Nyhetsbrev från Bryssel oktober 2021

EU-krönikan

Tiden går fort när man har roligt, brukar det ju heta. Om det stämmer så har vi väldigt roligt i Bryssel dessa dagar. Från att staden har gått på någon slags sparlåga under pandemin känns det nu som att allt startar om i full fart igen. Det verkar som att många känner ett stort behov av att mötas och knyta nya kontakter igen efter att ha suttit fast framför en skärm i mer än ett och ett halvt år. Jag är definitivt en av dem!

Det är också roligt att kunna vara tillbaka på kontoret och träffa kollegorna, även om det fortfarande inte är lika öppet som det är där hemma. Det är dessutom bra att John får chansen till en lite mer normal praktikperiod.

Det enda vi fortfarande egentligen saknar är tillgång till alla möten i rådet. Sedan pandemin slog till har många möten varit digitala med endast en deltagare per medlemsstat. De möten som är fysiska har också de stränga begränsningarna kring antalet deltagare. Det här har i praktiken lett till att det varit svårt för oss att ta del av rådets möten som vanligt. Istället har vi varit tvungna att förlita oss på våra finska kollegors rapporter. Det är givetvis inte optimalt. Dels är rapporterna på finska och dels missar man alla (faktiskt väldigt viktiga) informella diskussioner som pågår vid sidan av mötet. Ingen hade kunnat räkna med att det här skulle kunna hända men jag tror det är viktigt att vi drar lärdom från det här och försöker hitta en modell som säkerställer att Åland kan inkluderas i arbetet även under exceptionella situationer.

När det kommer till politikområden så handlar mycket just nu såklart om kommissionens ”fit for 55” paket. Det slovenska ordförandeskapet har inlett arbetet med de olika lagförslagen och arbetet rör sig sakta men säkert framåt. Det återstår dock att se hur långt de kommer under hösten och hur mycket som kommer landa på det franska ordförandeskapet som tar över i vår. Även om diskussionerna än så länge är inne i ett tidigt stadie är min bild att det finns ett brett stöd för kommissionens förslag och att medlemsstaterna faktiskt kommer att försöka få ihop ett paket som kan nå klimatlagens mål om en utsläppsminskning på 55% till år 2030. I slutändan kommer nog en del däremot att handla om finansieringen. För att få med alla på tåget kommer kommissionen antagligen att behöva se över och anpassa sina förslag kring finansiering, men hur det exakt kommer att gå till återstår att se.

Min nästa Ålandsvecka börjar 22 november, sköt om er där hemma fram till dess.

Trevlig läsning!

Anton Nilsson

Landskapsregeringens representant till EU

Ålänning i Bryssel ­– Jesper Carlsson

Hejsan!

Mitt namn är Jesper Carlsson och jag arbetar för den svenska europaparlamentarikern Jessica Polfjärd i Bryssel med ansvar för hälso-, jordbruks-, livsmedels-, och arbetsmarknadsfrågor. Det är rätt brett, men desto roligare i dessa tider då det händer mycket på dessa områden.

Jag är född och uppvuxen på Åland och efter studenten gick flyttlasset till Åbo för studier i statsvetenskap. Det var nog någonstans under den tiden som intresset för europapolitik växte och som sen gjorde att jag efter studierna fick möjlighet att flytta ner till Bryssel för praktik på Europaparlamentet. Därefter flyttade jag till USA och jobbade för att efter det flytta till Tyskland och Italien där jag tog en examen i europastudier.

Jag kände dock att jag inte var klar med Bryssel varpå jag sökte mig tillbaka och fick möjlighet att börja jobba för Jessica. Jobbet är roligt då det händer mycket inom mina områden. Inte minst inom hälsopolitiken, där man i ljuset av Covid-pandemin introducerat idén om en ”hälsounion” där vi tittar på hur vi inom EU bättre kan samarbeta med varandra för att bättre och tidigare möta olika hälsohot. Jordbruk och livsmedelsförsörjning har fått ett betydligt större miljö- och klimatfokus varpå vi nu arbetar med innovation och ny teknik för exempelvis mekanisering i jordbruket och att göra grödor motståndskraftigare mot exempelvis dåligt väder.

