftskostnader i sjötrafiken som följde. För detta krävdes investeringar om totalt 76 miljoner euro på västra och östra Föglö, Sottunga, Snäckö och Prästösund. Tolv år efter investeringarna visade utredningarna på ett lägre ackumulerat nuvärde för hela skärgårdstrafiken. Nuvärdet för kostnaderna efter 40 år blev 40 miljoner euro lägre jämfört med gällande trafiksystem. (Notera priser från 2014).

Ett meddelande lämnades till lagtinget om framtidens skärgårdstrafik (meddelande nr 6/2013-2014), vilket redogjorde för dessa slutsatser och att regeringens utgångspunkt var att fokus skulle läggs på östra och västra Föglö och Prästösund. Lagtinget förordar kortruttsinvesteringar i östra och västra Föglö och betonar vikten av att investeringarna inte omöjliggör en kommande fast förbindelse till Föglö. 

Regeringen 2015-2019, med lantråd Katrin Sjögren och infrastrukturminister Mika Nordberg, fortsatte arbetet med kortruttsprojektet och i tilläggsbudget 1 år 2017, föreslogs en förändring av trafiksystemet i södra skärgården. En fullmakt om 40 miljoner euro för att fullfölja infrastrukturprojekten Västra Föglö, med hamnplacering på norra Gripö, och Östra Föglö, med hamnplacering i Hastersboda, erhölls i tilläggsbudgeten. Under mandatperioden antogs sedan anbud för infrastrukturentreprenaden på Västra Föglö och vägplanen för Östra Föglö ställdes ut. 

Efter regeringsskiftet till regeringen 2019-2023, med lantråd Veronica Thörnroos och infrastrukturminister Christian Wikström, avbröts infrastrukturupphandlingen i kortruttsprojekt Västra Föglö. En ny utredning utfördes rörande en fast förbindelse mellan fasta Åland och Föglö, med en nordlig sträckning utgående från Svinö i Lumparlands kommun. Utredningen gjordes av en parlamentarisk tillsatt kommitté som gav sitt slutbetänkande 2022. Fokus riktades även mot kortruttsprojektet i Prästösund. 

Regeringen 2023-2027 med lantråd Katrin Sjögren och infrastrukturminister Camilla Gunell fortsatte arbetet med kortruttsprojektet Prästösundsbron.

Ålands landskapsregerings tonnage är föråldrat och har kapacitetsutmaningar, varför flera regeringar haft ambitionen att föryngra flottan och öka kapaciteten, och då samtidigt minska flottans klimatavtryck. Med en utfasning av fartyg vid 40 års ålder skulle en utbytestakt om ett nytt frigående fartyg ungefär vart 5:te år behövas. 

I samband med nuvarande självstyrelselags ikraftträdande 1993 övertog Åland skötseln av skärgårdstrafiken, vilken tidigare sköts i samarbete med riket. Med undantag för M/S Ådan har alla fartyg byggts på beställning av det offentliga för trafik i Ålands skärgård. 

Landskapsregeringen äger idag följande frigående färjor: 
M/S Gudingen - byggd 1980 
M/S Doppingen - byggd 1980 
M/S Knipan - byggd 1985 
M/S Skiftet - byggd 1985 
M/S Alfågeln - byggd 1990 
M/S Viggen - byggd 1998 
M/S Ådan - byggd 2001 (inköpt 2021) 
M/S Skarven - byggd 2009 

Arbetet med det dubbeländande fartyget M/S Skarven påbörjades under regeringen 2003-2007 ledd av lantråd Roger Nordlund och med Runar Karlsson som kommunikationsminister. M/S Skarven färdigställdes under regeringen 2007-2011 med lantråd Viveka Eriksson och trafikminister Runar Karlsson, med byte till Veronica Thörnroos under 2009. M/S Skarven byggdes på beställning av Ålands landskapsregering. 

Följande regering 2011-2015 med lantråd Camilla Gunell och Infrastrukturminister Veronica Thörnroos arbetar med att projektera en ny dubbeländad färja. Denna gång med hybriddrift. Detta fartyg kallas i dagligt tal för LNG-färjan och beskrivs i delrapport 2, Tonnage och drift – Nytt tonnage, i kortruttsprojektet. I tilläggsbudget 1/2014 och budget 2015 avsätts delfinansiering till inköp av färjan. Projekteringen färdigställs och regeringen föreslår en till delfinansiering för inköp av den nya färjan i budgetförslaget för 2016. Den nya färjan var planerad i första hand till linjen Åva-Osnäs, mellan Brändö kommun och riket, och var tänkt att beställas av landskapsregeringen. 

Efter valet hösten 2015 tillträder regeringen 2015-2019 med lantråd Katrin Sjögren och infrastrukturminister Mika Nordberg. Lagtinget har i behandlingen av budget 2016 uppmanat landskapsregeringen att ”fastställa kortruttsystem innan nytt tonnage beställs”. Den nya regeringen projekterar under sin mandatperiod en dubbeländad elhybridfärja av ”flakfärjstyp”, d.v.s. en inte överbyggd färja. Den nya färjan handlas upp på totalentreprenad omfattande även reservfartyg och 15 års drift på Föglölinjen. Totalentreprenad med ett nytt fartyg omfattande även drift på en linje, betyder att entreprenören beställer fartyget och bakar in delar av byggkostnaden i den månatliga ersättningen för driften på linjen under i detta fall 15 år. Anbudsbegäran går ut 2018 och avtal tecknas 2019. Utgången av trafikavtalen i södra skärgården anpassas under mandatperioden till den planerade trafikomställningen 2022. 

