Lantrådet deltog i nordiska rådets session gällande utrikesministrarnas redogörelse
Dagarna i Reykjavik har varit händelserika för lantrådet Katrin Sjögren. Hon har bland annat deltagit i de nordiska statsministrarnas möte samt vid en informell middag med Ukrainas President Volodymyr Zelenskyj. Lantrådet presenterade även det gemensamma finsk-åländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2025, ett ordförandeskap som mycket tydligare än tidigare avses bli ett gemensamt uppdrag.
Arbetet med ordförandeskapet har skett i mycket nära samarbete mellan landskapsregeringen och Finlands utrikesministerium och mellan Ålands samarbetsminister Hambrudd och Finlands samarbetsminister Adlercreutz, se även här.
Se dessutom på Instagram video med lantrådet.
Idag onsdag var det dags för utrikesministrarnas redogörelser. Lantrådet Sjögren deltog i utrikesministrarnas redogörelser inför sessionen i egenskap av regeringschef.
__________________________________________________________
Nedan följer ett utdrag ur Lantrådets anförande under redogörelsen:
”Det nuvarande säkerhetspolitiska läget kommer vi med all sannolikhet att få leva med under en längre tid. Med anledning av att Ålands demilitarisering och neutralisering med jämna mellanrum kommer upp till debatt i detta sammanhang vill jag i det här sammanhanget säga några ord om detta.
Den 4 april 2023 blev Finland medlem av Nato, vilket inte påverkar Ålands demilitariserade och neutraliserade status.
Resiliensen har en central roll i Nato när det gäller att svara på utmaningarna i den föränderliga säkerhetsmiljön. I enlighet med artikel 3 i nordatlantiska fördraget ansvarar Natos medlemmar för att stärka den civila beredskapen vilket avser icke-militära beredskaps- och förberedelseåtgärder samt den nationella resiliensen.
Här är civila nordiska samarbeten såsom Hagasamarbetet och ett åländskt deltagande viktigt.
Åland har en central position i Östersjön. Från Åland kan man kontrollera sjötrafiken och även lufttrafiken. Av den orsaken är Åland fortsättningsvis av strategisk betydelse. Diskussionerna om Ålands demilitarisering och neutralisering samt om Rysslands konsulat på Åland har varit intensiva under året, vilket inte är oväntat med tanke på det försämrade säkerhetspolitiska läget. I tider av säkerhetspolitisk oro brukar en debatt om Ålands särställning alltid att uppkomma.
Bland annat med anledning av de livliga diskussionerna om Ålands särställning beställde republikens president sommaren 2023 en juridisk utredning av utrikesministeriet rörande Ålands folkrättsliga ställning och de folkrättsliga aspekter som gäller Rysslands konsulat i Mariehamn.
I utredningen klargörs följande: Överenskommelserna om demilitariseringen av Åland bildar ett långvarigt avtalsarrangemang som upprepade gånger bekräftats i statspraxis. Av särskild betydelse är att Ålands särställning har bekräftats efter världskrigen och efter andra viktiga politiska förändringar såsom EU-medlemskapet och Natomedlemskapet. Ålands folkrättsliga särställning anses också grunda sig på regional europeisk sedvanerätt. Det är värt att beakta att de sedvanerättsliga förpliktelserna skulle förbli i kraft även om 1921 års konvention skulle sägas upp. I utredningen kommer man dessutom fram till att traktaträtten i nuläget inte erbjuder ett rättsligt säkert och obestridligt sätt att säga upp eller suspendera artikel 3 i Moskvafördraget som gäller Rysslands rätt till ett konsulat på Åland.
Landskapsregeringens ståndpunkt är att Ålands demilitarisering och neutralisering utgör en stabiliserande faktor i Östersjön, vilket är av särskild betydelse mot bakgrund av den rådande säkerhetspolitiska situationen. Landskapsregeringen anser att det är viktigt att det fortsättningsvis säkerställs att ingen förändring sker beträffande Ålands särställning, även mot bakgrund av att förändringar i inställningen till internationella avtal verkar ske hos stormakterna.
Landskapsregeringen anser att det är ytterst viktigt att värna den internationella rätten. Internationella avtal bildar hela grunden för ett fungerande samarbete mellan stater. Att i dagens läge börja förändra Ålands särställning skulle riskera medföra ytterligare instabilitet i säkerhetsläget i Östersjön. Detta gäller såväl förändringar av de internationella avtalen i sig som den tolkningspraxis rörande avtalens innehåll som finns i dag.
Landskapsregeringen håller sig fortlöpande uppdaterad om det säkerhetspolitiska läget och verkar kontinuerligt för att demilitariseringen och neutraliseringen ska respekteras i alla sammanhang. Samarbetet mellan landskapsregeringen och Finlands utrikesministerium samt försvarsministerium är utmärkt och det pågår en kontinuerlig dialog i dessa frågor.”
Se även anförandet inspelat https://www.norden.org/sv/information/sandning-online-fran-nordiska-radets-session-2024-i-reykjavik