Lagen om främjande av integration (ÅFS 2012/74) beskriver kommunens uppgifter i 24§: ”Kommunen är allmänt ansvarig och samordningsansvarig för utvecklandet av invandrarnas integration samt för planeringen och uppföljningen av integrationen på lokal nivå.”
I lagen stipuleras att en kommun, eller flera kommuner tillsammans, upprättar ett program över vilka integrationsfrämjande åtgärder som kommunen erbjuder och prioriterar. Syfte är att stärka det sektorsövergripande samarbetet, och skapa förutsättningar för att de nya invånarna ska bli delaktiga i lokalsamhället på samma villkor som övriga kommuninvånare. När kommunen upprättar sin budget och ekonomiplan ska programmet beaktas. Programmet föreskrivs godkännas av respektive fullmäktige, och uppdateras vart fjärde år.
I situationer då kommunens fullmäktige beslutat om flyktingmottagande krävs ett aktuellt kommunalt integrationsfrämjande program, såväl för att få teckna ett avtal med NTM-centralen i Finland som för att få rätt till den statliga ersättning som ges relaterat till flyktingmottagandet. Programmet och avtalet om flyktingmottagande krävs dessutom för att kommunen ska ha rätt att lyfta statligt stöd för personer med flyktingstatus som på eget initiativ flyttat in till kommunen från en annan kommun i Finland.
Ålands kommunförbund tog initiativ till en arbetsgrupp med uppgift att ta fram en modell som stöd för kommunernas framtagande av lokala integrationsfrämjande program. I arbetsgruppen 2014 ingick, utöver kommunförbundet, representanter från Jomala kommun, Mariehamns stad och Ålands landskapsregering. Med tiden har en uppdaterad modell efterfrågats.
2020 presenterades därför en ny modell framtagen inom EU-projektet ”En säker hamn - kraftsamling för kommuner, myndigheter och tredje sektorn för att utveckla samarbetet vid flyktingmottagning och integration på Åland”. Huvudman för projektet är Ålands landskapsregering. Projektets samarbetsorganisationer omfattar kommuner (Brändö, Finström, Jomala, Kumlinge, Lemland, Mariehamn, Saltvik och Sund), Ålands hälso- och sjukvård, andra myndigheter, organisationer och tredje sektorn. Modellen har godkänts i projektets styrgrupp och även Ålands kommunförbund har blivit hörda i processen.
De åländska modellerna från 2014 och 2020 kan användas som stöd i kommunens framtagande av ett lokalt integrationsfrämjande program. Som bilagor till den uppdaterade modellen finns även Arbets- och näringsministeriets mallar för inledande kartläggning (bilaga 1) och integrationsplan (bilaga 2).