Landskapslag (2017:120) om landskapsandelar till kommunerna

Landskapet deltar i finansieringen av kommunernas lagstadgade uppgifter genom att kommunerna tilldelas landskapsandelar och komplettering av skatteinkomster enligt denna lag. Dessutom kan kommunerna enligt denna lag beviljas stöd för anläggningsprojekt och för att underlätta samarbete.

I denna lag avses med

1) landskapsandelar landskapsandelar som är kostnadsbaserade och landskapsandelar som inte är kostnadsbaserade,

2) landskapsandelsuppgifter uppgifter som åläggs en kommun med stöd av lag och vars nettodriftskostnader utgör grund för en kostnadsbaserad landskapsandel eller som stöds finansiellt genom en landskapsandel som inte är kostnadsbaserad,

3) kostnadsbaserad landskapsandel en landskapsandel som fastställs med normkostnaden som grund,

4) normkostnad en för varje kommun kalkylerad kostnad som har sin grund i kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader för ett verksamhetsområde,

5) basbelopp en kalkylerad kostnad per invånare,

6) nettodriftskostnader kostnader för driften efter att driftsintäkterna beaktats, enligt uppgifter i ekonomi- och verksamhetsstatistiken,

7) finansår det kalenderår för vilket landskapsandelar och komplettering av skatteinkomsterna tilldelas,

8) skärgårdskommuner Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö samt

9) ytterskärgården Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga.

Kommunen är mottagare av landskapsandelar, komplettering av skatteinkomsterna och stöd enligt denna lag om inget annat anges i denna eller någon annan lag.

Normkostnaden för äldreomsorgen beräknas med antalet invånare i kommunen i följande åldersgrupper som grund: 65–74 år, 75–84 år samt 85 år och äldre.

För varje åldersgrupp fastställs ett basbelopp. Antalet invånare i varje åldersgrupp multipliceras med basbeloppet för åldersgruppen i fråga. Det sammanlagda beloppet för åldersgrupperna utgör kommunens normkostnad för äldreomsorgen.

Landskapsandelen för äldreomsorgen är 12,5 procent av normkostnaden för äldreomsorgen. (2020/129)

I tillägg till den landskapsandel som avses i 1 mom. får en skärgårdskommun ytterligare 15 procent av normkostnaden för äldreomsorgen. En kommun i ytterskärgården får därutöver ett tillägg motsvarande 5 procent av normkostnaden. (2022/67)

Normkostnaden för den samordnade socialtjänsten beräknas med antalet invånare i kommunen som grund. För att beräkna normkostnaden fastställs ett basbelopp för den samordnade socialtjänsten. Antalet invånare i kommunen multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för den samordnade socialtjänsten.

Med avvikelse från 1 mom. beräknas inte normkostnaden särskilt för varje kommun om det inte är nödvändigt för fördelningen av kostnaderna för den samordnade socialtjänsten mellan kommunerna.

Med den samordnade socialtjänsten avses den verksamhet som enligt landskapslagen (2016:2) om en kommunalt samordnad socialtjänst ska samordnas.

Landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten är 12,8 procent av normkostnaden för den samordnade socialtjänsten. Om normkostnaden med stöd av 5a § 2 mom. inte har beräknats är landskapsandelen 12,8 procent av det belopp som beräknas genom att basbeloppet multipliceras med antalet invånare i landskapet.

Med avvikelse från bestämmelserna i 6 § är landskapsandelen för den samordnade socialtjänsten under finansåret 2021 14,8 procent och under finansåren 2022 – 2024 13,2 procent av normkostnaden eller av det belopp som beräknas genom att basbeloppet multipliceras med antalet invånare i landskapet.

Upphävd (2020/129).

Huvudmannen för den samordnade socialtjänsten i det socialvårdsområde som kommunen hör till är mottagare av den landskapsandel som avses i 6 §.

Normkostnaden för barnomsorgen beräknas med antalet invånare i kommunen i åldern 0–6 år. För att beräkna normkostnaden fastställs ett basbelopp för barnomsorgen. Antalet invånare i kommunen i åldern 0–6 år multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för barnomsorgen.

