Ålands landskapsregering styr beredskap och bekämpning av smittsamma djursjukdomar på Åland.
Information om smittsamma djursjukdomar hos de olika djurslagen kan hittas på Livsmedelsverkets webbplats.
Om du misstänker att ett djur har drabbats av en allvarlig smittsam djursjukdom ska du kontakta landskapsregeringen eller Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets (ÅMHM:s) beredskapsveterinär.
För mer information om smittsamma sjukdomar hos djur hänvisar vi till Livsmedelsverkets webbplats.
Livsmedelsverkets webbplats - smittsamma sjukdomar
Resa med häst från Åland för tävling eller motsvarande
För resa med häst från Åland till Sverige, Norge eller Danmark för deltagande i tävling, individbedömning eller avelsvärdering krävs sedan den 1.9.2024 ett DOCOM-handelsdokument. Handelsdokumentet är i kraft 10 dagar, dvs. hästen ska inom den tiden återvända från händelsen till sin avgångsplats (djurhållningsplats). Om det finns flera hästar i samma transport, behöver var och en av dem ett eget dokument. Ett dokument kan ha flera hästar, om de lämnar samma djurhållningsplats.
Inför upprättandet av DOCOM dokumentet behöver alla uppgifter finns i Traces-systemet. DOCOM-dokumentet kan förutom av ägaren till en djurhållningsplats för hästar också upprättas av en tränare eller hästens ägare.
För registrering av konto i EU kommissionens system finns instruktion på Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets hemsida
För anslutning av djurhållningsplats till ett EU login finns instruktion på Livsmedelsverkets hemsida
För att skapa DOCOM använd adressen: https://webgate.ec.europa.eu/tracesnt/login
För upprättande av DOCOM dokument, följ "Lathund för att skapa ett DOCOM dokument för resa med häst från Åland till Sverige, Norge eller Danmark" som du hittar under rubriken Bilagor härintill.
Blåtungevirus och förflyttning av idisslare, hjortdjur och camelider
På basis av nuvarande uppgifter är det inte möjligt att föra idisslare, hjortdjur och camelider (t.ex. alpackor och lamor) till Finland från ett medlemsland där blåtungevirus har påvisats. Eftersom Finland har status som fritt från blåtungevirus ger lagstiftningen mycket begränsade möjligheter att flytta idisslare till Finland/Åland från ett medlemsland som inte har sjukdomsfri status. För närvarande har blåtungeviruset upptäckts i Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och stora delar av övriga Europa.
I Centraleuropa bygger förflyttningen av idisslare för närvarande i praktiken helt och hållet på medlemsstaternas nationella undantag. Det är inte troligt att medlemsstaterna kommer att vidta åtgärder inom den närmaste framtiden för att möjliggöra förflyttningar inom ramen för EU:s lagstiftning om den inre marknaden. Det är därför osannolikt att överföringen av idisslare till Finland från andra delar av Europa kommer att lyckas på lång tid. Förflyttningar av idisslare, hjortdjur och camelider till Finland är hindrad tills vidare.
Villkoren för förflyttning av idisslare för blåtungevirus ger upphov till ett antal problem som gör överföring praktiskt taget omöjlig:
1. Anläggningen bör vara skyddad från vektorer: Livsmedelsverket och landskapsregeringen känner inte till några sådana etableringar de nordiska länderna. Dessutom är vi skeptiska till om det verkligen är möjligt att skydda anläggningen och/eller transportfordonet från insekter tillräckligt för att faktiskt förhindra spridningen av sjukdomen.
2. Vaccinering: I ljuset av den kunskap som finns idag är BTV3-vacciner som används på andra håll i Europa inte tillräckligt effektiva för att skydda djur mot blåtungevirus och de är experimentella i en sådan utsträckning att det i produktresumén inte finns något om immunitetens ikraftträdande eller varaktighet. Det behövs ytterligare utredning för att avgöra om det ens teoretiskt kan fastställas att djur som vaccinerats med BTV3-vaccinet uppfyller villkoren för förflyttning av idisslare.
