1921
20 juni 1921
Förbundsrådet (NF) behandlar rapportörskommissionens rapport. Kommissionens tre medlemmar hade under senhösten 1920 besökt Stockholm, Helsingfors och Åland, och lagt fram sin rapport i Genève i mitten av april 1921.
24 juni 1921
Förbundsrådet (NF) fattar beslut om Ålands statstillhörighet, samt att öarna skall neutraliseras och demilitariseras (detaljerna skall utarbetas av internationell kommission).
Ålänningarna Johannes Eriksson och Carl Carlsson närvarande i Genève vid det historiska beslutet.
27 juni 1921
Ålandsöverenskommelsen mellan Sverige och Finland.
2 juli 1921
Ålandstidningen beskriver läget under rubriken Efter nederlaget, men tillägger att det för tillfället gäller att acceptera situationen och därefter ta nya tag.
22 juli 1921
Sovjet-Ryssland kräver att få delta i förhandlingarna om Ålands juridiska ställning. Inga västländer har i detta skede diplomatiska kontakter med Ryssland, och kraven avvisas. (Sovjetunionen formellt från 1924). Återkommer under året med förnyade noter.
29 sept 1921
Högsta domstolen fastställer Åbo hovrätts dom mot ”aktivisterna” Julius Sundblom och Carl Björkman. Dessa hade den 5 juni 1920 häktats för förberedelser till högförräderi samt 2 sept dömts till 1 år och 6 månaders tukthusvistelse vardera. Båda släpptes dock fria redan efter en och en halv månad i länsfängelset i Helsingfors, och anlände i triumf till Mariehamn den 13 juli 1920.
10 okt 1921
Ålandskonferensen gällande öarnas demilitarisering & neutralisering inleds i Genève. Inbjudna stater är: Finland, Sverige, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Danmark, Estland, Lettland och Polen. De finska och svenska åsikterna är divergerande, men på Polens förslag skall Frankrike, Storbritannien och Italien utarbeta ett kompromissförslag.
17 okt 1921
Presidenten benådar Sundblom och Björkman, vilket dock rent formellt innebär att de inte betecknas som frikända.
20 okt 1921
Ålandskonferensen (signatärmakterna) fattar gemensamt beslut om öarnas demilitarisering & neutralisering – Ålandskonventionen. Konventionen undertecknas varpå texten skall publiceras inom 8 dagar.
15 nov 1921
Sovjet-Ryssland protesterar i noter till Sverige och Finland mot att dessa undertecknat Ålandskonventionen – vilket man betecknar som en ovänlig och kränkande handling.
9 dec 1921
Riksdagen godkänner garantilagarna gällande landskapet Åland, samt förslagen om ändringar i lagen angående verkställighet av självstyrelselagen.
20 dec 1921
Riksdagen antar Ålandskonventionen av 20 okt 1921.
1922
13 jan 1922
Presidenten stadfäster Förordning angående verkställighet av lagen om självstyrelse för landskapet Åland. Där stadgades bland annat att val av ledamöter till Ålands landsting skall hållas den 8 maj, samt att dessa skall sammanträda första gången den 8 juni. Det verkställande organet Landskapsnämnden med lantrådet skall inleda sin verksamhet den 1 juli. Framtida landskapslagar och andra viktiga beslut skall i fortsättningen publiceras i en särskild Ålands författningssamling.
1(x) jan 1922
Förbundsrådet i Genève besluter godkänna de skyldigheter som ålägges NF på grund av Ålandskonventionen.
2(x) jan 1922
Storbritannien ratificerar Ålandskonventionen.
27 jan 1922
De sista finska trupperna dras bort från landskapet. Trupperna har med smärre avbrott funnits här sedan maj 1918, men nu återstod bara 70 man ur Björneborgs regemente.
28 jan 1922
Finland ratificerar Ålandskonventionen.
3 feb 1922
Ordinarie värnpliktsuppbåd inleds inom Ålands uppbådskrets gällande ålänningar födda 1902, vilka nu har att välja mellan att gå in i antingen militären eller lotsverket. Uppbåd i: Mariehamn och Jomala (3 feb), Lemland och Lumparland (4 feb), Hammarland och Eckerö (9 feb), Finström och Geta (10 feb), Sund och Vårdö (13 feb), Saltvik (14 feb), Föglö, Kökar och Sottunga (17 feb) samt Kumlinge och Brändö (18 feb).
23 feb 1922
Det icke legaliserade landstinget rekommenderar att självstyrelselagen godkännes.
24 mars 1922
Lettland ratificerar Ålandskonventionen.
6 april 1922
Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Finland och Sverige inlämnar sina ratifikationsurkunder till Förbundsrådets sekretariat i Genève. Ålandskonventionen träder därmed i kraft för dessa sex stater.
22 april 1922
Åländska kvinnor organiserar penninginsamlingar för svältkatastrofen i Ryssland (”Rysslands hungrande folk”). Insamlingen sker via Marthaföreningarna och bl.a genom konsert i rådhussalen i Mariehamn (16 maj). Totalt ihopsamlas 12.817 mark, som förmedlas via Svenska Röda korset.
8 maj 1922
Första ordinarie landstingsvalet hålls på Åland, 6.665 röstberättigade deltar. Av de 30 invalda ledamöterna är Julius Sundblom klar röstvinnare, med Carl Björkman som lika klar tvåa. Enda kvinnan är Fanny Sundström.
18 maj 1922
Italien överlämnar sin ratificeringsurkund till Förbundsrådet.
8 juni 1922
De valda landstingsmännens fullmakter granskas.
9 juni 1922
Kl. 10 samlas landstingsmännen för att välja presidium. Här väljs redaktör Julius till talman, bonden Johannes Eriksson till förste vice talman och bonden August Karlsson till andre vice talman. Därefter följer landstingsgudstjänst kl. 12 i stadens kyrkosal, varefter man tågar till Ålands lyceums festsal, där landshövding William Isaksson på regeringens vägnar förklarar landstinget öppnat.
1 augusti 1922
Landskapsnämndens första sammanträde.
Sammanställt av Kenneth Gustavsson 12.12.2018