Bryssel är en internationell och dynamisk stad som erbjuder en inkörsport till hela kontinenten där man kontinuerligt träffar inspirerande människor. För mig själv som är en nyfiken person ger det en fantastisk möjlighet att både bli kulturellt och språkligt bevandrad. Men i allt detta lär man sig också att uppskatta sin hembygd ännu mer givet tillvarons ganska så stora kontraster mellan livet hemma på Åland och i Bryssel. Bryssel och EU är arbetsplatsen, men Åland är hemmet.

Finlands återhämnings- och resiliensplan – Ålands egna plan

EU:s plan för att komma tillbaka starkare ur Covid19-krisen heter ”NextGenerationEU” på engelska och är något vi berättat om i tidigare nyhetsbrev. En central del av planen är ”faciliteten för återhämning och resiliens”. Det kan låta lite högtravande men det är i princip pengar som ska användas för att stöda återhämningen i medlemsstaterna samt förbereda EU för en digital och grön framtid. Efter Corona-krisen ska EU:s ekonomier byggas upp igen, men det ska göras på ett smart sätt. Faciliteten kommer totalt sätt att tillföra 672,5 miljarder euro till EU:s ekonomi i form av både lån och stöd.  För att få ta del av det här paketet ska medlemsstaterna utveckla och presentera sina egna så kallade återhämtnings- och resiliensplaner, i princip planer som visar hur de ska använda pengarna för att uppnå uppsatta mål.

Efter att medlemsstaterna presenterat sina planer så ska kommissionen utvärdera dem och avgöra om de får grönt ljus eller inte. För Finlands del gick det bra, kommissionen godkände den finska återhämnings- och resiliensplanen den 4 oktober 2021.  Finlands plan fokuserar på fyra huvudsakliga områden:  

1. Grön omställning
2. Digitalisering
3. Sysselsättning och kompetensutveckling
4. Social- och hälsovårdstjänster

Som en del av den finländska planen finns också Ålands plan. Det är frågan om investeringar i förnybar energi, utbildning samt hälso- och sjukvård.

När det kommer till förnybar energi vill Åland satsa på ett havsbaserat vindkraftssystem och produktion av icke-fossila bränslen på Åland. En sådan investering skulle göra det möjligt för nya företag att etablera sig på Åland, som i sin tur skapar nya arbetsplatser. Det skulle också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser. Att bygga upp ett sådant vindkraftsystem beräknas ta 10-15 år och planeringsfasen beräknas att pågå fram till 2024. Ett annat projekt inom förnybar energi är att stimulera investeringar i produktionen av solenergi.

Planen är också att använda återhämtningspengar till att modernisera och digitalisera utbildningen på Åland. Pandemin har orsakat negativa effekter för Ålands ekonomi och sysselsättningsgrad, men även förändringar på arbetsmarknaden och vilka kompetenser som behövs. Därför vill man investera i utbildning för att göra fler anställningsbara inom nya sektorer och öka kompetensen i samhället. Innan 2024 vill man också förbättra möjligheten till digitala studier så att flera kan studera oavsett plats och livssituation. Högskolan på Ålands digitala kontroll- och styrsystem ska även uppdateras så att det kan sammankopplas med andra universitets kunskapsbaser. Innan 2024 planerar man dessutom att utveckla och sjösätta två nya kandidat- och mastersutbildningar inom digitalisering, automotion och förnybar energi.

På hälso- och sjukvårdsområdet vill Åland satsa på ett digitalt vårdsystem för koordinering inom vården. Med ett nytt system hoppas man till exempel kunna skapa arbetsrutiner som gör det möjligt för patienter och närstående att ge input i vården, skapa koordinerade vårdplaner samt utveckla digital överföring av data mellan olika informationssystem i vården.

