Vägnätet är indelat i klasser baserade på trafikmängd och hur viktig vägen är ur ett samhällsperspektiv. Vägens klassning avgör bland annat hur snabbt den ska plogas och halkbekämpas. Högtrafikerade vägar och vägar med mycket tung trafik åtgärdas i regel snabbare än övriga vägar.
Arbetsledningen på vägunderhållsenheten kör med jämna mellanrum på de allmänna vägarna, för att kunna förutsäga risken för vinterväglag och halka. De använder även väderprognoser och väglagskameror för att underlätta arbetet med att identifiera och planera åtgärder för att minska risken för halka och snödrev.
För att sköta vinterunderhållet på ett effektivt sätt har Åland delats upp i tretton olika distrikt, bilagan visar de olika distrikten.
I sju av de tretton distrikten (nr 1, 3, 6, 8, 9, 11 och 12 enligt bilagan) har Ålands landskapsregering och vissa kommuner gemensamt handlat upp tjänsterna snöröjning och halkbekämpning. Tjänsterna sköts av olika entreprenörer i de sju distrikten. Respektive väghållare bär dock fortfarande ansvaret för att vinterunderhållet sköts. I skärgården finns avtalade snöröjare för respektive kommun och övriga distrikt sköts i egen regi av vägunderhållsenheten.
Vinterberedskap råder årligen mellan den 1 november och 15 april.
Plogkäppar
Arbetet med utsättning av plogkäppar påbörjas i mitten av oktober. Plogkäppar placeras ut i vägrenen i syfte att hjälpa föraren av plogbilen att hålla sig på vägbanan, då det kan vara svårt att urskilja hur vägen går när den är snötäckt. Även saker som kan orsaka skador vid påkörning eller utgöra hinder vid plogningen markeras, som till exempel vägräcken.
Plogkäpparna ska sättas ut så att de syns bra, även vid dålig sikt som vid snöfall eller i mörker. Om en trafikant skulle köra på en plogkäpp så ska den vara trafiksäker och den ska också tåla snön som stänker från plogbil och trafik. För att kunna tillgodose dessa krav används idag plogkäppar av plast som är orangefärgade och försedda med reflex.
Plogkäpparna placeras högst ca 30 cm utanför vägkanten med en lutning från vägbanan. De sätts parvis på båda sidor om vägen och ungefär lika långt ifrån varandra. Avståndet anpassas efter vägens beskaffenhet. Till exempel placeras plogkäpparna tätare vid kurvor. Avståndet är som högst ca 50 m, men det är aldrig större än siktlängden i mörker och vid snöfall.
Plogkäpparna avlägsnas från vägrenarna och samlas in med start i slutet av april. Plogkäpparna rengörs och lagras inför återanvändning nästkommande år.
Snö- och moddröjning
Inledningsvis plogas en tillräckligt bred körbana så att trafiken kan komma fram. Därefter plogas hela körbanebredden, inklusive mötes-, parkerings- och busshållplatser. De fordon som används vid utförandet har en frontmonterad snöplog eller ett snöblad.
Plogning av mindre vägar ska utföras så att det inte uppstår problem för en större väg. Det omvända är dock tillåtet. Därför plogas till exempel inte de enskilda vägarnas anslutningar när de allmänna vägarna plogas, utan det är väghållaren på den mindre vägen som ska röja anslutningen till den större vägen.
Kommunerna sköter om underhållet av de flesta gång- och cykelvägarna längs de allmänna vägarna, även där Ålands landskapsregering är väghållare.
Isrivning
Det packade snötäcket som efter en tid kan bildas på vägbanan måste ibland jämnas till, då en ojämn, spårig och isig vägbana utgör en trafikfara. Detta arbete kallas för isrivning och utförs med ett hyvelblad försett med tandat rivstål (se bild ovan). Isrivning görs på samtliga allmänna vägar och utförs av vägunderhållsenheten, efter behov. Isrivning utförs först efter att vägen har plogats.
Halkbekämpning
Vid halkbekämpning används för det mesta grus och sand. Halkbekämpning med salt är tillåtet på vissa utsatta platser som i rondeller, skarpa kurvor och branta backar.
Sandning görs vid behov, särskilt vid temperaturer kring noll grader och lokalt på särskilt utsatta ställen. Vid normal halka utförs halkbekämpning i backar, korsningsområden och kurvor. Vid svår halka, exempelvis vid underkylt regn, vatten på is och då våta vägbanor fryser till, utförs genomgående halkbekämpning på vägsträckor som uppfyller dessa kriterier.
De fordon som används vid utförandet har ett bakhängt sandaggregat eller en frontmonterad sandspridarskopa. Detta arbete är mycket tidskrävande då fordonen kör på halt vägunderlag samt framförs i en låg hastighet.
Rapport om halkbekämpning i landskapsregeringens vägnät
Under hösten 2024 så utförde Ålands landskapsregering en utredning om halkbekämpning i det Åländska vägnätet. Syftet med utredningen var att ta reda på om det finns skäl för att lägga till ytterligare metoder för halkbekämpning. Området för utredningen är avgränsat till landsvägarna 1 (Eckerövägen/Hammarlandsvägen, 2 (Nya Godbyvägen/Sundsvägen), 3 (Lemlandsvägen/Långnäsvägen), 4 (Getavägen), 40 (Emkarbyvägen) och 50 (Saltviksvägen/Kvarnbovägen). Den fullständiga rapporten finns under bilagor.