Det har rapporterats om stora nedgångar av det östra beståndet av torsk i Östersjön vilket föranleder att det inte har varit något riktat fiske på beståndet år 2020 och 2021. Samtidigt har torsken i de finska vattnen söder om Åland rapporterats vara i god kondition. Orsaken till detta är inte känt.
Torsk i östra Östersjön är kraftigt infekterad av levermaskar (Contracaecum sp). Konditionsfaktorn och tillväxten av den östra Östersjötorsken är mycket låg, delvis på grund av levermask och brist på lämplig föda. Levermaskens huvudvärd är gråsälen och parasiten transporteras till torsken via sin föda, dvs. mindre pelagisk fisk. Således ökar antalet parasitinfektioner i förhållandet till antalet sälar och senaste Östersjöinventeringen påvisar att det finns rikligt med säl i angränsande vatten. Även då det finns ett riktat torskfiske i de finländska vattnen söder om Åland, finns det lite data på hur allvarligt problemet med levermask är hos torsk i det här området.
Vidare finns det en viss indikation på att torsk som lever nära Ålands hav fortplantar sig och att de således kan ha kläckts i den norra delen av Östersjöns huvudbassäng, nära Gotland eller till och med norr om Gotland.
Sveriges lantbruksuniversitets rapport om torsk i Ålands hav
Detta skulle betyda att åländsk torsk har en populationsdynamik skilt från den östra torsken i södra Östersjön. För att få mer kunskap om detta kommer otoliter från torsken att samlas in för mineral och eventuellt isotopanalys. Kemisk analys av otolit har tidigare använts för att bestämma kläckningsområdet för andra arter, som t ex sik (Coregonus lavaretus). Strontium deponeras i olika nivåer i otoliten beroende på salinitetsnivån i vattnet. Om förhållandet av strontium och kalcium i torskens otolit kan användas för att identifiera salinitetsskillnaderna i dess omgivning och olika livsfaser är inte klart, men om det lyckas skulle detta indirekt visa deras kläckningsområden och ge väsentlig information om torskens ursprung på Åland.
ICES-trålundersökning täcker inte detta område, och därför saknas kunskap om torskbeståndet i Ålands hav.
Det finns ett behov av ett provtagning- och datainsamlingsprogram som realiseras i detta projekt tillsammans med lokala fiskare, Finlands naturresursinstitut och Ålands landskapsregering. Programmets huvudsyfte är att samla in data om torskens längd, vikt, kondition, abundans, föda och förekomst av levermask. För att få mer information om torskens abundans på indexnivå i Ålands hav kommer även information från kommersiellt fiske (fiskeansträngning och fångster) från tidigare år att användas. Resultaten kommer senare att jämföras med publicerade resultat från andra håll i Östersjön.
Finlands naturresursinsitut har presentarat en rapport om dessa resultat. Resultaten visar att torskarna i Ålands hav har god konditionsfaktor och förekomsten av levermask är relativt låg jämfört med förekomsten i södra Östersjön. Man fann också att konditionsfaktorn inte försämrades med hög förekomst av levermask. Maganalyserna visade att torskarna hade god tillgång till föda. Främst hade de ätit skorv (Saduria entomon). Det är troligt att god tillgång på föda gör att torsk kan klara av att bli infekterade av levermask.
Finlands naturresursinstuts rapport om resultat från undersökningarna på torsk i Ålands hav