I skogen finns idag otaliga spår efter människors tidigare aktiviteter. Lämningar som utgör fornlämningar skyddas av LL (1965:9) av fornminnen. För att undvika att dessa skadas och förstörs är det viktigt att skogsägare och de som arbetar inom skogsbranschen har god kunskap om var fornlämningarna finns.
I landskapet Åland finns i LL (1998:83) om skogsvård i 6 § stadgas att det av en förnyelseplan skall framgå ”på vilket sätt natur-, landskaps- och fornminnesvården beaktats”. Som en följd av detta granskar kulturbyrån samtliga skogsbruksärenden som vi får på remiss från skogsbruksbyrån. Vid kontroll och utmärkning av planerade avverkningsytor brukar vi årligen upptäcka ett flertal tidigare okända fornlämningar.
Målsättningen har varit att verka för ett modernt skogsbruk på ett sådant sätt att både fornminnesvårdens och skogsbrukets intressen tillvaratas - ett aktivt skogsbruk kan bedrivas utan att fornlämningarna och deras närmiljö skadas.
Då en fornlämning berörs av avverkning lämnar kulturbyrån ett utlåtande som via skogsbruksbyrån förmedlas till markägaren. I utlåtandet beskrivs fornlämningen och kulturbyrån informerar om vilka arrangemang som gäller vid avverkningen.
Sedan granskningsförfarandet inleddes år 1989 har ingen skadegörelse inträffat i samband med planerade skogsbruksåtgärder.
Erfarenheterna av samarbetet mellan skogsägarna, skogsbruksbyrån och kulturbyrån är goda. Skogsägarna visar många gånger stort intresse för de kulturhistoriska lämningar som finns på deras marker och som bär vittnesmål om Ålands äldre historia.
Även i den skogscertifiering som idag tillämpas på Åland (Finlands standard FI 1002:2009 för skogscertifiering enligt PEFC) finns kriterier, nr 1, 5 och 6 om att hänsyn ska tas så att fornlämningarna bevaras. De lagstadgade kraven ska följas, uttagen av energived får inte äventyra bevarandet av fasta fornlämningar och i skogsbruksplanerna medtas de fornlämningar som man har kännedom om.
Anvisningar om hur skogsbruk kan bedrivas
De fastställda anvisningarna om hur skogsbruk kan bedrivas utgående från gällande fornminneslagstiftning, se bilaga.