Landskapsandelen för barnomsorgen är 16,6 procent av normkostnaden för barnomsorgen.

I tillägg till den landskapsandel som avses i 1 mom. får en skärgårdskommun ytterligare 15 procent av normkostnaden för barnomsorgen. En kommun i ytterskärgården får därutöver ett tillägg motsvarande 5 procent av normkostnaden.

Om det i kommunen finns barn eller studerande som deltar i fritidshemsverksamhet som avses i 15 § 2 mom. i del II i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola får kommunen en landskapsandel för specialfritidshemsverksamheten.

För att beräkna normkostnaden för specialfritidshemsverksamheten fastställs ett basbelopp. Antalet barn och studerande i kommunen som deltar i verksamheten multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för specialfritidshemsverksamheten. Landskapsandelen för specialfritidshemsverksamheten motsvarar normkostnaden.

Antalet deltagare i specialfritidshemsverksamheten fastställs vid inledningen av höstterminen året före finansåret. Om det förändras under finansåret justeras landskapsandelen för specialfritidshemsverksamheten i förhållande till förändringen av kommunens normkostnad.

Normkostnaden för grundskolan beräknas med kommunens elevunderlag som grund. Med elevunderlag avses antalet invånare i åldern 6–15 år.

För att beräkna normkostnaden fördelas kommunens elevunderlag i följande intervall, med början i det första intervallet:

1) 1–40 invånare,

2) 41–60 invånare,

3) 61–80 invånare,

4) 81–100 invånare,

5) 101–150 invånare och

6) 151 eller fler invånare.

För varje intervall fastställs ett basbelopp. Antalet invånare i varje intervall multipliceras med basbeloppet för intervallet i fråga och det sammanlagda beloppet för alla intervall utgör kommunens normkostnad för grundskolan.

Landskapsandelen för grundskolan är 20,2 procent av normkostnaden för grundskolan. (2020/129)

I tillägg till den landskapsandel som avses i 1 mom. får en skärgårdskommun ytterligare 14 procent av normkostnaden för grundskolan. En kommun i ytterskärgården får därutöver ett tillägg motsvarande 5 procent av normkostnaden.

Om det i kommunens elevunderlag ingår elever som får träningsundervisning får kommunen utöver landskapsandelen för grundskolan en landskapsandel för träningsundervisningen. Med träningsundervisning avses sådan undervisning som avses i 22 § i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola. (2020/129)

För att beräkna normkostnaden för träningsundervisningen fastställs ett basbelopp. Antalet elever i kommunen som får träningsundervisning multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för träningsundervisningen. Landskapsandelen för träningsundervisningen motsvarar normkostnaden för träningsundervisningen.

Elevantalet fastställs vid inledningen av höstterminen året före finansåret. Om det förändras under finansåret justeras landskapsandelen för träningsundervisningen i förhållande till förändringen av kommunens normkostnad.

Om det i kommunens elevunderlag ingår elever som får förberedande undervisning för nyanlända elever med ett annat modersmål än svenska får kommunen utöver landskapsandelen för grundskolan en landskapsandel för den förberedande undervisningen. Med förberedande undervisning avses undervisning enligt 6 § 3 mom. i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola.

För att beräkna normkostnaden för den förberedande undervisningen fastställs ett basbelopp. Antalet elever i kommunen som får förberedande undervisning multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för den förberedande undervisningen. Landskapsandelen för den förberedande undervisningen motsvarar normkostnaden.

Elevantalet fastställs vid inledningen av höstterminen året före finansåret. Om det förändras under finansåret justeras landskapsandelen för den förberedande undervisningen i förhållande till förändringen av kommunens normkostnad.

Om det i kommunen finns personer som får grundskoleutbildning med stöd av 39 § i del III i landskapslagen om barnomsorg och grundskola, får kommunen en landskapsandel för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga.

För att beräkna normkostnaden för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga fastställs ett basbelopp. Antalet personer i kommunen som får sådan utbildning multiplicerat med basbeloppet utgör kommunens normkostnad för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga. Landskapsandelen för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga motsvarar normkostnaden.