3. Övervakningskraven är extensiva (2020/689 bilaga V, del II, 2 kap avsnitt 1, punkt 3b) och vi känner inte till att till exempel de nordiska länderna uppfyller dessa villkor. Sverige har inte, åtminstone inte inom en snar framtid, för avsikt att uppfylla dessa övervakningsvillkor.
Det är endast möjligt att avvika från kraven vid förflyttning genom förordning av jord- och skogsbruksministeriet, vilket för närvarande inte aktuellt. Om jord- och skogsbruksministeriet skulle tillåta någon form av undantag skulle de först behöva informera Europeiska kommissionen och andra medlemsstater om införandet av dessa.
Djur som förflyttas för att slaktas direkt har förenklade villkor, och Finland har kommit överens med Sverige och de berörda regionförvaltningsverken i Finland om till exempel slakt av renar.
Det importeras fortfarande stora mängder sperma till Åland och fasta Finland, men enligt Livsmedelsverkets och Landskapsregeringens tolkning kommer förflyttningen av sperma att upphöra helt och hållet och utan undantag om BTV hittas på avreseanläggningen.
Detta är Livsmedelsverkets och landskapsregeringens nuvarande syn på lagstiftningen kring förflyttningar av idisslare, hjortdjur och camelider mellan medlemsländer, som är svårtolkad.
Djursjukdomen blåtunga
För ungefär en månad sedan bekräftades det första fallet av blåtunga (bluetounge, BTV3) på Jylland i Danmark. Sedan dess har smittan spridits över stora delar av Danmark och den 6 september bekräftades fall också i Norge. I fredags, den 13 september, informerade Sverige om sina två första fall av sjukdomen.
Blåtunga (bluetongue) är en virussjukdom som drabbar idisslare som nötkreatur, får, getter och kameldjur. Sjukdomen kan orsaka lidande för djur och stora ekonomiska förluster för djurägare. Blåtunga orsakas av ett orbivirus som har 24 olika serotyper. Den serotyp som sprids i Europa just nu är serotyp 3, vilken har orsakat allvarliga symptom speciellt hos får. Blåtunga är ingen zoonos, dvs sjukdomen smittar inte människor och smittan sprids inte heller med livsmedel.
I Finland har blåtunga aldrig påträffats och Finland har en officiell fristatus från sjukdomen. I Sverige är detta det första fallet av blåtunga på 15 år och Sverige, precis som Danmark, har förlorat sin officiella fristatus från sjukdomen.
Smittvägar
Blåtunga sprids främst av svidknott (Culicoides spp.). Djur som blir infekterade under dräktigheten kan föra över viruset till sitt foster. Sjukdomen kan också spridas genom sperma som har kontamineras med blod. I båda fall kan avkomman födas som smittbärare. Nyfödda kalvar kan smittas via mjölken och smitta sprids även via kontaminerade nålar och kanyler.
Nya djur kan endast infekteras och insjukna då vektorn är aktiv, det vill säga under sommarhalvåret. Viremin, den tid virus hittas i blodet och djuret kan överföra smitta, varar 3–20 dygn hos får. Hos nötkreatur kan viremin vara upp till 60 dygn. Av denna orsak är nötkreatur viktiga med tanke på sjukdomens spridning. Svidknotten kan inte flyga långt men kan under vissa förhållanden föras långa sträckor med vinden, i synnerhet över öppet vatten.
Symptom
På grund av den snabba spridningen i våra närområden, är det viktigt både för djurägare och veterinärer att vara uppmärksamma på möjlig smitta på Åland. Sjukdomen kan ha olika förlopp: från subkliniska symtom till dödlig sjukdom. De allvarligaste symtomen konstateras i allmänhet hos får medan nötkreatur är ofta symtomfria. Symptomen är feber, sårig och svullen slemhinna i mun och nos, kraftig salivering, hälta och minskad mjölkproduktion. Dräktiga djur som infekteras kan ibland kasta sina foster eller föda missbildade lamm eller kalvar. Hos vissa får kan tungan i sjukdomens slutfas svullna och bli blåaktig till följd av cirkulationsstörningar, därav sjukdomens namn.
