Nyhetsbrev från Bryssel september 2021

EU-krönikan

Efter en, i alla fall för det mesta, solig sommar är äntligen nyhetsbrevet från Bryssel tillbaka och det känns roligt att vara igång igen. Covid-begränsningar finns fortfarande kvar men samhället är klart mer öppet nu än vad det var under våren. Vaccinationstakten i Belgien har varit väldigt hög men just Bryssel sackar tyvärr efter något. Förhoppningsvis kan siffrorna förbättras något också här så att vi så snart som möjligt är tillbaka till ett något mer normalt läge.

Under juli fortsatte arbetet för fullt här nere i Bryssel för att sedan sakta ner något under augusti, som är den stora semestermånaden här nere. Nu är dock arbetet tillbaka på vanligt sätt och man märker att tempot i stan är högt redan från början. Det mesta kretsar just nu kring klimat- och miljö och det så kallade ”fit for 55” paketet. Mer om det kan du läsa om nedan i nyhetsbrevet men i stora drag är det frågan om kommissionens paket med uppdaterad lagstiftning för att uppnå en 55% minskning av utsläppen till 2030. Det kommer att krävas en hel del arbete för att klara av den gröna omställningen men kommissionen verkar fast besluten om att göra vad som krävs. Återstår att se om medlemsstaternas regeringar i rådet och ledamöterna i Europaparlamentet har samma uppfattning. Oavsett gör vi nog gott i att börja förbereda oss för omställningen även där hemma. Det är inte lätt men ju tidigare vi börjar, desto bättre möjligheter har vi att göra det på ett sätt som fungerar för våra lokala förhållanden.

Under augusti när tempot var lägre i Bryssel passade jag på att arbeta från Mariehamn. Det var väldigt skönt att äntligen kunna göra det med ordning efter alla begränsningar som funnits kring Covid. Nu hoppas jag kunna fortsätta resa hem med jämna mellanrum så som det var tänkt från början. Höjdpunkten under vistelsen där hemma var såklart kommissionär Sinkevičius besök på Åland. Det är första gången någonsin en kommissionär besöker Åland och det är en verkligt viktig kontakt att ha framöver. Jag upplevde att kommissionären var lyhörd, intresserad och tog våra frågor på allvar. Det är något jag hoppas ska kunna underlätta framtida kontakter med kommissionen.

I övrigt är det roligt att John Johansson kommit ner till Bryssel för att arbeta som praktikant fram till januari nästa år. John har redan efter en vecka kommit bra in i arbetet här nere och jag hoppas han ska få en lärorik tid här på representationen.

Mitt nästa Ålandsbesök blir i oktober, hoppas vi ses då!

Trevlig läsning!

Anton Nilsson

Landskapsregeringens representant till EU

Höstens praktikant – John Johansson

Hej! Jag heter John Johansson och är 23 år gammal. Under hösten kommer jag att vara praktikant hos Anton vid Finlands permanenta representation i Bryssel. Jag är född och uppvuxen i Mariehamn och tog studentexamen vid Ålands Lyceum. Efter examen vid Ålands Lyceum börja jag studera statsvetenskap med inriktning mot offentlig förvaltning vid Örebro universitet. I våras blev jag klar med mina studier i statsvetenskap på kandidatnivå och funderar i skrivande stund på vilken inriktning och var jag ska studera min master.

Jag valde att söka denna praktikplats, eftersom jag vill få en bättre förståelse för hela EU och hur det funkar praktiskt och inte bara i böckerna. Jag hoppas att praktikplatsen kommer att ge många lärdomar som jag kan ta med mig i framtiden. Jag är glad att kunna göra praktiken på plats i Bryssel och ser framemot allt som hösten har att erbjuda både på kontoret och på fritiden!

Just nu är EU:s gröna giv och hållbarhet på tapeten och det har format mitt arbete under första veckan. Jag har fått läsa på och arbeta med uppgifter relaterat till den gröna given och andra hållbarhetsstrategier. Jag kommer senare i brevet kort presentera några av de EU-strategier som jag gottat ner mig i.  Under första veckan fick vi även delta i Kustvattendagen anordnad av landsskapsregeringen, som innehöll flera intressanta och lärorika föreläsningar om Ålands skärgård och vatten.

Min första tid i Bryssel har varit bra. Bryssel är en levande stad med fina parker, många restauranger och fina äldre hus. Jag bor i en kommun som heter Saint-Gilles, där trivs jag. Dessutom har jag har fått nys om att Saint-Gilles lokala fotbollslag går bra i den belgiska högsta ligan. Det är inget som en fotbollsfantast som mig klagar på och har redan börjat planera in en visit till någon av deras hemmamatcher.

