Projektet Barn och ungas hälsa och välmående är ett 3,5-årigt projekt som startade i november 2022 och som beräknas pågå t.o.m. maj 2026. Projektets övergripande syfte är att kartlägga strukturella hinder för arbetet med barn och ungas hälsa och välmående på Åland samt att föreslå och implementera långsiktiga lösningar mellan utbildningssektorn, socialvård samt hälso- och sjukvård. Organisatoriskt tillhör projektet social- och miljöavdelningens hälso- och sjukvårdsbyrå och omfattar två heltidstjänster, en projektledare och en projektmedarbetare. Projektet finansieras med PAF-medel och en intern styrgrupp tillsattes i början av projektet med representanter från hälso- och sjukvårds-, socialvårds- och utbildningsbyrån.
Projektarbetet sker i tre steg:
- kartläggning och analys av det preventiva arbete som görs för att minska risken att fysisk och psykisk ohälsa uppstår bland barn och unga samt av det arbete som görs för att stödja barn och unga som lider av fysisk eller psykisk ohälsa,
- att kartlägga och analysera vilka kunskapshöjande insatser, ändrade arbetssätt och eventuella andra interventioner som har god evidens och som bedöms lämpa sig för åländska förhållanden,
- att föreslå och implementera långsiktiga lösningar inom och mellan utbildningssektorn, socialvård samt hälso- och sjukvård, inkl. förslag på ändrad lagstiftning och – vid behov - ändrade organisationsgränser.
Arbetet med det första steget avslutades till stor del under 2023. Under detta år utreddes också möjligheter att använda det skolbaserade interventionsprogrammet YAM (Youth Aware of Mental Health) på åländska grundskolor och även förutsättningar för att införa så kallade fritidssedlar. Inom ramen för projektet har även de åländska resultaten för enkätundersökningen Hälsa i skolan 2023 sammanställts och analyserats.
Under 2024 kommer en stor del av arbetet att kretsa kring kunskapshöjande insatser och interventioner inom utbildningssektorn, t.ex. genom att stärka stödinsatser till elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer eller elever som av andra orsaker upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande. Utmaningarna med problematisk skolfrånvaro är en annan fråga som kommer att stå i fokus. När det gäller mer långsiktiga lösningar utreds bl.a. möjligheter att underlätta samverkan mellan aktörerna i första sektorn och därigenom skapa bättre förutsättningar för att på ett effektivare sätt kunna erbjuda tidiga samordnade insatser.