Bekämpning och profylax
Blåtunga (serotyperna 1–24) klassificeras enligt EU-lagstiftningen som en djursjukdom i klass C. Om en veterinär, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur misstänker blåtunga, ska Ålands miljö-, och hälsoskyddsmyndighet eller landskapsregeringen meddelas utan dröjsmål.
Eftersom Finland enligt förordning EU 2021/620 har fri status vad gäller blåtungevirus, ska tilläggskraven enligt lagstiftningen följas vid förflyttning av djur till Finland. Eftersom Sverige nu förlorat sin sjukdomsfria status, kan idisslare inte mer importeras från Sverige till Åland. Mer information om kraven som gäller import och export av djur finns på Livsmedelsverkets hemsidor.
Eftersom blåtunga är en virussjukdom finns det ingen behandling mot sjukdomen utan de smittade djuren behandlas enligt symptom. I de länder där sjukdomen förekommer används vaccineringar, men det är viktigt att komma ihåg att vaccination i Finland än så länge inte är godkänt.
Fågelinfluensa
I juni-juli 2023 har högpatogen fågelinfluensa av typen H5N1 konstaterats på flera orter i Finland. Sjukdomen har konstaterats särskilt hos måsar. På Åland har sjukdomen konstaterats hos havsörnar på Kökar och ejdrar på Lågskär. Sjukdomen som orsakas av viruset har även konstaterats hos pälsdjur i Södra och Mellersta Österbotten. För närvarande har smittan konstaterats på tio pälsdjursfarmar men prover från flera gårdar analyseras fortgående.
Minska spridningen
Livsmedelsverket har inrättat en smittad zon på fastlandet i enlighet med lagen om djursjukdomar för att förhindra ytterligare spridning av sjukdomen. Den smittade zonen omfattar landskapen Egentliga Finland, Satakunta, Södra Österbotten, Österbotten och Mellersta Österbotten. Åland är inte del av den smittade zonen. Inom smittade zoner är det förbjudet att hålla fjäderfä och fåglar i fångenskap utomhus. Förbudet gäller även ekologiska produktionsanläggningar. Därtill är andra åtgärder som minskar risken för smitta, till exempel gällande skyddskläder och besökare, i kraft i zonen.
Livsmedelsverket rekommenderar att fjäderfä skyddas noggrant även i andra delar av landet. Ålands landskapsregering rekommenderar att fåglarna hålls inomhus eller så att fåglarna effektivt kan skyddas mot kontakt med vilda sjöfåglar och rovfåglar genom att helt och hållet omge vistelseområdet utomhus med ett tillräckligt finmaskigt nät eller på något annat motsvarande sätt. Om man hos fjäderfä eller andra fåglar upptäcker symptom som tyder på fågelinfluensa, dödlighet som avviker från det normala eller förändringar i produktionen, ska Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM) eller landskapsregeringen omedelbart underrättas. Minskad förbrukning av vatten och foder eller minskad äggproduktion kan vara tecken på fågelinfluensa.
Om du påträffar döda fåglar
Massdöd av vilda fåglar och enskilda döda rovfåglar ska anmälas till myndigheterna som ser till att nödvändiga prover skickas till Livsmedelsverket för analys.
Enskilda döda fåglar kan grävas ned, helst utan att de vidrörs med händerna. Vid kontakt med döda eller sjuka fåglar ska skyddsutrustning (handskar och andningsskydd) användas och händerna ska omsorgsfullt tvättas med tvål och vatten och desinficeras med ett alkoholbaserat desinficerande handsköljmedel. Fågeln kan alternativt läggas i blandavfallet i en väl sluten plastpåse (inte i bioavfallet).
Det är viktigt att undvika att vidröra döda och sjuka fåglar samt fåglars avföring. Fågelavföring på till exempel bryggor och terrasser där människor vistas är bra att tvätta bort med tvål och vatten.
Sällskapsdjur
I Polen har det uppmärksammats fall där katter har smittats av fågelinfluensa. Sällskapsdjur bör därför inte låtas komma i kontakt med sjuka eller döda fåglar.
För mer information om fågelinfluensa hänvisar vi till Livsmedelsverkets webbplats.