I början av planeringsprocessen bjöd Ålands landskapsregering in intressenter för att diskutera det nuvarande behovet och användningen av havet som resurs samt diskutera framtida intressen och visioner hos intressenterna. Bland annat mark- och vattenägare, kommuner och företag identifierades som viktiga berörda parter för att kunna diskutera havsplanens syfte och behov. Vid dessa diskussioner och möten ville landskapsregeringen informera om processen och strategin för havsplaneringen och diskutera hur planen kan bidra till hållbar utveckling samt hitta synergier eller lösa konflikter mellan olika sektorer. Syftet var att identifiera konflikterna i ett så tidigt stadium för att kunna hitta lösningar för framtida utveckling.
Planen togs fram i samarbete med de omgivande regioner för att så långt möjligt enhetliga havsplaner för norra Östersjön och södra Bottenhavet. Åland har under arbetet deltagit i den finländska havskoordineringsgruppen som samordnat arbetet med de tre havsplaner som tas fram i riket för finska kust- och havsområden.
En stor del av arbetet har genomförts inom ramen för ett större EU projekt, Pan Baltic Scope, med vilket EU ville stöda en internationellt gränsöverskridande planeringsprocess i Östersjön – se http://www.panbalticscope.eu/ . Inom ramen för samarbetet beaktades även andra samarbeten (såsom HELCOM-VASAB och European MSP-Platform), vilket stärkte möjligheten till internationellt enhetliga planer.
Det största delen av arbetet med havsplanen har genomförts av planerare Stefan Husa. Vattenbiolog Mikael Wennström har varit ansvarig tjänsteman för arbetet.
Under det tidigare arbetet med havsplanen har följande rapporter tagits fram:
- Karakteristik för kust- och havsområden på Åland
- Lokala perspektiv på havs- och kustplanering
- Ålands blå ekonomier – nulägesanalys och framtidsvisioner
Du kan läsa dem under Bilagor här intill.