Skattegränsens bakgrund och syfte
När Finland anslöt sig till EU valde Åland att följa med in i unionen under vissa förutsättningar. EU-inträdet utgjorde ett hot mot en av hörnstenarna i ekonomin bakom den östersjöbaserade färjtrafiken, nämligen tax-free försäljningen. Från åländskt håll krävdes därför någon form av undantag i EU-anslutningsfördraget.
Resultatet blev protokoll nr 2 om Åland, se bilaga, som fogades till Finlands anslutningsfördrag till EU. Protokollet stadgar bl.a. att Åland inte skall omfattas av bestämmelserna om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om indirekt skatt. Till följd av detta har man kunnat fortsätta med försäljning av skattefria varor i fartygs- och flygtrafiken mellan Åland och andra EU-länder, fastän skattefriheten i trafiken EU-länderna emellan upphörde den 1 juli 1999.
Skatteundantaget är en förutsättning för en livskraftig åländsk ekonomi idag och långt in i framtiden. Skatteundantaget är också en förutsättning för förmånliga transporter mellan Sverige och Finland via Åland.
Publikationer och utredningar om den åländska skattegränsen
Det åländska skatteundantaget inom EU, Effekter för företag, branscher och samhällsekonomi, ÅSUB, Rapport 1999:1,
EU-medlemskapets effekter på den åländska ekonomin i ett internationellt perspektiv, ÅSUB, Rapport 2004:10,
Det åländska skatteundantagets ekonomiska betydelse, ÅSUB, Rapport 2004:5, idag och i framtiden,
The significance of duty-free sales on board ferries to the transnational transport system in the Baltic Sea-region, ÅSUB, Rapport 2011:8,