Landskapslag (2006:71) om studiestöd

Den som är stadigvarande bosatt på Åland och har rätt att uppehålla sig i Finland annat än tillfälligt har rätt till studiestöd i enlighet med bestämmelserna i denna lag. Rätten till studiestöd kvarstår i två år efter att en person beviljats eller haft rätt till studiestöd trots att personen inte är stadigvarande bosatt på Åland. (2024/38)

Rätt till studiestöd har även den som

1) med stöd av Europeiska gemenskapens lagstiftning eller ett avtal som Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart har rätt till studiestöd enligt denna lag,

2) har permanent uppehållsrätt i Finland enligt 10 kap. i utlänningslagen (FFS 301/2004),

3) har permanent uppehållsrätt i Finland enligt artikel 15 i avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen 2019/C 384 I/01 (utträdesavtalet) eller

4) tidigare omfattats av bestämmelserna i 1 mom. och som nekats studiestöd i bosättningslandet för att han eller hon inte omfattas av den lagstiftning om studiestöd som tillämpas i bosättningslandet, om bosättningslandet är ett EES- eller EU-land.

Studiestöd beviljas för studier som pågår minst åtta veckor i följd efter avslutad läroplikt. Om studierna ingår i ett program som den studerande är antagen till kan studiestöd beviljas även för en kortare tid.

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan av särskilda skäl bevilja studiestöd trots att de förutsättningar som anges i 1 mom. inte är uppfyllda.

Studiestöd beviljas av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet.

Med den som är stadigvarande bosatt på Åland avses en person som har haft sin hemkommun på Åland i annat syfte än studier, i minst sex månader i följd under de tolv senaste månaderna före den första månaden för vilken studiestöd beviljas. Den stadigvarande bosättningen ändras inte för den som bor på en annan ort huvudsakligen på grund av studier och som beviljats studiestöd enligt denna lag. (2024/38)

Med läsår avses den tid som börjar den 1 augusti och slutar den 31 juli följande år.

Med termin avses hösttermin eller vårtermin. Höstterminen börjar den 1 augusti och slutar den 31 januari och vårterminen börjar den 1 februari och slutar den 31 juli.

Med stödmånad avses en månad under vilken studeranden får studiestöd.

Med högskolor avses högskolor och universitet samt andra motsvarande läroanstalter under offentlig insyn.

Med andra läroanstalter avses skolor på gymnasialstadienivå, folkhögskolor, yrkeshögskolor i Sverige, institut samt andra motsvarande läroanstalter under offentlig insyn.

Med kreditinstitut avses penninginrättningar, fonder, sammanslutningar och andra inrättningar vilkas verksamhet omfattar beviljande av lån mot borgen.

Med studier som huvudsyssla avses studier på heltid eller deltid som den studerande antagits till.

Med högre högskoleexamen avses en examen för vilken fordras minst 300 ECTS-poäng eller som anses motsvara minst 300 ECTS-poäng.

Med heltidsstudier avses

a) att studierna sker inom ramen för den högskoleutbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 5 ECTS-poäng per månad,

b) att studierna sker inom ramen för en utbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 4,78 kompetenspoäng per månad eller

c) att studierna sker inom ramen för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. i del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola och att studierna sker i en studietakt som motsvarar minst 22 kurser per läsår.

Med deltidsstudier avses

a) att studierna sker inom ramen för den högskoleutbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,33 ECTS-poäng per månad,

b) att studierna sker inom ramen för en utbildning som den studerande antagits till och att studierna sker i en studietakt som motsvarar i genomsnitt minst 3,33 kompetenspoäng per månad eller

c) att studierna sker inom ramen för grundskoleutbildning för andra än läropliktiga i enlighet med bestämmelserna i 8 kap. i del III i landskapslagen (2020:32) om barnomsorg och grundskola och att studierna sker i en studietakt som motsvarar minst 11 och högst 21 kurser per läsår.

