Ungdomspolitiken är tvärsektoriell och spänner över alla de politikområden som rör ungas livsvillkor. Ungdomspolitiken har sin utgångspunkt i landskapsregeringens övergripande ungdomspolitiska målsättningar för Åland:
- att ge ungdomar reella möjligheter till påverkan och delaktighet
- att ungdomars engagemang, skapandeförmåga och kritiska tänkande skall tas tillvara som en samhällsresurs
Det ungdomspolitiska programmet riktar sig i första hand till verksamheter som landskapsregeringen svarar för, men eftersom ungdomars livsvillkor inte håller sig inom den begränsningen riktar sig detta program även till kommuner, föreningar, organisationer och andra samhällsaktörer som på olika sätt är en del i unga människors liv.
Det nuvarande ungdomspolitiska programmet lyfter fram övergripande målsättningar och tydliggör grundläggande begrepp, visar på verksamhetsområden och utvecklingsområden samt ger riktlinjer och inspiration för insatser för och tillsammans med unga inom ungdomspolitiken. Tre områden har särskilt prioriterats:
- Aktivt medborgarskap
- Hälsa och välbefinnande
- Kultur och fritid
Arbetet med de prioriterade områdena förutsätter både kunskap om jämlikhet och jämställdhet och medvetenhet om att unga inte är en enhetlig grupp, utan representerar en mångfald av åsikter, intressen, livssituationer och levnadsvillkor. FN:s konvention om barnets rättigheter är ett centralt dokument i arbetet.
Det ungdomspolitiska programmet, se bilaga.
Lagstiftning
Landskapet Åland har lagstiftningsbehörighet på ungdomsområdet. I landskapslagen (1986:87) om ungdomsarbete finns bestämmelser om ungdomsarbete och ungdomsverksamhet.
Enligt lagen ska landskapsregeringen och kommunerna verka för att skapa allmänna förutsättningar för den verksamhet som bedrivs av ungdomsorganisationerna. Lagen beskriver bland annat kommunala ungdomsnämndernas ansvar för främjandet av ungdomsarbetet och verksamheten i kommunen, fördelningen av landskapsandelar för ungdomsarbetet och stödmöjligheterna för ungdomsverksamhet.