Antalet personer som får grundskoleutbildning för andra än läropliktiga fastställs vid inledningen av höstterminen året före finansåret. Om det förändras under finansåret justeras landskapsandelen för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga i förhållande till förändringen av kommunens normkostnad.

Upphävd (2022/97).

Med kulturverksamhet avses i denna lag verksamhet vid allmänna bibliotek samt kommunernas kulturverksamhet, idrottsverksamhet och ungdomsarbete.

För att beräkna landskapsandelen för kulturverksamhet fastställs ett basbelopp. Kommunens landskapsandel är 10 procent av det belopp som beräknas genom att basbeloppet multipliceras med kommunens invånarantal.

Landskapsregeringen fastställer senast den 15 oktober varje år basbeloppen för det följande finansåret. Om inget annat följer av 17 § fastställs basbeloppen med det innevarande finansårets basbelopp som grund. Vid fastställelsen beaktas:

1) förändringen i kostnadsnivån det år fastställelsen sker och

2) de beräknade förändringarna i omfattningen och arten av landskapsandelsuppgifterna under finansåret.

Förändringen i kostnadsnivån bestäms enligt prisindex för den kommunala basservicen på Åland. Indexet grundar sig på förändringen i kostnadsnivån viktad med driftskostnaderna för socialvården samt för undervisnings- och kulturverksamheten.

En förändring i omfattningen eller arten av landskapsandelsuppgifterna beaktas om den följer av en landskapslag eller landskapsförordning som gäller landskapsandelsuppgiften i fråga, av föreskrifter som grundar sig på landskapslag eller landskapsförordning eller av landskapets budget.

Basbeloppen justeras under finansåret om kostnadsnivån förändras med mer än fem procent. Förändringen mäts genom en jämförelse mellan prisindex för den kommunala basservicen året före finansåret och finansåret.

Justeringen görs i förhållande till den förändring som överstiger fem procent.

Landskapsregeringen fattar beslut om en justering av basbeloppen under finansåret senast den 15 oktober.

Vart fjärde år (uppföljningsår) utreds basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna i förhållande till nettodriftskostnaderna. (2018/102)

Uppföljningen sker genom att basbeloppen justeras på basen av kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader på respektive verksamhetsområde det finansår som infaller två år före uppföljningsåret. Om inte annat följer av 3 mom. utgör de justerade basbeloppen grund för fastställelse av basbeloppen för finansåret efter uppföljningsåret. (2018/102)

Landskapsregeringen ansvarar för uppföljningen som ska ske i samråd med kommunerna. Vid samrådet kan man komma överens om att förändringar i landskapsandelsuppgifterna som skett efter det finansår som avses i 1 mom. och som påverkat nettodriftskostnaderna ska beaktas vid uppföljningen.

Med avvikelse från 14 § och 17 § 1 och 2 mom. ska basbeloppen för de kostnadsbaserade landskapsandelarna för finansåret 2023 fastställas genom en extrauppföljning. Extrauppföljningen sker genom att basbeloppen justeras på basen av kommunernas sammanlagda nettodriftskostnader på respektive verksamhetsområde finansåret 2021. När det gäller den förberedande undervisningen för nyanlända elever med annat modersmål än svenska samt grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga beräknas ett belopp för hela finansåret genom att nettodriftskostnaderna för dessa verksamheter ökas till det dubbla.

Basbeloppen för finansåret 2023 ska fastställas så snart uppgifter om nettodriftskostnaderna för 2021 finns tillgängliga. Vid fastställandet tillämpas 17 § 3 mom. samt 18 och 19 §§.

Extrauppföljningen enligt denna paragraf påverkar inte tidsintervallen för den regelmässiga uppföljningen av basbeloppen som sker vart fjärde år. De basbelopp som fastställs med nettodriftskostnaderna för finansåret 2021 som grund utgör dock jämförelse vid nästa regelmässiga uppföljning.

