Samhällsplaneringen sköts i regel på kommunal nivå. Kommunen sköter markplaneringen samt styr och övervakar byggandet.
Landskapsregeringen övervakar och hjälper kommunerna i planläggningen. Frågor som rör fornlämningar och kulturmiljöer handläggs av kulturbyrån.
Vem bestämmer om planläggning av ett område?
Oftast är det kommunen som tar initiativ till kommunöversikter och generalplaner. Kommunen kan också besluta om detaljplanering av mindre områden. En enskild markägare kan anhålla om detaljplanering av sin egen mark eller ändring av gällande plan. Kommunen ska då godkänna planens omfattning och målsättningar. Kommunen ska också godkänna planeraren.
En markägare som anhåller om detaljplanering eller ändring av detaljplan bekostar vanligen planläggningen själv. I annat fall bekostar kommunen planläggningen.
När kommunen fattat beslut om att upprätta en plan kan den utfärda ett tillfälligt byggnadsförbud och åtgärdsbegränsning på högst fem år. Det innebär att man inte får bygga, riva, utföra markarbeten eller fälla träd utan byggnadsnämndens tillåtelse. Har man redan fått bygglov behövs inget nytt tillstånd.
Hur går planläggningen till?
Planeraren samlar först information om vilka tidigare planer, regler och rekommendationer som gäller för området. I det skedet ska planeraren kontakta landskapsregeringen för att få information om viktiga samhällsfunktioner, miljövärden och kulturhistoriska värden som ska beaktas i planen.
När det gäller fornlämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är det kulturbyrån som ger utlåtandet. Planeraren ska också be om synpunkter av andra kommuner, myndigheter och enskilda som berörs av förslaget.
Planeraren sammanställer sedan en plan som vanligen består av en karta med förklarande textdel. I planen anges hur byggnader och mark ska utnyttjas och vilka regler som gäller. På kartan markeras markanvändning och ändamål med bokstäver och färger, som förklaras i textdelen.
Fornminnesområden markeras till exempel med SF i detalj- och generalplan. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse eller miljö markeras med SBL eller SBS i generalplan och PK, BK eller K i detaljplan. Man kan också utfärda närmare bestämmelser i planen för att skydda natur- eller kulturvärden.
Planförslaget ställs ut under minst 30 dagar (för mindre ändringar av detaljplan 14 dagar), vanligen på kommunens anslagstavla. Under denna tid har kommuninvånare och övriga berörda rätt att skriftligen framföra synpunkter på förslaget.
Markägare inom planområdet får en särskild kallelse per post. Om planen berör ett stort antal markägare kan meddelande om planförslaget i stället publiceras i lokaltidningen eller sättas upp på kommunens anslagstavla.
Vem godkänner planen?
Kommunfullmäktige antar generalplaner och detaljplaner samt ändringar av dessa. Detaljplaner kan dock godkännas av kommunstyrelsen, byggnadsnämnden eller en tjänsteman.
Vem övervakar planläggningen?
Landskapsregeringen övervakar att planläggningen följer lagar och förordningar och att planerna uppfyller sitt syfte.
Kommunens byggnadsnämnd och byggnadsinspektör övervakar att antagna planer följs i praktiken. Åtgärder som strider mot planen behandlas i byggnadsnämnden.