Landskapsandelssystemet omfattar:
- komplettering av skatteinkomster
- kostnadsbaserade landskapsandelar
- skärgårdstillägg och
- samarbetsstöd.
Komplettering av skatteinkomsterna
Skattekompletteringens andel ska utgöra mellan en tredjedel och hälften av landskapsandelarnas totalvolym.
Grunden för skattekompletteringen är en jämförelse av den enskilda kommunens skattekraft i förhållande till hela landskapets skattekraft i medeltal under de fem senaste skatteåren. I underlaget beaktas kommunens skatteinkomster både från förvärvsinkomst- och samfundsbeskattningen. Att inkomsterna från samfundsbeskattningen ingår i grunden beror på att de kan betraktas som en opåverkbar skillnad mellan kommunerna. Alla kommuner har inte samma förutsättningar när det gäller att locka företag att etablera sig i den egna kommunen. För att dämpa risken för fluktuationer i skattekompletteringen används ett medeltal av fem år vid beräkningen av skattekompletteringen.
För att skattekompletteringens andel ska vara mellan en tredjedel och hälften av totalvolymen är ersättningsgraden bestämd till 95 procent. Dessutom tillämpas en uppräkningsfaktor för att höja kompletteringsgränsen, vars effekt är att öka det belopp kommunen får i skattekomplettering. Kompletteringsgränsen kan inte stiga till en nivå där alla kommuner får skattekomplettering. Faktorn anges i lagen men ska justeras av landskapsregeringen så att inte alla kommuner får skattekomplettering. Faktorn ska också justeras i det fall att kompletteringens andel blir lägre än en tredjedel eller högre än hälften av totalvolymen. Strikta regler för justeringen anges i lagen.
Kostnadsbaserade landskapsandelar
Kommunerna tilldelas kostnadsbaserade landskapsandelar för socialvårdsområdet och bildningssektorn. De kostnadsbaserade landskapsandelarna baserar sig på nettodriftskostnader som räknas om till basbelopp.
Basbeloppet är alltså en kalkylerad kostnad och med basbeloppet som grund beräknas normkostnaden för de olika verksamhetsområdena. Landskapsandelen utgörs sedan av en bestämd andel av normkostnaden. Andelens storlek uttrycks genom en ersättningsgrad i procent.
Basbeloppen fastställs varje år genom indexjustering. Samtidigt beaktas också eventuella förändringar i kommunernas uppgifter. Basbeloppen kan också justeras under finansåret.
Vart fjärde år görs en uppföljning av normkostnaderna för socialvårdsområdet och bildningssektorn. I praktiken sker uppföljningen genom att nya basbelopp fastställs för dessa områden med de faktiska nettodriftskostnaderna på respektive område som grund.
Utöver de kostnadsbaserade landskapsandelarna för socialvårdsområdet och bildningssektorn tilldelas kommunerna landskapsandelar för kulturverksamhet. Inom dessa områden är inte kommunernas lagstadgade uppgifter lika strikt reglerade och därmed uppstår inte opåverkbara förutsättningar på samma sätt som inom socialvårdsområdet och bildningssektorn. När det gäller landskapsandelarna för kulturverksamhet har basbeloppen därför ingen direkt koppling till driftskostnaderna och för dem beräknas heller ingen normkostnad.
Landskapsandelar på socialvårdsområdet
På socialvårdsområdet tilldelas kommunerna två kostnadsbaserade landskapsandelar, en för äldreomsorgen och en för den samordnade socialtjänsten. Kommunernas socialtjänst (KST) är huvudman för socialtjänsten och KST är också mottagare av landskapsandelen för socialtjänst.
Normkostnaden för äldreomsorg utgör grund för landskapsandelen, och normkostnaden fördelas på åldersgrupperna 65–74 år, 75–84 år samt 85 år och äldre, medan grunden för landskapsandelar till KST baserar sig på normkostnaden för de verksamhetsområden som KST utför.
Landskapsandelar inom bildningssektorn
Inom bildningssektorn tilldelas kommunerna kostnadsbaserade landskapsandelar för grundskola, barnomsorg, träningsundervisning, specialfritids, förberedande undervisning samt grundskoleutbildning för andra än läropliktiga.
Landskapsandelen för grundskolan tilldelas enligt hur många invånare i åldern 6–15 år i kommunen har i följande storleksintervall: 1–40 invånare, 41–60 invånare, 61–80 invånare, 81–100 invånare, 101–150 invånare samt 151 eller fler invånare. Basbeloppet för det första intervallet är högst och basbeloppet för det sista intervallet är lägst.
Landskapsandelen för barnomsorg baserar sig på normkostnaden för åldersgruppen 0–6 år.
För träningsundervisning, specialfritids, förberedande undervisning samt grundskoleutbildning för andra än läropliktiga betalas landskapsandelen ut enligt hur många elever som finns inom respektive område.
Skärgårdstillägg
Kommunerna i skärgården har en högre kostnadsstruktur, det vill säga att kostnaden per invånare generellt sett är högre än för de faståländska kommunerna. I landskapsandelssystemet ingår därför ett skärgårdstillägg. Skärgårdstillägget har två nivåer, en basnivå för alla skärgårdskommuner och en högre nivå för ytterskärgården. Med skärgårdskommuner avses Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö. Av dessa definieras Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga som ytterskärgård. Skärgårdstillägget läggs till landskapsandelarna för äldreomsorgen och för grundskolan. Ytterskärgården kan också beviljas stöd för anläggningsprojekt.
Samarbetsunderstöd
Kommuner som tar initiativ till åtgärder som utvecklar samarbetet kommunerna emellan kan ansöka om samarbetsunderstöd. I ansökan ska kommunerna kunna visa att åtgärderna bidrar till effektivare serviceproduktion. Stödet beviljas bara för nya projekt och för högst två år.