Vid uppföljningen enligt 17 § beaktas kommunernas och kommunalförbundens nettodriftskostnader för följande verksamhetsområden:

1) äldreomsorg,

2) samordnad socialtjänst,

3) barnomsorg, där nettodriftskostnaderna för specialfritidshemsverksamhet beaktas separat,

4) grundskola, där nettodriftskostnaderna för träningsundervisning och förberedande undervisning för nyanlända elever med annat modersmål än svenska beaktas separat,

5) grundskoleutbildning för andra än läropliktiga. (2020/129)

Följande kostnader betraktas inte som driftskostnader för de verksamheter som avses i 1 mom.:

1) kostnader för anläggningsprojekt som avses i denna lag,

2) kostnader för förvärv av markområden,

3) kostnader för skötsel av lån eller kalkylerade räntor eller

4) kostnader som landskapet finansierar enligt någon annan lag på annat sätt.

Vid uppföljningen enligt 17 § beräknas de olika basbeloppen på det sätt som anges nedan. De beräknade basbeloppen justeras därefter med förändringen i kostnadsnivån enligt prisindex för den kommunala basservicen på Åland till uppföljningsårets nivå.

Basbeloppen för äldreomsorgen beräknas genom att nettodriftskostnaderna för äldreomsorgen först fördelas på de åldersgrupper som anges i 4 § 1 mom. Därefter divideras beloppet för vardera åldersgruppen med antalet invånare i landskapet i respektive åldersgrupp.

Basbeloppet för den samordnade socialtjänsten beräknas genom att nettodriftskostnaderna för den samordnade socialtjänsten divideras med antalet invånare i landskapet.

Basbeloppet för barnomsorgen beräknas genom att nettodriftskostnaderna för barnomsorgen divideras med antalet invånare i landskapet i åldersgruppen 0–6 år.

Basbeloppet för specialfritidshemsverksamheten beräknas genom att nettodriftskostnaderna för verksamheten divideras med antalet personer i landskapet som har deltagit i specialfritidshemsverksamhet.

Basbeloppen för grundskolan beräknas genom att nettodriftskostnaderna för grundskolan först divideras med antalet invånare i landskapet i åldern 6–15 år. Basbeloppen för de intervall som anges i 9 § 2 mom. beräknas därefter genom att kvoten multipliceras med en koefficient enligt följande tabell:

Basbeloppet för träningsundervisningen beräknas genom att nettodriftskostnaderna för träningsundervisningen först divideras med antalet elever i landskapet som fått träningsundervisning. Basbeloppet för träningsundervisningen beräknas därefter genom att kvoten minskas med det belopp som enligt 6 mom. har beräknats som basbelopp för det tredje intervallet.

Basbeloppet för den förberedande undervisningen för nyanlända elever med annat modersmål än svenska beräknas genom att nettodriftskostnaderna för den förberedande undervisningen divideras med antalet elever i landskapet som har fått sådan undervisning.

Basbeloppet för grundskoleutbildningen för andra än läropliktiga beräknas genom att nettodriftskostnaderna för utbildningen divideras med antalet personer i landskapet som har fått grundskoleutbildning för andra än läropliktiga.

Med antalet invånare i landskapet avses i denna paragraf antalet invånare vid ingången av det finansår som infaller två år före uppföljningsåret. När det gäller beräkningsgrunden för basbeloppen i 5, 7, 8 och 9 mom. avses ett medeltal av antalet individer som deltagit i respektive verksamhet vid inledningen av vårterminen och vid inledningen av höstterminen det nämnda finansåret.

En kommun har rätt till komplettering av skatteinkomsterna om kommunens skattekraft i medeltal för de fem senast slutförda beskattningarna (kompletteringstalet) underskrider den kompletteringsgräns som fastställts enligt 21 §.

Med kommunens skattekraft avses den beskattningsbara inkomsten vid kommunens inkomstbeskattning per invånare i kommunen. Den beskattningsbara inkomsten beräknas genom att kommunens skatteinkomster från förvärvsinkomst- och samfundsbeskattningen divideras med en inkomstskattesats. Kommunens skatteinkomster från förvärvsinkomstbeskattningen divideras med kommunens inkomstskattesats, medan kommunens skatteinkomster från samfundsbeskattningen divideras med den genomsnittliga inkomstskattesatsen för kommunerna i landskapet. Vid beräkningen beaktas inkomsterna från förvärvsinkomst- och samfundsbeskattningen sådana de redovisas till kommunen i samband med debiteringsredovisningen.

