Landskapsförordning (2023:33) om ersättning för djurens välbefinnande

I denna landskapsförordning finns bestämmelser om den ersättning för djurens välbefinnande som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, nedan förordningen om strategiska planer samt om verkställande av denna ersättning.

Ersättningen för djurens välbefinnande är en del av Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 (den strategiska planen) som har godkänts av EU-kommissionen. Ersättningen för djurens välbefinnande kan beviljas och betalas under den tid den strategiska planen är i kraft inom ramen för de medel som avsatts i landskapets budget.

I denna landskapsförordning avses med

1) nötkreatur ett nötkreatur som hålls för produktion av mjölk, kött eller andra livsmedel eller hudar eller för andra motsvarande ändamål förutom nötkreatur av rasen Belgian Blue och vattenbufflar,

2) kalv ett nötkreatur som är yngre än sex månader,

3) tacka ett över 12 månader gammalt får av honkön,

4) lamm ett minst två månader och högst 12 månader gammalt får,

5) bagge ett över 12 månader gammalt får av hankön,

6) bock en över 12 månader gammal get av hankön, dock inte dvärgget samt med

7) lammkammare ett begränsat område dit alla lammen ryms samtidigt och där det finns foder som är lämpligt för lamm.

Åtagandet som gäller djurens välbefinnande börjar den 1 januari och slutar den 31 december.

På en gård med nötkreatur kan följande åtgärder väljas:

1) Välbefinnandeplan för nötkreatur.

2) Sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur.

3) Främjande av förhållanden under vilka kalvar hålls.

4) Främjande av förhållanden under vilka nötkreatur av handjur hålls.

På en gård med får och getter kan följande åtgärder väljas:

1) Välbefinnandeplan för får och getter.

2) Främjande av förhållanden under vilka får och getter hålls.

Jordbrukaren kan välja djurartsspecifika åtgärder årligen i samband med ansökan om ersättning för djurens välbefinnande. Jordbrukaren kan förbinda sig att genomföra åtgärder för en eller flera djurarter. För varje djurart ska minst åtgärden gällande välfärdsplanen väljas. Jordbrukaren kan välja en djurartsspecifik åtgärd om åtgärden lämpar sig för gårdens produktionsstruktur och dess tekniska arrangemang. Jordbrukaren ska genomföra åtgärden i fråga om de produktionsdjur av den djurart eller den djurgrupp som åtgärden gäller och som jordbrukaren har i sin besittning.

Vid beräkningen av det antal djurenheter som är en förutsättning för att ersättning för djurens välbefinnande ska betalas ska det genomsnittliga djurantalet på gården under kalenderåret beaktas på det sätt som anges i 4 § statsrådets förordning om djurenheter i vissa ersättningar för landsbygdsutveckling och nationella stöd till jordbruket och trädgårdsodlingen (FFS 1378/2022). Antalet djur ska omräknas till djurenheter med hjälp av koefficienterna i bilagan till denna landskapsförordning.

Ersättning för djurens välbefinnande kan beviljas för ett djur som har identifierats och registrerats från och med ingången av åtagandeperioden i enlighet med

1) artikel 102 och del IV avdelning I kapitel 2 avsnitt 1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”),

2) artikel 22 och 23, del III avdelning I kapitel 1 och 2 samt avdelning II kapitel 1 och 2 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2035 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om anläggningar som håller landlevande djur och kläckerier samt om spårbarhet för vissa hållna landlevande djur och kläckägg,

3) artikel 3, 13 och 14 i kommissionens genomförandeordning (EU) 2021/520 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller spårbarhet för vissa hållna landlevande djur samt

4) lagen om identifiering och registrering av djur (FFS 1069/2021) och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.

En förutsättning för att ersättning ska beviljas fullt ut är att jordbruksföretagets alla stödberättigande och potentiellt stödberättigande nötkreatur, får och getter under kalenderåret har identifierats och registrerats på ovan nämnt sätt och att djuren finns på den angivna hållandeplatsen. Aktören på hållandeplatsen ska iaktta den skyldighet att föra journal och bevara handlingar som fastställs i artikel 102 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”).

För varje djurart ska åtgärden gällande välbefinnandeplanen genomföras för att ersättning för andra åtgärder som gäller den djurarten ska kunna beviljas.

