Landskapet har lagstiftningsbehörighet för de åländska kommunalskatterna. Sådana skatter är en del av inkomstskatten som tas ut på privatpersoners förvärvsinkomster och samfunds inkomster samt fastighetsskatten.
Inkomstbeskattningen av privatpersoner och samfund är delad mellan kommunerna och staten i hela landet. I riket är dock den kommunala och statliga inkomstbeskattningen helt integrerad i inkomstskattelagen. I landskapet blir det en större skillnad mellan den kommunala och statliga inkomstbeskattningen eftersom samma förvärvsinkomster beskattas dels i statsbeskattningen genom inkomstskattelagen och dels i kommunalbeskattningen genom kommunalskattelagen.
Lagtinget lagstiftar om kommunalbeskattningen och kommunerna fattar beslut om vilka skattesatser som ska gälla i kommunen inom ramen för de aktuella lagarna. Det är skatteförvaltningen som sköter uppbörden av kommunalskatten även i landskapet. Eftersom skatteförvaltningen är en riksmyndighet finns en överenskommelseförordning mellan landskapet och skatteförvaltningen om att skatteförvaltningen ska sköta uppbörden av kommunalbeskattningen i landskapet.
Landskapet betalar sedan årligen skatteförvaltningen för de kostnader som avvikelser i den åländska kommunalbeskattningen medför. Liksom alla kommuner i landet, betalar dessutom även de åländska kommunerna skatteförvaltningen för uppbörden av de kommunala skatterna.
Lagstiftning
Den huvudsakliga lagen är kommunalskattelag (2011:119) för landskapet Åland. Utöver kommunalskattelagen finns även fastighetsskattelag (1993:15) för landskapet Åland och ca 15 andra landskapslagar som reglerar den åländska kommunalbeskattningen. Lagarna är i huvudsak blankettlagar, vilket betyder att de åländska lagarna gör rikets lag tillämplig i landskapet.
Det finns ändå skillnader mellan kommunalbeskattningen i landskapet och i riket bl.a. eftersom de åländska kommunalskattelagarna innehåller avvikande och ytterligare avdrag än de som finns i rikslagarna.