Kompletteringsgränsen beräknas genom att medeltalet av kommunernas sammanlagda skattekraft vid de fem senast slutförda beskattningarna multipliceras med en uppräkningsfaktor.

Kompletteringsgränsen ska ha en nivå som innebär att totalbeloppet för kompletteringen av skatteinkomsterna för finansåret utgör en andel (kompletteringsandelen) som är minst 33 procent och högst 50 procent av landskapsandelssystemets totalvolym. Med landskapsandelssystemets totalvolym avses summan av totalbeloppet för kompletteringen av skatteinkomsterna för finansåret och det sammanlagda beloppet av landskapsandelarna samma finansår. Om kompletteringsandelen är mindre än 33 procent eller större än 50 procent justeras uppräkningsfaktorn för det finansåret i enlighet med bestämmelserna i 23 §.

Uppräkningsfaktorn är 1,17 om den inte har justerats.

För att beräkna kommunens kompletteringsbelopp multipliceras skillnaden mellan kommunens kompletteringstal och kompletteringsgränsen med kommunens inkomstskattesats. Om kommunens inkomstskattesats är högre än den genomsnittliga inkomstskattesatsen för kommunerna i landskapet används den senare.

Kommunens kompletteringsbelopp fastställs som 95 procent av det belopp som beräknats enligt 1 mom. per invånare i kommunen.

Om kompletteringsandelen enligt 21 § 2 mom. understiger 33 procent av landskapsandelssystemets totalvolym ska uppräkningsfaktorn höjas till det närmaste värde som innebär att kompletteringsandelen är 33 procent eller större.

Om kompletteringsandelen överstiger 50 procent av totalvolymen ska uppräkningsfaktorn sänkas till det närmaste värde som innebär att kompletteringsandelen är 50 procent eller mindre.

Trots 21 § 2 mom. justeras uppräkningsfaktorn också om kompletteringsgränsen överstiger samtliga kommuners kompletteringstal. Uppräkningsfaktorn sänks i det fallet till det närmaste värde som innebär att kompletteringsgränsen understiger kompletteringstalet för den kommun som har det högsta kompletteringstalet.

Uppräkningsfaktorn justeras av landskapsregeringen i samband med beräkningen av kompletteringen av skatteinkomsterna för det följande finansåret. Uppräkningsfaktorn justeras inte under finansåret. Både kompletteringsandelen och uppräkningsfaktorn anges med två decimalers noggrannhet.

Samarbetsstöd kan enligt prövning beviljas en kommun som tillsammans med en eller flera andra kommuner inleder ett samarbetsutvecklande projekt som bedöms leda till effektivare produktion av kommunal service.

Trots bestämmelserna i 1 mom. kan samarbetsstöd också beviljas

1) en kommun som på egen hand inleder ett projekt inom it-området, om det bedöms öka möjligheten till it-samordning inom den offentliga sektorn på Åland, samt

2) en kommun som ansluter sig till ett pågående projekt, en befintlig tjänst eller investering inom it-området, och anslutningen bedöms öka graden av it-samordning inom den offentliga sektorn på Åland.

Samarbetsstöd kan också beviljas för en förstudie till ett projekt som avses i denna paragraf. Ett kommunalförbund kan beviljas samarbetsstöd enligt samma villkor som en kommun.

Samarbetsstöd kan inte beviljas till ett belopp som motsvarar eller överstiger de totala godtagbara kostnaderna för ett projekt.

Stöd för anläggningsprojekt i ytterskärgården som är nödvändiga för utförande av landskapsandelsuppgifterna kan på ansökan beviljas kommuner och kommunalförbund. Anläggningsstödet utgör 20 procent av kommunens eller kommunalförbundets kostnader för anläggningsprojektet, med beaktande av vad som anges i 32 §.

Med anläggningsprojekt avses byggande, anskaffning, grundlig reparation eller motsvarande åtgärder i fråga om lokaler som utgör en funktionell helhet samt anskaffning av lös egendom i samband med sådana åtgärder, om åtgärdens beräknade totalkostnader uppgår till minst det belopp som fastställts i en plan som avses i 27 eller 28 §. Anskaffning av markområde ska inte betraktas som ett anläggningsprojekt.