Som minimikrav för de djurartspecifika åtgärderna, som gäller ersättning för djurens välbefinnande som avses i 4 §, ska iakttas 5 och 6 §§ djurskyddslagen (1998:95) för landskapet Åland, nedan kallad djurskyddslagen.

En gård med nötkreatur ska förutom bestämmelserna i 1 mom. även iaktta 6 § 1 och 2 mom., 7 § 4 och 6 mom., 8 § 3 mom. första meningen samt 21 § 1 mom. tredje och fjärde meningen, 2, 3 och 5 mom. andra meningen djurskyddsförordningen (1998:96).

En gård med får och getter ska förutom bestämmelserna i 1 mom. även iaktta bestämmelserna i 6 § 2 mom. och 21 § 1 mom. tredje och fjärde meningen, 2 mom. och 5 mom. djurskyddsförordningen.

Den åtgärd som gäller välbefinnandeplanen för nötkreatur ska genomföras i fråga om alla nötkreatur på gården. Jordbrukaren ska ha en övergripande välbefinnandeplan för nötkreatur från början av åtagandeperioden. Välbefinnandeplanen är en plan som görs årligen för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för nötkreaturens välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet. I välbefinnandeplanen ska beskrivas, med beaktande av jordbruksföretagets förhållanden och produktionsmetod

1) förhållandena på hållandeplatsen, så som ventilation, dricksvattentillförsel, utfodringssystem och temperaturreglering,

2) beredskap för funktionsstörningar i de system som ska beskrivas enligt punkt 1,

3) genomförande av produktion samt planering av betesgång och utevistelse,

4) utfodringen utgående från den aktuella utfodringsplanen för varje djurgrupp och foderanalysen för det foder som djuren utfodras med, genomförandet av klimatvänlig utfodring, hur en tillräcklig närings- och vattentillförsel är ordnad samt kalvarnas tillgång till råmjölk,

5) skydd mot sjukdomar,

6) förbättrandet av välbefinnandet, så som förhållandena på djurens liggplats och i gruppboxar, djurens renlighet, skötsel av sjuka och kalvande djur, klövvård och avhorning samt

7) eventuella observationer och utvecklingsbehov.

Om förhållandena på gården eller produktionsmetoden ändrar under åtagandeåret ska planen uppdateras.

Den utfodringsplan som avses i 1 mom. 4 punkten ska beräknas utgående från en aktuell analys av det huvudsakliga grovfodret, dock inte halm eller bete. Utfodringsplanen ska uppdateras när det analyserade fodret byts ut. I utfodringsplanen ska beaktas djurets tillväxtfas, produktionsnivå och de olika skedena under produktionsperioden. Utfodringsplanen ska uppdateras.

Som miniminivå för åtgärden ska bestämmelserna i 1 § 4 mom., 3 § 1–3 mom. och 4 § 2 mom. första meningen djurskyddsförordningen iakttas.

Åtgärden som gäller sjuk-, behandlings- och kalvningsboxar för nötkreatur ska genomföras i fråga om gårdens alla nötkreatur. För varje påbörjad grupp av 50 nötkreatur som inte har kalvat ska det finnas åtminstone en fast box eller monterbar fristående box eller motsvarande utrymme för ett nötkreatur som har insjuknat, behöver vård eller som ska kalva. I en grupp- eller ensambox ska under 12 månader gamla nötkreatur ha ett utrymme på minst sex kvadratmeter per djur och över 12 månader gamla nötkreatur ska ha ett utrymme på minst nio kvadratmeter per djur.

För mjölkkor och dikor som har kalvat ska det för varje påbörjad grupp av 20 kor finnas minst en fast eller monterbar fristående box eller motsvarade utrymme för ett insjuknat djur, för ett djur som behandlas eller ett djur som ska kalva. I en gruppbox eller i en ensambox ska ytan per djur vara minst nio kvadratmeter. Mjölkkor ska kunna mjölkas maskinellt. Avskiljandet i fristående box eller motsvarande utrymme av kor som har kalvat får endast ske tillfälligt i samband med sjukdom, behandling för sjukdom eller kalvning. (2023/128)

Om djur hålls i gruppboxar bör det finnas beredskap att åtskilja djuren. Liggområdet ska ha ett fast underlag, vara välströat och mjukt. För nötkreatur som är över sex månader gamla kan man använda även boxar med spaltgolv, om där finns liggplats med gummimatta, gummibeklädda balkar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare.

