EU:s nya strategier och handlingsplaner för miljö och natur
EU har satt upp ett flertal mål och en väg till ett mer hållbart samhälle till 2050. Under 2019 togs den europeiska gröna given fram av Europeiska kommissionen. I den läggs en stor rad hörnstenar, vilket under 2020 resulterade i t.ex. EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 med handlingsplan, från jord till bord-strategin och en handlingsplan för cirkulär ekonomi.
I den gröna given anges hur Europa ska bli den första klimatneutrala världsdelen fram till 2050. Den innehåller en ny och hållbar tillväxtstrategi för alla, som ska stimulera ekonomin, förbättra människors hälsa och livskvalitet, värna naturen och inte lämna någon utanför. Den gröna given är en viktig del i kommissionens strategi för att genomföra FN:s Agenda 2030 och nå målen för hållbar utveckling.
Den gröna given är en uppmaning till samarbete för att uppnå hållbar politik och verksamhet inom 10 olika områden. Av dessa områden är tre viktiga näringar i fokus – jordbruket, anläggningsindustrin och produktionen av mat och dryck. Fiskare och jordbrukare inom EU ses som nyckelaktörer för att uppnå målsättningarna och ställa om sin produktion. I kommissionens förslag för jordbrukspolitiken år 2021-2027 ska åtminstone 40% av den gemensamma budgeten för jordbrukspolitik och minst 30 % av havs- och fiskerifonden bidra till klimatåtgärder (Europeiska kommissionen, 2019). Från jord till bordstrategin står i centrum för den gröna given. Strategin behandlar frågan om hållbara livsmedelssystem på ett övergripande sätt och tar hänsyn till de komplexa sambanden mellan friska människor, sunda samhällen och en frisk planet. Åland är ett samhälle där både jordbrukare och yrkesfiskare verkar, vilket innebär att det åländska samhället har stora förutsättningar att vara med i omställningen till hållbar matproduktion.
Den gröna given har även delmålet att bevara och återställa ekosystem och biologisk mångfald hos medlemsländerna. Ekosystemen är viktiga för att säkerställa ekologiska tjänster som livsmedel, dricksvatten, ren luft och frisk natur. Naturen reglerar klimatet och naturbaserade lösningar som skydd och återställande av våtmarker, torvmarker och kustnära ekosystem eller hållbar skötsel av havsområden, skogar, gräsmarker och jordbruksmark kommer att vara avgörande för utsläppsminskning och klimatanpassning. Att plantera träd, skydda natur- och urskog samt att utveckla grön infrastruktur både i städer och på landsbygd kommer att mildra effekterna av naturkatastrofer. I EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 framgår att det finns ett behov av att skydda minst 30 % av land- och havsmiljöer för att minska förlusten av arter. Förlusten av biologisk mångfald och klimatkrisen hänger samman. Om en av dem försämras gör också den andra det. Mer allmänt förutsätter hållbara lösningar på klimatförändringarna att större tonvikt ges på naturbaserade lösningar som t.ex. våtmarker, inklusive sunda och motståndskraftiga hav och oceaner (EU:s gröna giv). Den europeiska gröna given - EU:s tillväxtstrategi – kommer att fungera som en kompass för återhämtningen efter covid-19-krisen och säkerställa att ekonomin tjänar människorna och ger mer tillbaks till naturen än den tar. Kommissionen betonar att specifika åtgärder bör tas fram för att uppnå målen (se sidan EU:s plan för återställande av natur). Dessa åtgärder ska vara gränsöverskridande mellan länder, och strategier och finansiering ska ske både lokalt och som stöd från EU.
Horisont Europa är EU:s nästa forsknings- och innovationsprogram som startar 2021. Fyra av de fem överenskomna uppdragsområdena inom Horisont Europa stöder direkt den gröna given:
- Friska hav, kuster, sjöar och floder
- Klimatneutrala och smarta städer
- Markhälsa och livsmedel
- Klimatanpassning och samhällsomvandling (info på kommissionens webbplats).
EU-kommissionen har även presenterat en ny handlingsplan för en cirkulär ekonomi (mars 2020). Den nya handlingsplanen omfattar en rad åtgärder för att hjälpa EU nå sitt mål om klimatneutralitet 2050. Handlingsplanen omfattar åtgärder för hållbar produktion av bland annat elektronik, textilier och plast, halvering av kommunalt avfall samt hållbarare förpackningar på EU:s marknad. Kommissionen betonar även att handlingsplanen ska harmonisera med befintliga och nya strategier, exempelvis de globala hållbarhetsmålen och EU:s nya industristrategi.
Sammantaget kommer EU:s strategier och handlingsplaner samt förslag till åtgärder att bidra till en samordning för att stärka vattenvårdande insatser, stärka den biologiska mångfalden och minska effekterna av klimatpåverkan. Allt detta ska genomföras med både piska och morot, d.v.s. med strängare regler i vissa fall samt med stödmöjligheter i andra fall. Mer detaljerad information om EU:s planer och strategier finns i nedanstående länkar.
EU:s gröna giv, kommissionens webbplats
EU:s strategi för biologisk mångfald 2030, kommissionens webbplats
Från jord till bord, kommissionens webbplats
EU:s cirkulära ekonomi, kommissionens webbplats
EU-initiativ om pollinatörer, pdf på kommissionens webbplats