Som ett anläggningsprojekt kan även anses en åtgärd enligt 1 mom., om de beräknade kostnaderna underskrider det belopp som fastställts i planen i fråga och om finansieringen av projektet skulle bli synnerligen betungande för kommunen eller kommunalförbundet.

Anläggningsprojekt inom socialvården, de högsta kostnaderna för de projekt som berättigar till stöd och projektens inledningsår godkänns i socialvårdsplanen enligt landskapslagen (1993:71) om planering av socialvården.

Landskapsregeringen ska årligen i samband med avgivandet av förslaget till budget anta en finansieringsplan för anläggningsprojekt inom utbildningsverksamhet och kulturverksamhet under de fem följande finansåren. (2022/97)

Finansieringsplanen ska innehålla:

1) de projekt som ska förverkligas under planperioden i prioritetsordning finansårsvis,

2) en beräkning av de projektkostnader som berättigar till stöd och

3) en beräkning av det anläggningsstöd som ska betalas för projekten.

Kommuner och kommunalförbund ska årligen senast vid den tidpunkt som landskapsregeringen bestämt lämna in ett förslag till landskapsregeringen med de anläggningsprojekt som kommunen har för avsikt att förverkliga under de fem följande åren.

Den som ansöker om anläggningsstöd ska lämna in en projektplan över anläggningsprojektet till landskapsregeringen i god tid året innan projektet är avsett att inledas.

Projektplanen ska innehålla följande:

1) en allmän beskrivning av projektet,

2) en redogörelse för behovet av att genomföra projektet,

3) en beskrivning av tomten om det är frågan om en ny inrättning eller utvidgning av en tidigare inrättning,

4) huvudritningar i skala 1:100 och en kortfattad byggnadsbeskrivning,

5) en tidtabell för projektets genomförande samt

6) en kostnadsberäkning för projektet.

Landskapsregeringen fastställer på basen av projektplanen de anläggningsprojekt som ska inledas under finansåret.

Samtidigt som ett anläggningsprojekt fastställs kan landskapsregeringen meddela sökanden ett förhandsbesked om de projekt som kan inledas året efter finansåret. Förhandsbeskedet är bindande för landskapsregeringen då de projekt som ska inledas följande år fastställs, om inte annat följer av landskapets budget eller av en plan som avses i 27 eller 28 §.

Ett anläggningsprojekt ska påbörjas det år då fastställelsebeslutet enligt 30 § 1 mom. har fattats eller året därpå.

Landskapsregeringen kan av särskilda skäl på ansökan besluta att ett anläggningsprojekt får påbörjas innan det har fastställts.

För anläggningsprojekt betalas stöd högst för de kostnader landskapsregeringen har fastställt. Om de faktiska kostnaderna för ett anläggningsprojekt är mindre än de kostnader som godkänts i en plan som avses i 27 eller 28 § och som landskapsregeringen fastställt, betalas stöd för de faktiska kostnaderna.

Anläggningsstöd betalas inte för anläggningsprojekt vars kostnader är mindre än det belopp som fastställts i planen, om det inte är fråga om ett anläggningsprojekt som avses i 26 § 2 mom.

Landskapsregeringen beslutar om landskapsandelar och kompletteringen av skatteinkomsterna senast den 11 januari varje år.

Landskapsandelarna och kompletteringen av skatteinkomsterna utbetalas månatligen från ingången av finansåret i lika stora poster senast den 11 varje månad.

En justering av basbeloppen enligt 16 § beaktas vid utbetalningen av landskapsandelar från och med november månad och ska vara slutförd inom finansåret.

Beslut om beviljande av samarbetsstöd fattas av landskapsregeringen efter ansökan av en kommun eller ett kommunalförbund.

Landskapsregeringen fattar beslut om ansökningstiderna samt andra bestämmelser om beviljande och utbetalning av samarbetsstödet.

Stöd för anläggningsprojekt i ytterskärgården utbetalas månatligen senast den 20 varje månad i lika stora poster under den tid projektet beräknas pågå. Den första posten ska betalas ut månaden efter den månad då meddelande har inkommit om att projektet har inletts. Om projektet på det sätt som avses i 31 § 2 mom. har inletts innan det har fastställts, ska dock den första posten betalas ut senast månaden efter den månad då fastställelsebeslutet fattades.