Som miniminivå för åtgärden ska bestämmelserna i 5 § 1 mom. djurskyddslagen samt 1 § 5 mom., 2 § 1 och 2 mom., 5 § 2 mom. tredje meningen och 5 mom., 7 § 1 mom. första meningen djurskyddsförordningen iakttas.

Åtgärden som gäller främjande av förhållanden under vilka kalvar hålls ska genomföras i fråga om gårdens alla nötkreatur som är under sex månader. Kalvarna ska ha ett välströat och mjukt liggområde med fast golv. Avvanda kalvar som är minst en månad gamla ska hållas i gruppboxar, om inte avskiljande från gruppen är befogat av veterinärmedicinska skäl eller på grund av aggressivt beteende hos djuren. I gruppboxarna ska varje kalv ha ett utrymme på minst 2,25 kvadratmeter. Går kalven med sin mor ska utrymmet vara minst tio kvadratmeter. I denna yta får ingå liggområden och kalvgömmor samt gödselgångar. Kon får endast tillfälligt och i samband med kalvningen hållas i en avskild box eller något annat motsvarande utrymme på minst nio kvadratmeter. (2023/128)

På gårdar på vilka det föds kalvar ska det finnas fryst råmjölk, råmjölkspulver eller kompletteringsfoder som innehåller råmjölk eller immunoglobulin från nötkreatur. Innan råmjölken fryses ner ska dess kvalitet mätas. Det ska föras bok över den frysta råmjölkens kvalitet. Kalven ska under hela drickperioden få mjölk eller mjölkdryck antingen genom att suga på juvret eller genom en napp. (2023/128)

Som miniminivå för åtgärden ska bestämmelserna i 5 § 1 mom. djurskyddslagen samt 5 § 1 mom. första och andra meningen, 5 § 2 mom. första och tredje meningen, 5 § 5 mom. andra meningen, 8 § 5 mom., 33 § och 34 § djurskyddsförordningen iakttas.

Åtgärden som gäller främjande av förhållanden under vilka nötkreatur av handjur hålls ska genomföras i fråga om gårdens alla nötkreatur av handjur som är minst sex månader och högst 18 månader. För varje nötdjur ska det finnas en yta på åtminstone 3,5 kvadratmeter i varma stallar och 5,5 kvadratmeter i kalla stallar. Med varma stallar avses stallar med värmeisolering. Minst hälften av boxens minimiyta för djurgruppen i fråga ska vara liggområde. Liggområdet ska ha fast underlag, vara välströat och mjukt. I boxar med spaltgolv ska på liggplatsen användas en gummimatta, gummibeklädda balkar eller andra motsvarande konstruktioner som gör golvet mjukare.

Nötkreatur av hankön får inte hållas uppbundna om inte någon tillfällig, grundad och godtagbar anledning förutsätter detta. Över åtta månader gamla nötdjur av olika kön, frånsett avelstjurar, får inte hållas i samma inhägnad. Är det fråga om höglandsboskap är åldersgränsen 10 månader.

Som miniminivå för åtgärden ska bestämmelserna i 5 § 1 mom. djurskyddslagen samt 5 § 1 mom. första och andra meningen, 5 § 2 mom. första och tredje meningen, 5 § 5 mom. andra meningen och 34 § djurskyddsförordningen iakttas.

Den åtgärd som gäller välbefinnandeplanen för får och getter ska genomföras i fråga om alla får och getter på gården. Jordbrukaren ska ha en övergripande välbefinnandeplan för får och getter från början av åtagandeperioden. Välbefinnandeplanen är en plan som görs årligen för hantering och utveckling av verksamheten, som innehåller gårdsspecifika åtgärder för fårens och getternas välbefinnande, hälsovård och biosäkerhet. I välbefinnandeplanen ska beskrivas, med beaktande av jordbruksföretagets förhållanden och produktionsmetod

1) förhållandena på djurhållningsplatsen, så som ventilation, dricksvattentillförsel, utfodringssystem och temperaturreglering,