I början av 2020 avbryter regeringen 2019-2023, med lantråd Veronica Thörnroos och infrastrukturminister Christian Wikström, avtalet rörande totalentreprenaden på Föglölinjen med elhybridfärjan. Landskapsregeringen stäms för avtalsbrott och domstolsprocesser inleds. Trafikavtalen i södra skärgården förlängs och förnyas. I slutet av 2021 köps det dubbeländade och överbyggda dieselelektriska fartyget M/S Ådan in från Norge. I väntan på ombyggnationer används M/S Ådan på andra linjer innan hon sätts in på linjen Åva-Osnäs mellan Brändö kommun och riket under 2023. Regeringen lämnar ett meddelande ”Vägen mot en fossilfri skärgårdstrafik” till lagtinget (meddelande nr 4/2022-2023) och en rapport ”Mot ett fossilfritt tonnage – En sammanställning av Infrastrukturavdelningen” tas fram. 

Regeringen 2023-2027 med lantråd Katrin Sjögren och infrastrukturminister Camilla Gunell ingår förlikning i ärendet rörande Föglölinjen under 2024 och betalar skadestånd för brytandet av avtalet. De anger i sitt regeringsprogram målet att fram till 2035 inskaffa fem nya frigående fartyg samt åtta linfärjor/mindre frigående färjor. Med en jämn anskaffningstakt skulle det innebära 1-2 nya frigående fartyg under varje mandatperiod fram till 2035. En avsiktsförklaring om att bilda ett gemensamt rederi med det statligt ägda rederiet Finferries ingås under 2024.

Här hittar du dokumentmappar kopplade till landskapsregeringens tidslinje (SharePoint bibliotek).

Här hittar du ärendekorten till alla ärenden som berör landskapsregeringens tidslinje (SharePoint bibliotek).

Ålands landskapsregerings tidslinje börjar med budget 2011 och ärende ÅLR 2011/4320, Plan för kortrutt i åländska skärgården. Ärenden som är öppnade inom tidslinjen är medtagna till sitt avslutande, vilket innebär att tidslinjen löper till 2024.

Den samlade dokumentationen består av beslut och dess bilagor, dock har följande inventeringar av fåglar i miljökonsekvensbedömning (MKB) inte publicerats; 

• Östra Föglö, ÅLR 2014/3093, handling nr 31
• Västra Föglö, ÅLR 2015/3355, handling nr 39
• Prästösund, ÅLR 2015/3356, handling nr 14

Protokollen från den parlamentariska kommitté som utredde tunnel under åren 2020-2022 är inte med i tidslinjen, då de inte utgör beslut tagna av landskapsregeringen. Dessa finns att läsa på landskapsregeringens hemsida, se länk nedan.

Landskapsregeringens tidslinje omfattar beslut tagna på enskild föredragning eller i regeringens plenum. Endast sju beslut inom kortrutt och nyinvesteringar i tonnage är tagna på tjänstemannanivå. Dessa rör tillsättningar av tjänster, justering av projektbudget och begäran om handlingar, och omfattar ca 30 tidslinjeposter.

I några, framför allt äldre ärenden, saknas bilagor tillhörande beslutet i dokumentmappen. Dessa bilagor finns inte i digital form och kan fås på begäran, till den del information inte är sekretessbelagd. 

Läs protokollen från den parlamentariska kommittén på Tunnelutredningen - Fast förbindelse till Föglö (regeringen.ax)

Både Ålands lagting och Ålands landskapsregering samlar alla inkommande och utgående handlingar i ärenden. Ett ärende berör en sak, t.ex. en upphandling, ett projekt, en utredning eller ett budgetförslag. Ett ärende har ett ärendenummer som i landskapsregeringen har formen ”ÅLR löpnummer/årtal” t.ex. ”ÅLR 123/2024”. Ärendena samlas i ett ärendehanteringssystem för att vara digitalt sökbara.

Ett ärende består av flera handlingar, som får ett löpnummer utgående från när de registrerats i ärendet. Vilka handlingar som hör till ett ärende samlas i ett ärendekort, som alltså ger en översikt över vilka handlingar som finns i ärendet.

Beslut kan fattas på fyra nivåer inom Ålands landskapsregering. Nivåen bestäms i landskapsregeringens delegeringsbeslut. Den lägsta nivån är tjänstemannabeslut (Tjb) följt av tjänstemannaföredragning (Tjf), där tjänstemännen är beslutande. Nästa nivå är enskild föredragning (Esk/E), där en tjänsteman föredrar ärendet till en minister. Det är den vanligaste beslutsnivån i tidslinjen. Vissa beslut fattas av den politiska landskapsregeringen gemensamt på föredragning av minister. Dessa kallas beslut tagna i regeringens plenum (Pleni/P).

I Ålands lagting fattas beslut på plenumnivå där hela lagtinget deltar. Ärendet inleds med en remissdebatt i plenum, varefter det sänds för behandling i ett utskott som avger ett betänkande över innehållet. Därefter slutbehandlas ärendet i plenum. Utskottets förslag ligger som grund för lagtingets behandling i plenum och utgör i allmänhet lagtingets slutliga beslut. Utskotten består av ledamöter från lagtinget. Läs mer om lagtinget på länken nedan.

Det finns flera reglerade sätt som Ålands lagting och Ålands landskapsregering officiellt kommunicerar med varandra. Ålands landskapsregering kan exempelvis lämna ett meddelande till Ålands lagting för att informera och få lagtingets syn på det regeringen tänkt göra. På samma vis kan t.ex. Ålands lagting ställa frågor, spörsmål, till Ålands landskapsregering om det som landskapsregeringen gör. 

Läs mer om lagtingets organisation på deras hemsida Ålands lagting (lagtinget.ax).