För fastställelse av det slutliga stödet för ett anläggningsprojekt i ytterskärgården ska den som beviljats stöd redovisa de faktiska kostnaderna för genomförandet av projektet för landskapsregeringen. Projektredovisningen ska lämnas in till landskapsregeringen senast den 31 augusti året efter att anläggningsprojektet blev färdigt.

Landskapsregeringen fattar beslut om det slutliga stödet för anläggningsprojektet inom två månader efter att projektredovisningen har lämnats in.

Landskapsregeringen kan på eget initiativ eller på begäran rätta räknefel i beslut och uppgifter som avses i denna lag.

Om det efter att den i 43 § angivna tiden för fastställande av rättelseyrkande framkommer uppgifter som inte tidigare har varit kända, och om kommunen eller någon annan mottagare av landskapsandel på grund av detta inte har fått sådan landskapsandel eller komplettering av skatteinkomsterna som den enligt lag hade haft rätt till, ska det uteblivna beloppet betalas till mottagaren. På beloppet ska betalas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen (FFS 633/1982) räknat från ingången av den månad då landskapsandelen eller kompletteringen av skatteinkomsterna borde ha betalats.

Om den uteblivna förmånen har liten betydelse och utgifterna för utbetalning av den inte skulle stå i proportion till sakens ekonomiska betydelse, betalas dock inte förmånen.

Landskapsregeringen får besluta att en utebliven förmån betalas senare i samband med utbetalningen av följande landskapsandelar eller komplettering av skatteinkomsterna.

Om en kommun eller någon annan mottagare av landskapsandel utan grund har fått landskapsandel eller komplettering av skatteinkomsterna, ska landskapsregeringen bestämma att det överbetalda beloppet ska återbetalas. På det belopp som återbetalas tas en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen ut, räknat från ingången av den månad under vilken landskapsandelen eller kompletteringen av skatteinkomsterna har betalats.

Om den förmån som ska återbetalas är liten eller om det ska anses vara oskäligt att kräva återbetalning eller ta ut ränta, behöver det inte bestämmas att förmånen ska återbetalas.

Landskapsregeringen får besluta att en förmån som ska återbetalas dras av senare i samband med utbetalning av följande landskapsandelar eller komplettering av skatteinkomsterna.

Skyldighet att betala en utebliven förmån eller att återbetala en grundlös förmån upphör inom fem år från utgången av det finansår då förmånen borde ha betalats eller betalades.

Landskapsregeringen kan besluta att utbetalningen av samarbetsstödet ska upphöra samt att ett redan utbetalt samarbetsstöd eller en del av det ska återbetalas, om

1) stödet har använts i annat ett syfte än de som beskrivs i ansökan,

2) projektet i fråga har avbrutits eller

3) slutrapport och bokslut för projektet inte har lämnats in inom utsatt tid.

Landskapsregeringen kan besluta att den del av den anskaffade egendomens gängse värde som motsvarar stödet för ett anläggningsprojekt i ytterskärgården helt eller delvis ska återbetalas till landskapet, om egendomen överlåts till någon annan, om verksamheten upphör eller om egendomens användning varaktigt ändras så att egendomen inte kan användas för någon annan verksamhet som hör till landskapsandelsuppgifterna.

Om den egendom för vilken anläggningsstöd har mottagits blir förstörd eller skadad, kan landskapsregeringen besluta att en motsvarande del av försäkrings- eller annan skadeersättning helt eller delvis ska betalas till landskapet eller dras av från stödet för ett nytt anläggningsprojekt i ytterskärgården.

Den som får anläggningsstöd ska inom sex månader efter det att de förändringar som avses i 1 och 2 mom. inträffat göra en anmälan till landskapsregeringen. Om det senare framgår att någon anmälan inte gjorts inom utsatt tid, ska en mot stödet svarande del av egendomens gängse värde betalas till landskapet med en årlig ränta enligt 3 § 2 mom. räntelagen, om inte landskapsregeringen av särskilda skäl beslutar något annat.