2) beredskap för funktionsstörningar i de system som ska beskrivas enligt punkt 1,

3) genomförande av produktion, klippning av fåren, samt planering av betesgång och utevistelse,

4) utfodringen utgående från den aktuella utfodringsplanen för varje djurgrupp och foderanalysen för det foder som djuren utfodras med, samt hur en tillräcklig närings- och vattentillförsel är ordnad,

5) skydd mot sjukdomar,

6) förbättrandet av välbefinnandet så som djurhållningsplatsens och djurens renlighet, djurhållningsplatsens säkerhet, skötsel av lamm och killingar, lämplig skötsel av sjuka djur parasitbekämpning samt

7) eventuella observationer och utvecklingsbehov.

Om förhållandena på gården eller produktionsmetoden ändrar under åtagandeperioden ska planen uppdateras.

Den utfodringsplan som avses i 1 mom. 4 punkten ska beräknas utgående från en aktuell analys av det huvudsakliga grovfodret och djurens tillväxt, produktionsnivå och produktionsstadium. Utfodringsplanen ska uppdateras när det analyserade fodret byts ut.

Som miniminivå för åtgärden ska bestämmelserna i 3 § 1–3 mom. och 4 § 2 mom. första meningen i djurskyddsförordningen iakttas.

Åtgärden som gäller främjande av förhållanden under vilka får och getter hålls ska genomföras i fråga om gårdens alla får och getter. Får och getter ska hållas i gruppboxar där det finns en välströad och mjuk liggplats med fast golv, där alla djur får plats att ligga ner samtidigt. Om ett får eller en get av godtagbar anledning hålls ensam, ska boxen vara minst två kvadratmeter och till sin form sådan att fåret eller geten obehindrat kan vända sig om. Fåret eller geten ska kunna se andra får eller getter.

Baggar och bockar ska hållas i gruppboxar, utom om veterinärmedicinska skäl eller djurets aggressiva beteende kräver isolering. Om det endast finns en bagge eller bock på gården, ska kriterier för ensambox som avses i 1 mom. iakttas. I en gruppbox ska utrymmet per bagge eller getabock vara minst två kvadratmeter.

För tackan och dess nyfödda lamm ska det finnas en lamningsbox där den golvyta som djuren har tillgång till är minst 2,2 kvadratmeter som kan värmas upp eller som är värmeisolerad. Lamm ska ha lammkammare från det att de är två veckor gamla fram till avvänjningen. Kraven på lamningsboxar och lammkamrar gäller inte för tackor och lamm som går på bete.

Sjuk- och behandlingsboxar kan samanvändas av flera djur samtidigt, men det ska finnas beredskap att isolera ett djur. Sjuk- och behandlingsboxarna ska vara välströade och mjuka och ha fast botten, och det ska finnas möjlighet att värma djuret. I en sjuk- och behandlingsbox som används gemensamt av flera djur eller i ensambox ska det finnas minst två kvadratmeter per ett får eller en get som är minst tre månader gammal.

Som miniminivå för åtgärden ska bestämmelserna i 5 § 1 mom. djurskyddslagen iakttas samt ska 5 § 2 mom. tredje meningen, 5 § 4 mom., 5 § 5 mom. första och andra meningen, 11 § 2 mom. första meningen och 4 mom. samt 34 § djurskyddsförordningen iakttas.

Ersättningen för djurens välbefinnande betalas ut i två rater. Förskottet eller den första delbetalningen betalas ut på grundval av de djurenheter som enligt uppgifterna i nötkreatursregistret eller får- och getregistret har uppkommit under åtagandeperioden från och med den 1 januari till och med den 30 juni. Den andra raten betalas på grundval av de djurenheter som har uppkommit från och med 1 juli till och med 31 december. Från ersättningen som betalas i den andra raten dras av den ersättning som betalas i första raten.

Ersättning för djurens välbefinnande kan betalas årligen för ersättningsberättigande djur per djurenhet enligt följande tabell.

Den ersättning som avses i denna landskapsförordning ska beviljas om inte något annat föranleds av Europeiska kommissionen beslut gällande detta.

Denna landskapsförordning träder i kraft den 15 maj 2023.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.