Idén med att förändra trafiksystemet genom utbyggd infrastruktur för att förkorta restider samt sänka skärgårdstrafikens driftskostnader har funnits under lång tid.
Som en effekt av finanskrisen 2008 sjönk landskapets skatteinkomster, vilket ledde att man tvingades sänka servicenivån i skärgårdstrafiken under år 2010-2012 för att anpassa kostnaderna till tillgången på skattemedel. År 2011 lämnade regeringen ett meddelande till Lagtinget (meddelande nr 3, 2010-2011) där man redogjorde för sin vision om hur den framtida skärgårdstrafiken bl.a. skulle anpassas till en lägre budgetram med bibehållen servicenivå. Prognoserna för skatteinkomsterna för de kommande åren såg då också dystra ut. Sänkningen av servicenivån skapade stor oro och kritik mot regeringen från skärgårdsborna. Regeringen insåg att ett nytt grepp måste tas för att göra trafiksystemet mera hållbart och mindre känsligt för omvärldsförändringar. Regeringen beslöt därför att:
- Utreda om trafiksystemet kan effektiviseras och restider kan förkortas i enligt visionen i meddelande nr 3 2010-2011 –
Detta ledde till Förstudie Kortrutt 2012-2013, dnr: ÅLR 2011/4320. - Inleda konkurrensutsättning av driften för skärgårdsfärjorna med syfte att sänka driftskostnaderna.
Förstudie 2012-2013
Ålands landskapsregering har i en förstudie utrett de ekonomiska, miljömässiga och samhällsmässiga konsekvenserna med ett trafiksystem som bygger på kortare färjepass jämfört med dagens trafiksystem i skärgården.
Förstudien, som presenterades våren 2014, visar att ett kortruttsystem med samma servicenivå som 2011 ger följande effekter i jämförelse med dagens trafiksystem i skärgården:
- Kortare eller oförändrade restider mot idag.
- Nuvärdet för kostnaderna efter 40 år är 40 miljoner euro lägre jämfört med dagens system.
- Investeringarna finansieras utan lån.
- Investeringarna är återbetalda tack vare inbesparad drift efter 12 år om investeringarna finansieras utan lån.
- Lägre utsläpp från färjorna jämfört med hur det är idag.
- Lokal miljöpåverkan vid investeringsprojekt.
- Kortare restider och förbättrad förutsägbarhet på lång sikt.
- Ökade väntetider och flera färjbyten.
- En större möjlighet att anpassa trafiken efter det faktiska behovet.
För att uppnå detta krävs investeringar som uppgår till totalt 76 miljoner euro för västra och östra Föglö, nordvästra Sottunga och i Prästösund. Redan 12 år efter investeringarna kan man se ett kontinuerligt lägre ackumulerat nuvärde för ”kortruttsystemet”. (Notera att kostnaderna är från 2014.)
Projekt Östra Föglö och Västra Föglö
I dagens trafiksystem finns inte några större möjligheter till att sänka driftskostnaderna genom t.ex. utökad konkurrensutsättning. Kommande krav på kostnadsinbesparingar i verksamheten drabbar därför servicenivån direkt. Risken är överhängande att man i framtiden tvingas sänka servicenivån om trafiksystemet inte förändras.
Regeringen föreslog därför i tilläggsbudget 1, år 2017, att kortruttsprojekten västra och östra Föglö skulle gå vidare in i nästa fas. Målsättningarna för projektet var att:
- Sänka samhällets kostnader för skärgårdstrafiken genom infrastrukturinvesteringar som medför en så pass stor driftskostnadsinbesparing att investeringarna tillsammans med de nya sänkta driftskostnaderna ger en lägre ackumulerad totalkostnad redan efter 14-16 år med bibehållen servicenivå.
- Upprätthålla en långsiktig, stabil bastrafik året runt som utgår från de bofastas, näringslivets, fritidsboendes och turisternas behov.
- Skapa möjligheter att anpassa trafiken till säsongsvariationer, framtida behov och samhällsförändringar.
- Skapa möjlighet till miljöanpassning av trafiken.
- Skapa möjlighet till alternativa trafikslag.
Att genomföra förändringen av trafiksystemet som regeringen föreslog i Föglö, Kökar och Sottunga, är ett sätt att minska risken för försämringar av servicenivån och i stället skapa en hållbar skärgårdstrafik i framtiden. Med förändringen skapas också en möjlighet att inleda trafik med eldrivna färjor. Förändringen av trafiksystemet tillsammans med en utvecklad kollektivtrafik till östra Föglö skapar även möjligheter att utveckla passagerartrafik i skärgården som ett komplement till bastrafiken.
Bakgrundsmaterialet till beslutet är sammanställt i: ”PM Beslutsunderlag öFö vFö 2017.03.31 Slutversion.pdf”
I projektet har miljökonsekvensbedömningar gjorts på infrastruktursatsningarna på Västra Föglö, Östra Föglö och i Prästösund. Vägplaner och farledsplaner har sedan tagits fram för västra och östra Föglö och förfrågningsunderlag för upphandling finns för väg-, bro- och hamnbyggnation i delprojekt Västra Föglö.