De allmänna villkoren för rätt till studiestöd är att den studerande har antagits till en högskola eller annan läroanstalt eller deltar i grundskoleutbildning för andra än läropliktiga, att studierna bedrivs som huvudsyssla, att den studerande studerar i tillräcklig omfattning samt att den studerande behöver ekonomiskt stöd.

Närmare bestämmelser om behovet av ekonomiskt stöd finns i 3 kap.

Den som avklarat i genomsnitt minst 4,89 ECTS-poäng per månad under ett läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för heltidsstudier. (2023/58)

Den som avklarat i genomsnitt minst 2,72 ECTS-poäng per månad under ett läsår är berättigad till fortsatt studiestöd för deltidsstudier. (2023/58)

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan av särskilda skäl bevilja studiestöd till den som inte uppfyller de krav på studieprestationer som avses i denna paragraf.

Studiestöd beviljas för den tid den studerande bedriver studier, men högst för 55 månader för högskolestudier och 36 månader för andra studier. Utbildningstiden för andra studier räknas från och med den månad den studerande fyller 20 år.

Tiden kan förlängas med högst nio månader för högskolestudier på heltid, om högst 60 ECTS-poäng kvarstår för avläggande av examen.

Tiden kan förlängas med högst 15 månader för dubbelexamen, examen som är minst 300 ECTS-poäng eller påbyggnadsexamen för högskolestudier på heltid, om maximalt 100 ECTS-poäng återstår till examen.

Vuxenstudiepenning för avläggande av vetenskaplig påbyggnadsexamen kan beviljas för högst 12 månader. Vuxenstudiepenning kan beviljas för högst 27 månader.

Studiestöd beviljas inte för en kortare period än åtta veckor. Om studierna ingår i ett program som den studerande antagits till kan studiestödet beviljas för en kortare tid.

Närmare bestämmelser om maximitiden för studiestöd för högre högskoleexamina kan utfärdas i landskapsförordning.

På de villkor som bestäms i denna lag beviljas studiestöd i form av

a) studiepenning eller vuxenstudiepenning,

b) bostadsstöd,

c) försörjartillägg,

d) tillägg för studerande som är 17 år samt

e) landskapsborgen för studielån.

Studiepenning och vuxenstudiepenning kan inte beviljas under samma tidsperiod.

Beloppen för de olika studiestödsformerna i 2 kap. samt gränsen för den studerandes inkomst i 20 § och gränsen för föräldrarnas inkomster i 21 § indexjusteras årligen med den ändring av konsumentprisindex som Ålands statistik- och utredningsbyrå fastställt för det föregående kalenderåret. Beloppen justeras inte om ändringen i konsumentprisindex är negativ.

De indexjusterade beloppen fastställs av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten före utgången av april månad och tillämpas från och med augusti månad.

En studerande har rätt till studiepenning från ingången av den kalendermånad då barnbidrag inte längre betalas för den studerande enligt bestämmelserna i landskapslagen (1994:48) om tillämpning i landskapet Åland av barnbidragslagen.

Studiepenningen fastställs med beaktande av den studerandes ålder, boendeform, studieform och studietakt.

Studiepenningens belopp i euro per månad är:

För en studerande som studerar vid en annan skola än en högskola och som inte erbjuds kostnadsfri lunch i skolan höjs beloppet till samma belopp som för en studerande vid högskola.

En studerande har rätt till vuxenstudiepenning från ingången av den månad då den studerande fyller 30 år.

Vuxenstudiepenningen består av en grunddel och ett inkomsttillägg.

Grunddelen är 450 euro per månad. Inkomsttillägget är 25 procent av skillnaden mellan månadsinkomsten och grunddelen avrundat till närmaste euro. Vuxenstudiepenningens sammanlagda belopp för heltidsstudier är högst 1 072 euro per månad för heltidsstudier. Beloppet för deltidsstudier är 50 procent av beloppet för heltidsstudier.

Månadsinkomsten är den skattepliktiga förvärvsinkomsten i medeltal per månad under de sex eller tolv månader som infaller omedelbart före den första månaden för vilken vuxenstudiepenning beviljas eller i medeltal per månad i den senast fastställda beskattningen.

Vuxenstudiepenningens belopp fastställs en gång. Om någon ansöker om vuxenstudiepenning på nytt, minst tio år efter att beloppet fastställdes, indexjusteras det fastställda beloppet med den ändring av konsumentprisindex som fastställts av Ålands statistik- och utredningsbyrå för tiden sedan beloppet fastställdes, avrundat till närmaste euro.

Upphävda (2023/58).

En studerande som beviljats studiepenning eller vuxenstudiepenning och har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem har rätt till ett bostadsstöd om den studerande

1) studerar vid en högskola,

2) har fyllt 18 år eller

3) behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur.

En studerande som inte har rätt till studiepenning enligt bestämmelserna i 7 §, men har kostnader för boende som inte är den studerandes föräldrahem, har rätt till ett bostadsstöd om den studerande behöver bostaden för att restiden från föräldrahemmet till skolan under normala förhållanden är längre än två timmar tur och retur.

En studerande som bor i samma hushåll som sitt minderåriga barn eller med sin vårdnadshavare som beviljats studiestöd, har endast rätt till bostadsstöd för en bostad som används på grund av studier och som finns på annan ort än familjens stadigvarande bostad eller om den studerande studerar och bor utomlands huvudsakligen på grund av studier.

Den som studerar utomlands beviljas bostadsstöd på samma villkor som den som studerar på Åland och i riket.

Bostadsstödets belopp är 80 procent av den studerandes boendekostnad, men högst 249 euro per månad.

Med avvikelse från bestämmelserna i 14 § är bostadsstödets belopp högst 274 euro per månad under perioden från den 1 augusti 2023 till den 31 juli 2024.

En studerande som har vårdnaden om ett eller flera barn under 18 år har rätt till ett försörjartillägg.

Försörjartilläggets belopp är 78 euro per barn per månad.

Rätt till landskapsborgen för studielån har en studerande som har antagits till studier och studerar på det sätt som nämns i 1 kap. (2008/66)

Det krävs särskilda skäl för att landskapsborgen skall beviljas

a) en studerande vars studielån indrivs av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten på grundval av borgensansvar eller

b) en studerande med betalningsstörning som registrerats i ett sådant kreditupplysningsregister som avses i 20 § personuppgiftslagen (FFS 523/1999), utom i fall med mindre betalningsstörningar eller i fall då skulder som föranlett anteckningen har betalats.

Landskapsborgen för studielån till studerande som fyllt 18 år är 650 euro per månad.

Landskapsborgen för studielån till studerande som inte fyllt 18 år är 307 euro per månad.

Den som studerar vid en skola med terminsavgifter kan få borgensbeloppet enligt 1 eller 2 mom. höjt med terminsavgiftens belopp, dock högst med 884 euro per månad.

En studerande som är 17 år kan efter den ekonomiska prövning som avses i 21 § ha rätt till ett tillägg till studiepenningen.

En heltidsstuderande har rätt till studiestöd om den studerandes skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomst är högst 1 410 euro i genomsnitt per stödmånad.

En deltidsstuderande har rätt till studiestöd om den studerandes skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomst är högst 2 040 euro i genomsnitt per stödmånad.

Vid beräkningen av förvärvsinkomsterna beaktas endast den inkomst den studerande har under de kalenderdagar som studiestöd beviljas. Vid beräkningen av kapitalinkomsterna beaktas den inkomst den studerande har under hela året.

Från den skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomsten avdras studiepenning, vuxenstudiepenning, försörjartillägg och tillägg för studerande som är 17 år.

En studerande som är 17 år har rätt till det tillägg som avses i 19 § beroende på föräldrarnas senast fastställda nettoförvärvs- och kapitalinkomster, enligt följande:

Om föräldrarna inte bor i samma hushåll beaktas bara inkomsterna för den förälder som den studerande bor eller senast har bott hos.

Om det utöver den studerande finns andra barn under 18 år som bor i hemmet, höjs den inkomstgräns som avses i 1 mom. med 4 208 euro per barn.

Vid inkomstprövningen av den studerandes egna inkomster under år 2022 ska arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten med avvikelse från vad som föreskrivs i 21 § 2 mom. utgå ifrån att den studerande inte har någon förvärvsinkomst.

Vid inkomstprövningen av den studerandes egna inkomster under år 2023 ska arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, till den del det gäller studiestöd som den studerande lyfter för studier som bedrivs som längst till och med den 31 juli 2023, med avvikelse från vad som föreskrivs i 21 § 2 mom. utgå ifrån att den studerande inte har någon förvärvsinkomst.

En studerande som får någon av följande förmåner har inte rätt till studiepenning eller vuxenstudiepenning:

a) ålderspension, pensionsstöd eller garantipension,

b) full invalidpension eller sjukpension,

c) studiestöd eller vuxenutbildningsstöd från riket,

d) generationsväxlingspension eller avträdelseersättning till lantbruksföretagare,

e) rehabiliteringsstöd för samma utbildning,

f) arbetslöshetsdagpenning,

g) arbetsmarknadsstöd,

h) utbildning med stöd av landskapslagen (2015:56) om sysselsättningsfrämjande utbildning,

i) alterneringsersättning eller

j) dagpenningar enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) eller

k) får full ersättning för inkomstbortfall med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (FFS 626/1991) eller med stöd av bestämmelserna om rehabilitering i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (FFS 459/2015), i lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar (FFS 873/2015), i lagen om skada, ådragen i militärtjänst (FFS 404/1948) eller i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom (FFS 1521/2016) eller

l) deltar i utbildning med stöd av landskapslagen om sysselsättningsfrämjande utbildning eller läroavtalsutbildning med stöd av landskapslagen (1998:59) om läroavtalsutbildning eller

m) får dagpenning för studietiden eller motsvarande förmån från sin läroanstalt.

Studiestöd beviljas inte en studerande som gör beväringstjänst eller civiltjänst eller som avtjänar frihetsstraff och studerar i anstalten.

Med förmåner som avses i 1 mom. jämställs motsvarande förmåner från ett annat land än Finland.

Ansökan om studiestöd görs hos arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. Sökanden skall lämna de uppgifter arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten inbegär.

Den studerande skall meddela arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten alla förändringar som påverkar studiestödet.

3 mom. upphävt (2024/38).

Studiestöd beviljas tidigast från ingången av den månad då ansökan inlämnats. Personer som avses i 1 § 3 mom. 4 punkten beviljas studiestöd tidigast från den månad då ansökan lämnats in till behörig myndighet i bosättningslandet. (2023/58)

Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet har i enlighet med 5 kap. 13 § 33 punkten lagen om inkomstdatasystemet (FFS 53/2018) och trots sekretessbestämmelser och andra begränsningar rätt att erhålla sådana uppgifter ur inkomstregistret som behövs för att fatta beslut om studiestöd.

På arbetsmarknads- och studieservicemyndighetens skriftliga begäran om komplettering ska ansökan kompletteras senast inom den termin som ansökan gäller. Om tiden efter det att komplettering begärdes och fram till terminens slut omfattar mindre än två månader ska komplettering ske senast inom två månader efter begäran. En ansökan om studiestöd som kompletteras efter dessa tidsfrister beviljas inte.

Studiestöd beviljas för högst nio månader per läsår. Studiestöd kan även beviljas för längre tid än nio månader om den studerande visar att han eller hon bedriver studier under läsåret under en längre tid än det och att studierna uppgår till minst deltidsstudier.

Studiestödet beviljas per dag i varje kalendermånad. En studiestödsmånad är 30 dagar. Studiestödet ska utbetalas senast den fjärde dagen i varje månad för vilken den studerande har rätt till studiestöd.

Studiestöd kan helt eller delvis förvägras den som tidigare avsiktligt har lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter eller avsiktligt underlåtit att lämna riktiga uppgifter och därvid orsakat att studiestöd har betalats utan grund eller på felaktiga grunder.

Studiestöd kan helt eller delvis förvägras den vars tidigare studielån på grund av borgensansvar erlagts ur landskapets medel och återkrävts på åtgärd av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

Studiestödet kan justeras eller dras in om det skett en sådan förändring i den studerandes förhållanden som inverkar på rätten att få studiestöd eller på stödbeloppet.

Studiestödet kan justeras eller dras in, eller en ansökan om studiestöd avslås, om den studerande inte studerat i tillräcklig omfattning. Vid högskolestudier dras studiestödet in vid utgången av den termin under vilken uppföljningen av studieframgången görs. Studiestödet kan dras in retroaktivt om antalet studieprestationer varit synnerligen litet. Framgången i studierna följs upp av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

Om det finns grundad anledning att anta att studiestödet borde dras in eller beloppet minskas, kan utbetalningen av studiestödet avbrytas interimistiskt eller beloppet minskas tills ärendet har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut. Om stödtagaren inte lämnar den utredning som begärs kan ärendet avgöras genom ett slutligt beslut som baserar sig på de utredningar som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har till sitt förfogande.

Utbetalningen av studiestödet kan avbrytas på den studerandes begäran.

En förmån som enligt denna lag betalats utan grund eller till ett för stort belopp kan återkrävas. Ett beslut om återkrav ska innehålla beloppet som återkrävs och grunderna för återkravet.

Återkravet kan frångås helt eller delvis om återkrav med beaktande av omständigheterna är oskäligt eller om det belopp som betalts utan grund är obetydligt.

Återkravet kan frångås helt efter det att beslut om återkrav har fattats, om det med beaktande av förmånstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till det förmånsbelopp som inte återkrävts medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Återkravet kan också verkställas så att det belopp som återkrävs dras av från studiestöd som senare beviljas mottagaren av stödet.

Ett beslut om återkrav som vunnit laga kraft får verkställas som en dom som har vunnit laga kraft.

Beslut om återkrav av en förmån som betalats skall fattas inom fem år räknat från utbetalningsdagen. En fordran som fastställts genom beslut om återkrav preskriberas fem år efter det att beslutet gavs, om inte preskriptionstiden avbrutits innan dess. Preskriptionen av en fordran som fastställts genom beslut om återkrav avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 §§ lagen om preskription av skulder (FFS 728/2003). Från detta avbrytande av preskriptionen börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Landskapsborgen för studielånets sammanlagda belopp höjs för varje termin en studerande får studiestöd med det tillägg på studielånet som beviljas av kreditinstitutet för betalning av den ränta på studielånet som förfaller under läsåret. (2024/38)

Studielån ges mot skuldebrev som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har godkänt. För studier kan beviljas ett studielån vars belopp ökas med en beviljad ny studielånerat.

Studielånet skall lyftas under det läsår för vilket landskapsborgen har beviljats. Om tiden efter det beslutet om borgen gavs och fram till läsårets slut omfattar mindre än två månader skall studielånet lyftas senast inom två månader efter det beslutet om borgen gavs. Då beslutet omfattar landskapsborgen för juni eller juli månad före läsåret, får lånet lyftas redan under dessa månader.

Högskolestuderande kan lyfta lånebelopp i två rater enligt följande:

a) höstterminens lånerat kan lyftas tidigast då läsårets studiestödsperiod börjar,

b) vårterminens lånerat kan lyftas tidigast den 1 januari.

Studerande på andra läroanstalter kan lyfta lånebelopp i fyra rater enligt följande:

a) låneraten för augusti-oktober kan lyftas tidigast då läsårets studiestödsperiod börjar,

b) låneraten för november-december kan lyftas tidigast den 1 november,

c) låneraten för januari-februari kan lyftas tidigast den 1 januari,

d) låneraten för mars-juli kan lyftas tidigast den 1 mars.

Studerande som studerar vid en skola med terminsavgift och som får borgensbeloppet höjt i enlighet med 18 § 3 mom. kan lyfta lånebeloppet i en rat tidigast då läsårets studiestödsperiod börjar. (2013/16)

Outtagna lånerater kan lyftas senare under innevarande läsår, dock senast den 31 juli.

Lånerater kan inte lyftas efter det att studierna slutförts eller avbrutits. Innan en studerande lyfter en ny rat av studielånet skall kreditinstitutet hos arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kontrollera att landskapsborgen är giltig.

Landskapsborgen ställs som proprieborgen för hela det nominella beloppet av ett studielån som ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn har beviljat för räntan på studielånet, dröjsmålsräntan samt de godtagbara kostnaderna för uppsägning av lånet.

En landskapsborgen gäller i högst 30 år från det att den första låneutbetalningen lyftes. Ett villkor för att landskapsborgen skall vara i kraft är att kreditinstitutet halvårsvis under de terminer som berättigar till studielån samt en termin närmast efter en sådan termin till lånekapitalet lägger de räntor som förfaller till betalning under halvåret till den del räntan överstiger en procent av lånekapitalet.

Låntagaren betalar den del av räntan som enligt 1 mom. inte skall fogas till lånekapitalet. Om det räntebelopp som låntagaren skall betala är mindre än 15 euro, läggs dock hela den ränta som förfaller till betalning till lånekapitalet. De regelbundna räntebetalningsdagarna är den 15 december och den 15 juni.

På landskapsborgen för studielån tillämpas inte vad som i 19 § 3 mom. lagen om borgen och tredjemanspant (FFS 361/1999) föreskrivs om preskription av en borgensförbindelse. Bestämmelserna i lagens 19 § 1 mom. tillämpas inte på lån enligt denna lag till den del det är fråga om amorteringar av dem.

Om en låntagare har försummat att betala ränta eller amortering och minst tre månader har förflutit sedan förfallodagen, har kreditinstitutet rätt att yrka att lånet genast betalas tillbaka i sin helhet. Kreditinstitutet skall i sådant fall meddela arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten minst en månad före den dag lånet sägs upp.

Studielån som av landskapsmedel betalats till kreditinstitut jämte ränta skall efterskänkas om låntagaren avlidit. Studielånet skall anses vara förfallet till betalning i sin helhet om kreditinstitutet i sådant fall framställer ett yrkande om betalning av landskapsmedel till arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten.

En borgensfordran som grundar sig på landskapsborgen för ett studielån samt den ränta som med stöd av denna lag uppbärs på borgensfordran får utan dom eller beslut utsökas hos låntagaren i enlighet med bestämmelserna [i lagen om indrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg (FFS 367/1961)]. Bestämmelserna om preskription av fordringar i nämnda lag gäller dock inte den regressrätt som landskapet har enligt detta moment.

Vid återkrav kan arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten bevilja betalningstid eller tillgripa andra betalningsarrangemang om det med hänsyn till låntagarens betalningsförmåga finns grundad anledning till detta eller om det därigenom kan säkerställas att den kvarstående skulden återbetalas.

En borgensfordran preskriberas fem år efter det att landskapet betalat ut studielånet till ett kreditinstitut efter att arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten beviljat landskapsborgen om inte preskriptionen avbrutits innan dess. Preskriptionen av en borgensfordran avbryts på det sätt som föreskrivs i 10 eller 11 §§ lagen om preskription av skulder. Från avbrytande av preskriptionstiden börjar en ny fem år lång preskriptionstid.

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten kan bevilja befrielse från betalning av en borgensfordran som grundar sig på landskapsborgen för ett studielån samt räntorna på fordran om låntagaren har avlidit.

Befrielse från betalning kan också beviljas om låntagaren är varaktigt arbetsoförmögen eller om han eller hon har varit arbetsoförmögen sammanlagt minst fem år och återkrav med hänsyn till hans eller hennes ekonomiska omständigheter och andra förhållanden anses vara oskäligt.

Partiell betalningsbefrielse kan beviljas om låntagarens ekonomiska förhållanden har försämrats av långvarig arbetslöshet, sjukdom eller annat skäl så att återkrav av hela lånet anses vara oskäligt. En förutsättning för partiell betalningsbefrielse är att en återbetalningsplan gjorts upp och följts. (2023/58)

På landskapets hela borgensfordran på grund av landskapsborgen för studielån ska låntagaren betala den ränta som avses i 4 § 1 mom. i räntelagen (FFS 633/1982).

Genom landskapsregeringens beslut kan bestämmas om en ränta som är lägre än den ränta som avses i 1 mom.

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten betalar förfallna räntor till kreditinstitut på grund av studielån till låntagaren efter slutförda studier och avlagd examen i följande fall:

a) låntagaren har varit arbetslös minst 60 dagar under de fyra senaste månaderna före den sista räntebetalningsdagen och har högst 760 euro per månad i bruttoinkomst, för låntagare som har vårdnad om barn som inte fyllt 18 år höjs bruttoinkomstens belopp med 120 euro för varje barn,

b) låntagaren har fått graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen (FFS 1224/2004) för minst 24 vardagar under den månad som räntan förfaller till betalning och har inte fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning eller

c) låntagaren har fått graviditets- eller föräldrapenning enligt sjukförsäkringslagen för minst 50 vardagar under de sex månader som föregått den dag räntan förfaller till betalning och har inte fått studiestöd under den termin då räntan förfaller till betalning.

Om båda vårdnadshavarna samtidigt har rätt till föräldrapenning under den månad räntan förfaller till betalning betalas endast förfallna räntor för den ena vårdnadshavarens studielån.

I de fall som avses i 1 mom. b och c punkterna betalar Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten inte räntan, om det före den månad då räntan förfaller till betalning har gått mer än tolv månader sedan den månad då låntagaren senast fått studiestöd.

Ansökan om räntestöd skall sändas till arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten senast under de två närmaste månaderna efter den månad då räntan normalt förfaller till betalning.

Till ansökan skall bifogas en utredning över den ränta som kreditinstitutet kräver eller ett verifikat i original över den ränta som redan har betalts.

I räntestöd betalas den ränta som förfallit till betalning och aviseringskostnaderna. I räntestöd betalas inte dröjsmålsränta till följd av en försenad räntebetalning.

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att avgiftsfritt få följande uppgifter:

1) identifikations- och individualiseringsuppgifter för dem som blivit godkända vid antagningen av studerande; av Utbildningsstyrelsen och läroanstalterna,

2) identifikations- och individualiseringsuppgifter för dem som tagit emot en studieplats samt uppgift om läroanstalt och studier; av Utbildningsstyrelsen och läroanstalterna,

3) identifikations- och individualiseringsuppgifter för de studerande samt uppgifter om de studerandes studier och uppföljningen av studierna; av läroanstalterna eller från Utbildningsstyrelsens eller undervisnings- och kulturministeriets informationsresurs,

4) uppgifter för varje låntagare om till vilket belopp studielån med landskapsborgen har lyfts, om amorteringarna på studielånet och om räntorna; av penninginstituten,

5) uppgifter om när ett straff enligt fängelselagen (FFS 767/2005) börjar och slutar; av Brottspåföljdsmyndigheten,

6) uppgifter om den studerandes skattepliktiga förvärvs- och kapitalinkomst under ett skatteår; av Skatteförvaltningen,

7) uppgifter om förmåner som beviljats en studerande; av Folkpensionsanstalten och av pensionsbolag,

8) uppgifter om den studerandes personuppgifter och spärrmarkerade uppgifter; av Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, och

9) uppgifter om den studerandes uppehållstillstånd; av Migrationsverket.

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har trots sekretessbestämmelserna och andra begränsningar i fråga om erhållande av uppgifter rätt att lämna ut följande uppgifter:

1) uppgifter om landskapsborgen för studielån och dess giltighet, till det penninginstitut där den studerande har sökt studielån,

2) uppgifter för läggande av räntor enligt 31 § till lånekapitalet samt i fråga om landskapsborgen som beviljats uppgifter om att studierna upphört, till det penninginstitut där den studerande har studielån samt

3) uppgifter om studiestöd som personer som studerar i dessa länder får från arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten, till nordiska studiestödsmyndigheter.

Arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har rätt att öppna en teknisk anslutning till mottagare som avses i 39b § för sådana uppgifter som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har rätt att lämna ut.

Uppgifterna ska överföras i ett krypterat eller på annat sätt skyddat format och överföringen ska ordnas så att mottagaren verifieras eller identifieras på ett tillräckligt informationssäkert sätt innan överföringen görs.

Med hjälp av en teknisk anslutning som öppnats med stöd av denna paragraf får också sekretessbelagda uppgifter inhämtas utan samtycke av den vars intressen skyddas genom sekretessen. Innan den tekniska anslutningen öppnas ska den som begär uppgifter lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på ett behörigt sätt.

Studiepenning, vuxenstudiepenning, bostadstillägg och studielån får inte utmätas.

Ett avtal om överföring av en rättighet enligt denna lag på någon annan är ogiltigt.

Den som är missnöjd med ett beslut som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har fattat med stöd av denna lag kan inom 30 dagar, räknat från den dag beslutet delgavs vederbörande, skriftligen begära rättelse hos arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för myndighetens prövning, skall anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande skall behandlas utan dröjsmål.

Ett interimistiskt beslut om justering eller indragning av studiestöd får inte överklagas genom besvär. (2023/58)

Beslut anses delgivet vederbörande, om inte annat visas, den sjunde dagen efter den dag då beslutet inlämnats för postbefordran under den adress sökanden har uppgivit.

Beslut som arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten har fattat med anledning av ett rättelseyrkande får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2006 och skall tillämpas på studiestöd för studier som sker efter den 31 juli 2006.

Genom ikraftträdandet av denna lag upphävs landskapslagen (1995:94) om studiestöd och landskapsförordningen (1995:98) om studiestöd, dock så att rättigheter och skyldigheter som uppkommit med stöd av lagarna skall fortsätta att gälla.

Om en studerande den 1 augusti 2006 har uppburit studiestöd för högskolestudier, är 5 § 1 mom. landskapslag (1995:94) om studiestöd tillämplig på honom eller henne såvitt avser högskolestudier.

I samtliga fall skall de belopp som anges i denna lag utbetalas efter ikraftträdandet.

Lagen tillämpas även på förmåner som betalats utan grund och på fordringar som uppkommit före lagens ikraftträdande. När preskriptionstiden för sådana fordringar räknas ut beaktas även tiden före lagens ikraftträdande. Fordringarna i fråga preskriberas dock enligt denna lag tidigast tre år efter lagens ikraftträdande, om de inte preskriberas innan dess även enligt de bestämmelser som gäller när lagen träder i kraft.

Beslut om studiestöd enligt denna lag får fattas före lagens ikraftträdande.

Åtgärder som lagen förutsätter får vidtas innan den träder i kraft.