Under en 10-årsperiod har antalet människor på flykt i världen dubblerats och gått från 41 miljoner till 79,5 miljoner år 2019. Av dessa 79,5 miljoner uppskattades ungefär hälften vara barn. FN:s flyktingorgan UNHCR vädjar till världens länder om att göra mycket mer för att hjälpa människor som har tvingats på flykt från konflikter eller förföljelse. Drygt 45 miljoner av människorna på flykt flyr inom sitt eget hemland, närmare 30 miljoner har tvingats korsa sitt hemlands gränser. Över 4 miljoner människor runtom i världen befinner inväntar besked på sin asylansökan.
- Kriget i Syrien som bröt ut 2011, och fortsätter idag.
- Krisen i Sydsudan som följde självständigheten 2011.
- Konflikten i Ukraina som startade 2014.
- Flyktingar och migranter på Medelhavet.
- Krisen för rohingyafolket på flykt i Bangladesh.
- Flykten från Venezuela.
- Konflikter och klimatförändringar i Sahelområdet i Afrika.
- Konflikter och osäkerhet i Afghanistan, Irak, Libyen och Somalia.
- Konflikt i Centralafrikanska republiken.
Antalet människor på flykt har ökar samtidigt som antalet asylsökanden i EU har minskat (2019 uppgick antalet asylsökande i EU till 612 700 personer, vilket kan jämföras med 2015 då närmare en och en kvarts miljon människor sökte asyl). Samma trend syns med asylansökningarna i Finland som sjönk från 2015 års rekordhöga nivå på 32 477 till 4 550 personer år 2019.
I samband med statsbudgeten beslutar Finlands riksdag årligen hur många kvotflyktingar Finland förbinder sig att ta emot. Utöver personer som söker asyl i Finland, tar landet år 2020 emot 850 kvotflyktingar inom ramen för kvotsystemet som upprätthålls av UNHCR, dessa personer bor inte på flyktingförläggningar i Finland. Finland har också förberett sig på att ta emot 120 akuta fall år 2020. Åland har sedan 1990-talet (genom Mariehamns stad) tagit emot kvotflyktingar. Under perioden 2015-2020 har Mariehamn, Jomala, Saltvik, Brändö, Sund, Kumlinge, Finström, och Lemland erbjudit kommunplatser för kvotflyktingar från Syrien.
Flyktingmottagandet i Finland baserar sig på att det finns kommuner som är beredda att ta emot och välkomna flyktingarna som nya kommuninvånare. Det är i kommunernas fullmäktige som beslut om mottagande av kvotflyktingar fattas. Den centrala aktören vid mottagandet av kvotflyktingar är kommunen. På Åland finns en stor variation vad gäller kommunernas storlek och kapacitet att svara upp mot allt som krävs för ett flyktingmottagande, enligt lagstiftningen finns det också utrymme att flera kommuner ingår ett samarbete kring integrationsåtgärder. Formerna för hur det kan se ut är en fråga för politisk dialog och beslutsfattande inom kommunen. Sedan januari 2014 har Egentliga Finlands närings, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) behörighet att sluta avtal med åländska kommuner, dialogen om flyktingmottagande sker direkt mellan kommun och NTM-central. Ett grundläggande krav för att en kommun ska kunna sluta avtal om att ta emot flyktingar är att man har ett aktuellt kommunalt program för integrationsfrämjande.
Ålands landskapsregering har tidigare tillsammans med Ålands kommunförbund tagit fram två informationspaket. Det ena informationspaket är riktat till kommunala beslutsfattare och det andra är riktat till kommunala tjänstemän. Det finns också en manual med praktisk information för mottagande kommuner vid en kvotflyktingmottagning på Åland (från 2014). I manualen finns tidigare erfarenheter av flyktingmottagning på Åland och annat relevant material samlat och dokumentet som kan tjäna som underlag för diskussioner bland åländska kommuner som är intresserade av att ta emot kvotflyktingar. Som bilaga finns även en checklista som kommuner kan använda sig av i samband med planerat mottagande av kvotflyktingar, denna har tagits fram inom ramen för AMIF-projektet ”En säker hamn” där kommuner med erfarenhet av flyktingmottagande, tredje sektorn, landskapsregeringen, Ams varit representerade.