Hälsningar,

John Johansson

Kommissionär på besök

Efter mer än 15 års väntan hände det äntligen, en EU-kommissionär besökte Åland! Landskapsregeringen har länge arbetat för att en EU-kommissionär skulle komma till Åland och i augusti kom Virginijus Sinkevičius till Åland på inbjudan av landskapsregeringen och ReGeneration-rörelsen.

Man kan på ett sätt jämföra kommissionen med en regering och kommissionärerna är därför något som kan liknas ”ministrar” för olika frågor i EU. Det är alltså frågan om mycket inflytelserika personer som spelar verkliga nyckelroller i EU-systemet. I Sinkevičius portfölj finns miljö, hav och fiskeri – viktiga frågor för Åland alltså.

Under besöket deltog kommissionären i ReGenereations stora möte och fick även möjlighet att bekanta sig närmare med den åländska hållbarhets- och utvecklingsagendan. En stor del av programmet gick dock åt till politiska diskussioner med landskapsregeringen. Dessa hölls i solen på Klobben på norra Åland så omgivningen fanns det inte mycket att klaga på. På vägen ut till Klobben fick kommissionären även möjligheten att hjälpa till att fånga dagens lunch tillsammans med Johan Mörn från Ålands fiskare.

Under diskussionerna lyftes bland annat specifika frågor som finns i Sinkevičius portfölj så som småskaligt fiske, vattenbruk, havsmiljö och storskalig vindkraft. Eftersom alla kommissionärer också är representanter för hela EU-kommissionen passade landskapsregeringen även på att lyfta mer generella utmaningar som Åland har när det kommer till EU-regler. Bland annat tendensen i kommissionen att oftare och oftare kräva en nationell plan och risken för överdriven byråkrati som är speciellt problematisk för en liten förvaltning som Ålands.

Kommissionären visade stort intresse för våra utmaningar och ställde flera följdfrågor under hela dagen. Han lovade också att ta med sig flera specifika frågor tillbaka till Bryssel. Det här kommer framöver att vara en väldigt viktigt direktkontakt för Åland till den absoluta toppen i EU-kommissionen.

I slutet av besöket sa Sinkevičius att han kommer att bära med sig Åland nära sitt hjärta under en lång tid framöver. Bättre resultat av besöket kunde vi inte tänka oss!

”State of the Union” – läget i unionen

Läget i unionen, eller ”State of the ”Union” som det kallas på engelska, är ett årligt tal som hålls i september av EU-kommissions ordförande. I anförandet diskuterar ordförande året som varit och utvärderar det, men blickar också framåt för att diskutera utmaningar och prioriteringar för framtiden. Man kan säga att kommissionen lägger ut sin vision för vart EU-samarbetet är på väg i talet. I årets tal berörde ordförande Von der Leyen bl.a. social rättvisa, återhämningspaket, den inre marknaden och klimatförändringarna.

Ett återkommande tema i årets tal var att vi måste gå framåt tillsammans i EU för att kunna uppnå verkliga resultat. Von der Leyen använde vaccinationsprogrammet som exempel.  EU är världsledande när det kommer till vaccinering mot Covid-19 med över 70% av EU- medboragna är redan vaccinerade. Dessutom har EU kunnat skicka över 700 miljoner doser till över 130 länder. Trots detta betonar Von der Leyen att det finns arbeta kvar att göra. Det finns fortfarande medlemsländer med låg vaccineringsgard och endast 1% av alla vaccindoser har hittills gått till utvecklingsländer. Därför har EU valt att investera en 1 miljard euro för att öka produktion av vaccin i Afrika. Man har dessutom säkrat 1,8 miljarder vaccindoser framöver för de egna EU-medborgarna.

När det gäller ekonomin konstaterar Von der Leyen att den ekonomiska återhämningen efter covid-19 krisen har gått betydligt  snabbare än efter den senaste ekonomiska krisen 2008. Redan i år väntas hälften av alla medlemsländer vara tillbaka på samma nivå som tidigare eller högre än före Covid-krisen. En bidragande orsak till detta menar Von der Leyen är att man tidigt lanserat återhämningspaket. Återhämtningspaketen fokuserar inte bara på kortsiktig återhämtning utan även på strukturreformer som skall modernisera EU:s ekonomi. Där anses digitalisering vara en nyckel.  

När det gäller klimatförändringarna är Von der Leyen positivt inställd och tror att vi kan klara av det. Hon lyfter fram flera exempel på detta. Till exempel säljs de idag fler elbilar än dieselbilar, Polen är nu en ledande exportör av batterier och ”fit for 55-paketet” gör att EU är den första stora ekonomin med konkret lagstiftning för att nå de uppsatta utsläppsmålen.

Under talet diskuterade även Von der Leyen ungdomars engagemang. De unga har gjort stora uppoffringar under pandemin och är i många fall bland de som drabbats hårdast. Därför ska året 2022 märkas som unga européers år och unga människor kommer att ha en central del i konferensen om EU:s framtid. Kommissionen kommer även lansera ett program som liknar Erasmus, men riktar sig mot ungdomar som inte är i arbete eller utbildning så att fler får möjligheten till att knyta kontakter och skaffa nya erfarenheter runt om i EU. 

Talet i sin helhet kan ses på YouTube

Strategier för en hållbarhet

I samband med EU:s gröna giv har kommissionen presenterat flera strategier för en hållbar framtid. Nedan presenteras fem av dessa.

 ”Strategi för biologisk mångfald 2030” är en strategi som skall skydda naturen och stoppa förstörelsen av ekosystem . Strategin skall stärka våra samhällen mot framtida utmaningar som till exempel matbrist, klimatförändringar eller skogsbränder. Konkreta mål i strategin är att 30% av alla landområden och 30% av alla havsområden i EU skall vara skyddade områden 2030.

Strategi för biologisk mångfald 2030 på kommissionens webbplats

Den andra strategin är ”Jord till Bord- strategin”. Syftet med strategin är att påskynda övergången till ett mer hållbart livsmedelssystem. Det ska bidra till att alla medborgare får tillgång till näringsrika, högkvalitativa och prisvärda livsmedel. Detta samtidigt som alla led i produktionskedjan av livsmedel ska få en skälig ekonomisk ersättning för sitt arbete. Ett hållbart livsmedelssystem ska även bidra till att skydda den biologiska mångfalden och tackla klimatförändringarna. Jord till bord-strategins konkreta mål är att minska användningen av skadliga bekämpningsmedel med 50 %, minska användningen av antibiotika i jordbruk med 50% samt att 25% av all jordbruksmark skall vara ekologisk. Alla målen skall vara uppnådda 2030. 

Jord till Bord- strategin på kommissionens webbplats

Tredje strategin är ”EU initiativ för pollinatörer”. Initiativet är till för att skydda pollinatörer och deras hälsa. Initiativet lanserades av EU-kommissionen redan 2018 då man var orolig över minskningen av vilda pollinatörer. Strategin innefattar tre prioriteringsområden: förbättra kunskapen om varför vilda pollinatörer minskar, hantera orsakerna till varför det minskar och öka medvetenhet och engagemang i samhället för pollinatörerna.  I år presenterades en rapport om genomförandet av initiativet där de konstaterades att framsteg har gjorts men att utmaningar fortsatt återstår.

EU initiativ för pollinatöre, pdf på kommissionens webbplats

Den fjärde strategin är ”EU:s nya strategi om hållbara vattenbruk”. Kommissionen konstaterar vattenbruk är viktigt för jobb och tillväxt, därför vill man satsa på ett hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk i EU. Kommissionen konstaterar alltså både att vattenbruket är en viktig framtidsbransch men också att den behöver bli grönare. Ett annat mål är att öka den sociala acceptansen för vattenbruk samt öka konsumentinformationen.

EU:s nya strategi om hållbara vattenbruk på kommissionens webbplats

Den femte strategin är ”EU:s nya strategi för en omställning hållbar blå ekonomi”. Den blå ekonomi infattar alla sektorer relaterat till hav och sjöar, som idag står för 5,4 miljoner jobb i EU.  Målen med att skapa en blå hållbar ekonomi är bl.a. att öka biodiversitet i haven, gå från att vara en kolberoende bransch till att bli en föregångare när det kommer till klimatneutral energiproduktion samt skapa en hållbar matproduktion från den blå ekonomin. Åtgärder och mål i denna strategi är till exempel att öka havsbaserad produktion av vindkraft från 12GW till 300 GW innan 2050 och göra sjöfarten och fiskeriet koldioxidneutralt samt minska utsläpp och undervattensstörningar. EU ska även fortsatt genom ekonomiska stöd hjälpa fiskare som samlar in skräp och gammal fiskeutrustning från haven.

EU:s nya strategi för en omställning hållbar blå ekonomi på kommissionens webbplats

Standardisering av laddare – slut på röran av sladdar?

År 2020 såldes cirka 420 miljoner mobiler och andra bärbara elektroniska produkter i EU och i genomsnitt äger varje konsument 3 laddare, varav 2 stycken används regelbundet. Trots detta har 38% av konsumenterna upplevt att de ibland har besvär med att ladda sina produkter, eftersom det inte funnits tillgång till en kompatibel laddare. Dessutom beräknas laddare idag bidra till 11000 ton elektroniskt avfall per år. Detta är inte bara opraktiskt utan även onödigt dyrt för konsumenter, som spenderar cirka 2,4 miljarder euro totalt per år på inköp av separata laddare. Därför lägger kommissionen fram ett lagförslag om att ha en laddare till alla relevanta produkter, vilket alltså är ett steg för att minska mängden elektroniskt avfall och göra livet lättare för konsumenterna.

Kommissionen har under flera år förhandlat med industrin och det har i alla fall lyckats minska antalet olika mobilladdare från 30 till 3 det senaste årtiondet. Nu väljer dock kommissionen att gå ett steg längre och lägga fram ett lagförslag för att det endast skall finnas en gemensam laddningslösning. USB-C skall bli standardport för laddning och förslaget kommer gälla för alla smarta telefoner, läsplattor, kameror, hörlurar, bärbara högtalare och handhållna videospelkonsoler, oavsett varumärke. Förslaget är en del av en av kommissionens bredare åtgärder för att hantera produkters hållbarhet.

Konkret föreslår kommissionen följande:

• En harmoniserad laddningsport för alla elektroniska produkter:
  
  USB-C kommer att vara den kompatibla laddningsporten för mobiltelefoner och andra bärbara elektroniska produkter, oavsett varumärke.
• Harmoniserad snabbladdningsteknik:
  
  Bidrar till att förebygga att olika tillverkare går in och begränsar laddningshastigheten.
• Försäljningen av laddare separeras från försäljningen av elektroniska produkter:
  
  Konsumenter ska framöver själva kunna välja att köpa nya elektroniska produkter utan samtidigt köpa en ny laddare, vilket skall minska antalet oönskade laddare. Det beräknas kunna minska elektronikavfallet med nästan 1000 ton per år.
• Bättre konsumentinformation:
  
  Tillverkarna måste ge mer information om laddningsprestandan till konsumenterna. På så sätt ska det bli lättare att veta om laddaren uppfyller de önskemål som konsumenten har.

Förslaget ska nu behandlas av Europarlamentet och medlemsstaternas regeringar i Rådet. Exakt när och hur förslaget blir verklighet avgörs sedan av dem.

Läs mer om standardisering av laddare på kommissionens webbplats

Fit for 55-paktet- en del av den gröna given

EU:s gröna giv är plan för att EU skall bli världens första klimatneutrala region 2050 och har berörts flera gånger tidigare i det här nyhetsbrevet. De olika målen i planen är alltså att det inte ska finnas nettoutsläpp av växthusgaser 2050, att den ekonomiska tillväxten ska frikopplas från resursförbrukning och att inte några människor eller platser ska lämnas utanför.

En del tredjedel av EU:s återhämningspengar från Covid19-pandemin och EU:s sjuåriga budget ska gå till gröna given. För att konkret uppnå de uppsatta målen att vara världens första klimatneutrala region och uppnå de åtaganden som finns i Parisavtalet har man enats om en klimatlag i EU, också den har berörts i tidigare nyhetsbrev. Lagen, som skall utgöra ramen för EU:s klimatarbete de kommande 30 åren, innehåller delmålet att växthusgasutsläppen skall minska 55% senast 2030. Lagen är juridiskt bindande, men för att verkligen få ner utsläppen krävs mer konkret lagstiftning än så. I det här paketet presenterar kommissionen ett antal initiativ som tillsammans ska bidra till att EU faktiskt uppnår målen i klimatlagen. Man kan på ett sätt säga att EU med det här paketet går från ord till handling, från fina tal till torr och teknisk lagstiftning. Nu är det upp till Europaparlamentet och de nationella regeringarna i rådet att säga sitt om kommissionens förslag. Vi kan räkna med långa och tuffa förhandlingar framöver.

De åtgärder som presenteras är följande:

• En översyn av EU:s utsläppshandelssystem, inbegripet utvidgningen till sjöfarten.
• En översyn av förordningen om ansvarsfördelning vad gäller medlemsländernas minskningsmål i sektorer utanför EU:s utsläppshandelssystem.
• En översyn av förordningen om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
• En översyn av direktivet om förnybar energi.
• En omarbetning av energieffektivitetsdirektivet.
• En översyn av direktivet om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen.
• En ändring av förordningen om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta lastbilar.
• En översyn av energiskattedirektivet.
• En gränsjusteringsmekanism.
• Initiativet ReFuelEU, luftfart, för hållbart flygbränsle.
• FuelEU, sjöfart, för ett grönt europeiskt sjöfartsområde.
• En social klimatfond.
• EU:s skogsstrategi.

I kommande nyhetsbrev kommer flera åtgärderna att presenteras mer i detalj.

Håll ögonen öppna för nästa nyhetsbrev i oktober!

Kontakt

Nyhetsbrevet produceras av Ålands landskapsregerings representant i Bryssel. Tanken är att nyhetsbrevet ska sammanlänka ålänningar med EU-frågor på agendan. Hör av er om ni har frågor eller specifika EU-ärenden ni vill att vi bevakar.

Ni når oss via:

anton.nilsson@formin.fi & john.johansson@formin.fi