En kommun eller ett kommunalförbund som inte godtar ett beslut om landskapsandel, komplettering av skatteinkomsterna eller beviljande av stöd enligt denna lag har rätt att inom trettio dagar efter att ha fått del av beslutet framställa ett skriftligt rättelseyrkande hos landskapsregeringen.

Landskapsregeringens beslut med anledning av ett rättelseyrkande får i fråga om lagligheten överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen enligt lagen om rättegång i förvaltningsärenden (FFS 808/2019). (2020/129)

Andra beslut som fattats med stöd av denna lag än de som anges i 1 mom. får inte överklagas.

Med invånare i kommunen avses den som har hemkommun i kommunen enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994).

Med kommunens invånarantal avses om inget annat anges antalet invånare i kommunen vid ingången av året före finansåret.

Kommuner och kommunalförbund ska ge landskapsregeringen den information som behövs för att fastställa landskapsandelar och komplettering av skatteinkomsterna enligt denna lag.

Om en kommun eller ett kommunalförbund vid ordnandet av landskapsandelsuppgifterna vägrar uppfylla en lagstadgad förpliktelse eller en förpliktelse om vilken föreskrivs med stöd av lag, kan landskapsregeringen vid vite tvinga kommunen eller kommunalförbundet att uppfylla förpliktelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2018 och tillämpas från och med finansåret 2018. Lagens 8 § ska dock tillämpas först från och med den tidpunkt som avses i 3 § 3 mom. landskapslagen om en kommunalt samordnad socialtjänst.

Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Genom denna lag upphävs landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna, landskapslagen (1993:72) om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten samt landskapslagen (1993:73) om bosättningsstrukturgrupper.

Bestämmelserna om landskapsandel för anläggningsprojekt i landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten ska dock tillämpas på anläggningsprojekt för vilka beslut om fastställelse eller om förhandsbesked har fattats före den 1 januari 2018.

Basbeloppen som avses i 4, 9 och 11 §§ fastställs för finansåret 2018 med nettodriftskostnaderna finansåret 2015 som grund. Basbeloppen beräknas på det sätt som föreskrivs i 18 och 19 §§ och justeras därefter med förändringen i kostnadsnivån enligt prisindex för den kommunala basservicen på Åland.

För finansåret 2018 fastställs basbeloppet för beräkning av landskapsandelen för medborgarinstitut till 34,70 euro och basbeloppet för beräkning av landskapsandelen för kulturverksamhet till 153,00 euro.

Landskapsregeringen fattar beslut om basbeloppen enligt 1 mom. senast den 11 januari 2018.

Trots 5 § 1 mom. och 6 § 1 mom. är landskapsandelarna för socialvården och för den samordnade socialtjänsten 14 procent av respektive normkostnad finansåret 2018.

De ekonomiska effekterna för kommunerna av denna lags ikraftträdande utjämnas under finansåren 2018–2020. Utjämningen sker på basen av en jämförelse mellan kommunens totalbelopp för finansåret 2017 och motsvarande belopp för finansåret 2018.

Med kommunens totalbelopp för finansåret 2017 avses det sammanlagda beloppet av landskapsandelar för driftskostnaderna och komplettering av skatteinkomsterna som enligt landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna, landskapslagen om planering av socialvården samt landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten, i deras lydelse vid tidpunkten för denna lags ikraftträdande, betalas till kommunen för finansåret 2017.

Med kommunens totalbelopp för finansåret 2018 avses det sammanlagda beloppet av landskapsandelar och komplettering av skatteinkomsterna som med stöd av 33 § denna lag fastställs för kommunen för finansåret 2018.

För övergångsperioden beräknas en koefficient genom att summan av alla kommuners totalbelopp för finansåret 2017 divideras med motsvarande summa för finansåret 2018. Därefter multipliceras varje kommuns totalbelopp för finansåret 2018 med koefficienten och från produkten subtraheras kommunens totalbelopp för finansåret 2017. Om differensen är negativ får kommunen ett tillägg till landskapsandelen för socialvården under övergångsperioden och om differensen är positiv görs ett avdrag från landskapsandelen för socialvården. Tillägg och avdrag beräknas enligt följande tabell: