Landskapsförordning (2023:34) om verkställighet av ersättningar för djurens välbefinnande och uppfödning av ursprungsraser

I denna landskapsförordning finns bestämmelser om administrativa kontroller, kontroller på plats samt minskningar och påföljder som ska tillämpas på ersättningar för djurens välbefinnande som avses i 9 § landskapslagen (2023:17) om finansiering av landsbygdsnäringar (finansieringslagen) och åtaganden för uppfödning av ursprungsraser som avses i 7 § 1 mom. 5 punkten i samma lag.

I denna förordning avses med

1) förordningen om ansökningssystem kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken,

2) ersättningsberättigande dagar de dagar då ett djur har varit ersättningsberättigande på gårdsbruksenheten,

3) potentiellt ersättningsberättigande djur ett djur som kan uppfylla villkoren för ersättningsberättigande för att få ersättning för djurens välbefinnande under stödåret,

4) djurregistret ett register enligt artikel 109.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”), nedan EU:s djurhälsoförordning, och enligt 30 § lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021),

5) djurhållningsplatsens journalföring den skyldighet att föra och bevara journaler som avses i artikel 102 i EU:s djurhälsoförordning och i 7 § lagen om identifiering och registrering av djur,

På administrativa kontroller tillämpas vad som föreskrivs om kontroller i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron. Vid den administrativa kontrollen påverkas beviljandet av ersättning eller beloppet av den ersättning som ska betalas ut förutom av vad som föreskrivs i 45 § 1 mom. finansieringslagen av den beräkning som görs i informationssystemet och av kontrollerna i informationssystemet.

Bestämmelser om minskning av ersättningen och påföljder som föranleds av de djur som underkänts vid en administrativ kontroll finns i 16 och 17 §§.

På ersättning för djurens välbefinnande tillämpas ett sådant automatiskt ansökningssystem som avses i artikel 9.2 förordningen om ansökningssystem.

På grund av ett sådant till stödsystemet hänfört särskilt skäl som avses i 40 § 1 mom. finansieringslagen kan efter ansökningstidens utgång inte åtgärder fogas till eller bytas eller djurantalet ökas i ansökan om ersättning för djurens välbefinnande.

Den välbefinnandeplan som avses i 9 och 13 §§ landskapsförordningen (2023:33) om ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras administrativt. Om den som ansöker om ersättning inte lämnar in en välbefinnandeplan till landskapsregeringen för den djurart som sökanden har valt i sin ansökan eller om den välbefinnandeplan som har lämnats in är bristfällig, ska ersättningen för djurens välbefinnande avslås för alla åtgärder för djurarten i frågar.

I fråga om ersättning för djurens välbefinnande kontrolleras administrativt för varje åtgärd att ersättningsberättigande och potentiellt ersättningsberättigande nötkreatur, får och getter har identifierats och registrerats i enlighet med 7 § landskapsförordningen om ersättning för djurens välbefinnande. Om de upptäckta fallen av bristande efterlevnad gäller anmälningar som har gjorts för sent till djurregistret är djuret godkänt, om anmälan har gjorts innan åtagandeperioden i fråga började. Om anmälan av ett djur till djurregistret har gjorts för sent, ska djuret underkännas.

Vid korskontroller av nötkreatur, får och getter jämförs de händelserapporter som de olika aktörer som avses i artikel 4.24 i EU:s djurhälsoförordning har gjort till djurregistret i anslutning till att samma djur har förts till eller avlägsnats från en gårdsbruksenhet. Ett djur som i en åtgärd är ersättningsberättigande eller potentiellt ersättningsberättigande ska underkännas vid en korskontroll om det finns ett fel i uppgifterna om djuret i djurregistret.

På åtaganden om uppfödning av ursprungsraser tillämpas det ansökningssystem som avses i artikel 9.1 förordningen om ansökningssystem.

Ett djur som omfattas av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser ska underkännas, om

1) djuret inte uppfyller åtagandets villkor,

2) en anmälan om att djuret har tagits ur åtagandet inte har gjorts inom den tidsfrist som anges i 31 § landskapsförordningen (2023:32) om miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar,

3) en anmälan om att djuret har tagits ur åtagandet har gjorts, men djuret som har tagits ur åtagandet ersätts inte med ett djur som uppfyller åtagandets villkor, eller

4) en anmälan om att djuret har tagits ut åtagandet har gjorts, men djuret som har tagits ur åtagandet ersätts inte inom den tidsfrist som anges i 31 § landskapsförordningen om miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar.

Ett djur som har underkänts vid en administrativ kontroll eller en kontroll på plats kan inte under den pågående åtagandeperioden ersättas med ett annat djur.

Med korskontroller kontrolleras att de nötkreatur, får och getter som omfattas av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser finns på gårdsbruksenheten under hela åtagandeperioden. Om djuret har avlägsnats från gårdsbruksenheten och en anmälan om att djuret har tagits ur åtagandet inte har lämnats in på det sätt som föreskrivs i 31 § landskapsförordningen om miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar, ska djuret underkännas.

Kontrollerna som baserar sig på urval görs under kalenderåret efter det att tiden för stödansökan har gått ut.

Vid en kontroll på plats kontrolleras djuren på gårdsbruksenheten och jämförs med uppgifterna i djurregistret eller med uppgifterna i journalen på djurhållningsplatsen. Vid kontrollen kontrolleras villkoren för djurens ersättningsberättigande och övriga villkor för varje åtgärd som kontrolleras.

Vid en kontroll på plats beaktas uppgifterna i djurregistret vid den tidpunkt då anmälan om kontrollen görs eller, om kontrollen inte anmäls på förhand, uppgifterna i djurregistret vid den tidpunkt då kontrollen inleds. Senare gjorda ändringar i uppgifterna i djurregistret beaktas inte vid kontrollen.

Vid en kontroll på plats kontrolleras inköps- och försäljningskvitton, slaktningsintyg och andra motsvarande verifikat för ett stickprov på 30 procent av djuren under de sex månader som föregår kontrollen. Om avvikelser upptäcks, utvidgas kontrollen till att gälla verifikat för samtliga ersättningsberättigande djur på gårdsbruksenheten och som avlägsnats därifrån under den tolvmånadersperiod som föregår kontrollen. Om verifikaten inte kan granskas vid kontrollen och den som ansöker om stöd inte lämnar in dem inom utsatt tid, ska det djur som informationen i verifikatet gäller underkännas.

Bestämmelser om minskning av ersättningen och påföljder som föranleds av de djur som underkänts vid en kontroll på plats finns i 16 och 17 §§.

Upphävd (2023:130).

Vid kontrollen kontrolleras att djuret har identifierats och registrerats i enlighet med 7 § landskapsförordningen om ersättning för djurens välbefinnande och att djuret för varje åtgärd uppfyller de villkor som inverkar på djurets ersättningsberättigande. Om ett ersättningsberättigande eller potentiellt ersättningsberättigande djur berörs av bristande efterlevnad av kravet gällande identifiering eller registrering eller om det inte uppfyller något annat villkor som påverkar ersättningsberättigandet, ska djuret underkännas vid kontrollen.

Vid kontrollen kontrolleras efterlevnaden av villkoren för erhållande av ersättning och kraven som ingår i miniminivån för de åtgärder för djurens välbefinnande som sökanden har valt och som kan kontrolleras vid tidpunkten för kontrollen. Med avvikelse från detta kontrolleras av villkoren som gäller den djurartsspecifika välbefinnandeplanen att utfodringsplanen och foderanalysen är aktuella samt kraven som ingår i miniminivån. Om den dokumentation som ingår i kraven för erhållande av ersättning för djurens välbefinnande inte kan kontrolleras vid kontrollen, konstateras bristande efterlevnad i fråga om stödvillkoret i fråga. På underlåtelse att iaktta stödvillkoren eller kraven som ingår i miniminivå tillämpas minskningar och påföljder i enlighet med 18 §.

Om det vid tidpunkten för kontrollen pågår ett produktionsuppehåll på gårdsbruksenheten ska det med avvikelse från 2 mom. göras ett nytt besök på plats för att kontrollera villkoren för erhållande av ersättning av djurens välbefinnande.

Vid kontrollen kontrolleras att djuret har identifierats och registrerats på det sätt som föreskrivs i 31 § landskapsförordningen om miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar och att alla djur som omfattas av åtagandet är i ersättningsmottagarens besittning och på den anmälda djurhållningsplatsen. Ett djur som berörs av bristande efterlevnad av kravet gällande identifierings- eller registreringsskyldigheten eller som annars inte uppfyller ett villkor för djurets ersättningsberättigande ska underkännas vid kontrollen.

Vid kontrollen kontrolleras efterlevnaden av de krav som enligt i 31 § 9 mom. landskapsförordningen om miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar ingår i miniminivån och som vid tidpunkten för kontrollen kan kontrolleras. På minskningar och påföljder på grund av bristande efterlevnad av kraven som ingår i miniminivå tillämpas 18 §.

Om det vid kontrollen upptäcks bristande efterlevnad i fråga om ett stödvillkor eller ett krav som ingår i miniminivån som kan konstateras redan under en tidigare åtagandeperiod, utvidgas kontrollen till att gälla en eller flera tidigare åtagandeperioder i fråga om stödvillkoret eller kravet som ingår i miniminivån.

Om det vid en inspektion enligt 46 eller 54 § djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland eller vid en kontroll av villkorligheten gällande djurskydd konstateras bristande efterlevnad i fråga om ett sådant krav som i fråga om ersättning för djurens välbefinnande eller ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser är ett krav som ingår i miniminivå, kan kontrollen administrativt utan något separat gårdsbesök utvidgas till en kontroll av ersättningen för djurens välbefinnande eller åtagandet om uppfödning av ursprungsraser. Utvidgningen gäller den konstaterade bristande efterlevnaden som är ett krav som ingår i miniminivå för ersättning för djurens välbefinnande eller i ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser.

Om ett djur som finns på en gårdsbruksenhet inte kan identifieras enligt djurregistret eller djurhållningsplatsens journalföring och sökanden inte vid kontrollen visar upp ett skriftligt bevis för att sökanden iakttagit anmälningstiderna för identifiering och registrering, ska djuret underkännas.

Med avvikelse från vad som i detta kapitel föreskrivs om underkännande av ersättningsberättigande eller potentiellt ersättningsberättigande nötkreatur, får eller getter, anses ett sådant nötkreatur, ett sådant får eller en sådan get som finns på gårdsbruksenheten och vars ena identifieringsmärke har försvunnit vara godkänd, om ett sådant fel förekommer hos högst 20 procent av antalet nötkreatur, får eller getter på gårdsbruksenheten. Om felet förekommer hos en större andel av djuren, ska alla djur vars ena identifieringsmärke har försvunnit underkännas. Om det på en gårdsbruksenhet finns endast ett nötkreatur eller antingen ett får eller en get vars båda identifieringsmärken har försvunnit, anses djuret vara godkänt, om djuret kan identifieras på basis av djurhållningsplatsens journalföring eller djurregistret, förutsatt att den som ansöker om ersättning kan visa att denne har vidtagit åtgärder för att rätta till situationen innan kontrollen på plats anmäldes.

Om djur har flyttats till en annan djurhållningsplats på gårdsbruksenheten och den ändrade djurhållningsplatsen inte har anmälts till djurregistret eller antecknats i djurhållningsplatsens journalföring, kan djuren i fråga anses vara godkända, om det omedelbart under den tid som kontrollen på plats pågår går att konstatera den djurhållningsplats på gårdsbruksenheten som djuren befinner sig på.

Det resultat från kontrollen som ska visas upp för den som ansöker om ersättning ska särskilt innehålla följande uppgifter:

1) Den ersättning eller de åtgärder som har varit föremål för kontrollen.

2) De personer som har varit på plats.

3) Grunderna för urvalet till kontrollen på plats.

4) Förhandsanmälan om kontrollen på plats till den som har ansökt om ersättning och, om kontrollen har anmälts, anmälningstidpunkten.

5) Underkända djur.

6) Konstaterade fall av bristande efterlevnad.

Djurbaserade ersättningar beviljas inte för ett större djurantal än vad ansökan gäller. Om antalet djur i sökandens ansökan är större än det antal som godkänts vid en administrativ kontroll eller en kontroll på plats, används det godkända djurantalet vid beräkningen av ersättningen. Detta begränsar inte tillämpningen av en administrativ påföljd enligt 17 §.

För nötkreatur, får och getter som underkänts i fråga om ersättning för djurens välbefinnande och som vid tidpunkten för kontrollen har uppnått åldern för ersättningsberättigande, används vid beräkningen av minskning och påföljder de ersättningsberättigande dagar som djuret har tjänat in under det aktuella ansökningsåret. För nötkreatur, får och getter som underkänts i fråga om ersättning för djurens välbefinnande och som vid tidpunkten för kontrollen är potentiellt ersättningsberättigande djur, används vid beräkningen av minskning och påföljder de ersättningsberättigande dagar som djuret eventuellt kunde ha tjänat in under det aktuella ansökningsåret. När det gäller ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser beaktas ett underkänt djur till sitt antal som ett enskilt djur.

I en situation som avses i 13 § förkastas med avvikelse från 2 mom. i denna paragraf i fråga om nötkreatur, får och getter för vilka ersättning för djurens välbefinnande har sökts de ersättningsberättigande dagarna under hela åtagandeperioden oberoende av hur länge djuret har varit på gårdsbruksenheten.

Vid beräkningen av de minskningar och påföljder som görs i fråga om ersättningar för djurens välbefinnande och miljöersättning som betalas på basen av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser används djurenheter.

Vad som föreskrivs i 4 mom. gäller dock inte för nötkreatur, får och getter i fråga om ett i 17 § 1 mom. avsett djur som identifierats individuellt och som definieras som ett enskilt djur.

Avdragen och påföljderna i fråga om ersättningen beräknas per djurgrupp enligt följande:

1) Vid ersättning för djurens välbefinnande per åtgärd.

2) I ett åtagande som gäller uppfödning av ursprungsraser per djurras.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 6 mom. görs minskningar och påförs påföljder på grund av bristande efterlevnad av kraven som ingår i miniminivån i ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser enligt djurart.

Om högst tre individuellt identifierade nötkreatur, får eller getter har underkänts i en djurgrupp som omfattas av ersättning för djurens välbefinnande eller ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser, ska ersättningen betalas på grundval av det godkända djurantalet. När fler än tre individuellt identifierade djur eller minst ett djur som inte kan identifieras individuellt har underkänts, bestäms skillnaden mellan det ansökta och det godkända djurantalet i djurgruppen i förhållande till det godkända djurantalet. Om skillnaden i förhållande till det godkända djurantalet är

1) högst 50 procent, avdras 1,5 gånger skillnaden mellan det ansökta och det godkända djurantalet från det godkända djurantalet för djurgruppen,

2) över 50 procent, avdras 2 gånger skillnaden mellan det ansökta och det godkända djurantalet från det godkända djurantalet för djurgruppen.

Om den påföljd som avses i 1 mom. 2 punkten inte kan dras av i sin helhet från stödet för ansökningsåret i fråga, dras resten av från de ersättningar som betalas under följande tre år.

Om det godkända djurantalet för en djurgrupp understiger det minimiantalet djur som är en förutsättning för beviljande av ersättning, ska ersättningen betalas om minskningen av det godkända djurantalet beror på tillämpningen av en minskning eller en påföljd enligt 1 mom.

Minskningar eller påföljder som görs på grund av djurantalet ska tillämpas retroaktivt i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen.

Om ett eller flera villkor för erhållande av ersättning eller krav som ingår i miniminivå inte har iakttagits i fråga om en djurgrupp som omfattas av ersättning för djurens välbefinnande eller om iakttagandet av stödvillkoret inte kan verifieras på grund av bristfälliga handlingar, ska det göras en uppskattning av hur allvarlig, omfattande och bestående den bristande efterlevnaden är och den högsta uppskattningen av dessa bestämmer det avdrag som ska tillämpas. Den ersättning som ska betalas för den djurartsspecifika åtgärden som sökanden har valt minskas med 10, 20, 30, 40 eller 50 procent på grund av bristande efterlevnad av villkoren för erhållande av ersättning. Om den bristande efterlevnaden gäller ett krav som ingår i miniminivån ska avdraget vara minst 20 procent. Om minskningen på basen av uppskattningen av den bristande efterlevnaden överstiger 50 procent, betalas ingen ersättning för åtgärden. Om ersättning inte betalas för den djurartsspecifika välbefinnandeplanen, betalas inte heller någon ersättning för andra åtgärder för djurarten i fråga som sökanden har ansökt om. Vid allvarliga fall av bristande efterlevnad tillämpas 65 § 2 mom. finansieringslagen.

Om ett eller flera krav som ingår i miniminivån inte har iakttagits i fråga om en djurgrupp som omfattas av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser eller om iakttagandet av kravet inte kan verifieras på grund av bristfälliga handlingar, ska det göras en uppskattning av hur allvarlig, omfattande och bestående den bristande efterlevnaden är och den högsta uppskattningen av dessa bestämmer det avdrag som ska tillämpas. Ersättning som ska betalas på basen av ett åtagande minskas i fråga om en djurart med 20, 30, 40 eller 50 procent på grund av bristande efterlevnad av kraven som ingår i miniminivå. Om minskningen av ersättningen till följd av uppskattningen av den bristande efterlevnaden överstiger 50 procent, betalas ingen ersättning för djurarten. Vid allvarliga fall av bristande efterlevnad tillämpas 65 § 2 mom. finansieringslagen.

Om bristande efterlevnad av samma villkor för erhållande av ersättning eller krav som ingår i miniminivå upprepas under tre kalenderår i fråga om ersättning för djurens välbefinnande eller ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser, ska avdraget från ersättningen i enlighet med bedömningen av bristande efterlevnad enligt 1 eller 2 mom. göras dubbelt. Om minskningen överstiger 50 procent eller om det är fråga om allvarlig bristande efterlevnad, tillämpas 1 eller 2 mom.

Minskningar och påföljder i fråga om ersättning för djurens välbefinnande eller miljöersättning som betalas på basen av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser ska göras retroaktivt för tidigare åtagandeperioder i enlighet med artikel 3 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen, om villkoren eller kraven som ingår i miniminivå i anslutning till ersättningen inte har iakttagits under en eller flera åtagandeperioder och den som ansöker om ersättning tidigare har ansökt om ersättning för samma åtgärd eller åtagande.

Denna landskapsförordning träder i kraft den 15 maj 2023.

Åtgärder som verkställigheten av denna landskapsförordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.