Det finns skillnader i hälsa mellan könen. Kopplingen mellan hälsa och kön är tydlig, men även faktorer som ålder, inkomst och utbildning, påverkar kvinnors och mäns hälsa.
En jämställd hälsa bidrar till att fler kvinnor och män, flickor och pojkar, kan delta aktivt i samhället. Landskapsregeringens femte jämställdhetsmål omfattar fysisk, psykisk, reproduktiv och sexuell hälsa.
Läs mera om hälsa och jämställdhet på Institutet för hälsa och välfärds webbplats.
Omkring 90 procent av såväl de unga kvinnorna som de unga männen i åldern 18–29 år uppger att de upplever sitt hälsotillstånd som ganska gott eller mycket gott. Kvinnorna gör dock betydligt flera besök på hälso- och sjukvårdsmottagningarna, såväl inom primärvården där mödravård och barnrådgivning ingår som inom den somatiska specialsjukvården och psykiatrin. Kvinnorna är också sjukskrivna i större utsträckning än männen och en högre andel av kvinnorna nyttjar antidepressiva medel. Ungefär lika många unga kvinnor som män får sjukpension, både totalt sett och på grund av psykiska sjukdomar (ÅSUB 2022).
Detta kan göras för en mer jämställd hälsa:
- Öka kunskapen om faktorer som påverkar kvinnors och mäns hälsa, till exempel olika könsnormer, könsstympning, mäns våld mot kvinnor, stress i skolan och arbetslivet, det obetalda hemarbetets påverkan.
- Öka kunskapen om hur digitala medier påverkar psykisk hälsa hos flickor och pojkar.
- Analysera psykisk ohälsa ur ett genusperspektiv.
- Satsa mera på jämställdhet, hbtqia-frågor och genusperspektiv i vårdutbildningar.
- Ta hänsyn till könsspecifika tillstånd och sjukdomar som är vanligare bland kvinnor, till exempel endometrios, sköldkörtelproblem, klimakteriet och förlossningsskador.