Läs mer om Finlands plan på finansministeriets webbplats

Nya fiskekvoter i Östersjön

Den 12 oktober kom medlemsstaternas regeringar överens om kvoter för Östersjöns tio mest kommersiellt fiskade fiskbestånd  under nästa år. Avtalet bestämmer mängden fisk från varje bestånd som får fiskas under året samt vissa villkor för fiskefartyg verksamma i regionen. Avtalet baserar sig på de senaste rapporterna och vetenskapliga råd från ICES, som är en internationell organisation för havsforskning.

ICES rekommenderade att laxfisket skulle begränsas, eftersom beståendets svaga status inte har förbättras.  Dock konstaterade ICES att laxbeståndens tillstånd varierar mellan olika delar i Östersjön. Vissa bestånd är svaga och andra har haft en positiv utveckling enligt ICES rapport. ICES menar därför att kustfiske i Ålands hav och Bottenviken är möjligt under vissa tider av året. Kustfisket skulle till exempel gå bra under perioden 1 maj till 31 augusti i dessa vatten samt uppgå till max 75000 ton enligt rekommendationer från ICES. Detta gäller både fritids och kommersiellt fiske. Resultat av den politiska överenskommelsen blev att dessa rekommendationer i stort sett följs och därför kan det åländska laxfisket fortsätta.

Strömmingsfisket begränsades något på grund av att beståndet ligger under de biologiskt säkra nivåerna. Fiskemöjligheterna för rödspätta och vassbuk ökade däremot. Vad gäller torsken så valde medlemsstaterna att fortsätta begränsa fisket till enbart bifångst till en fast kvot på 595 ton respektive 489 ton beroende på torskbestånd. Orsaken till begränsningen berodde på att beståndets svaga statuts inte har förbättras. Möjligheterna till att fortsätta med det vetenskapliga fisket som åländska båtar gjort fram till nu finns däremot kvar som tidigare. 

Totalt sett innebär alltså de nya kvoterna att det åländska fisket i stora drag kan fortsätta som tidigare.

Mer om fiskekvoter på webbplatsen europa.eu

”Fit for 55” – ”ETS” och ”FuelEU Maritime”

Fit for 55-paketet handlar som beskrivet i tidigare nyhetsbrev om konkret lagstiftning som totalt sett ska setill att minska koldioxidutsläppen med 55% innan 2030. I föregående nyhetsbrev förklarades Fitfor55-paketet mer utförligt och där utlovades förklaringar till olika delar av paketet. I detta nyhetsbrev blir temat sjöfart med fokus på EU:s system för handel av utsläppsrätter (ETS) och dess utvidgande till att innefatta sjöfart samt initiativet ”FuelEU maritime”.

ETS

Kommissionen föreslår som en del av ”Fit for 55”-paktet en översyn av just ETS. ETS systemet från 2005 fungerat relativt bra och har  bidragit till att utsläppen från de berörda sektorerna minskat med 43%. Nu vill kommissionen uppdatera systemet för att göra det ännu mer effektivt och föreslår också att sjöfarten ska inkluderas i systemet framöver. Förslaget gäller i första hand fartyg större än 5000 ton som trafikerar inom EU. För fartyg som trafikerar mellan EU och hamnar utanför EU kommer 50% av utsläppen från dessa att omfattas av reglerna i ETS. I praktiken innebär det att åländska fartyg på internationell trafik kommer behöva vara med och köpa utsläppsrätter framöver. Skärgårdstrafiken är däremot inte inkluderad.

För en smidig övergång till det nya systemet föreslår kommissionen att skyldigheterna ska öka gradvis de tre första åren med start 2023. Det betyder att sjöfarten enligt kommissionens förslag är fullt inkluderad år 2027.

”FuelEU Maritime”

I FuelEU Maritime försöker EU öka användningen av förnybara eller koldioxidneutrala bränslen inom sjöfarten för att minska sjöfartens utsläpp. Förslaget innehåller till exempel ett krav på att använda ”on-shore”-teknik eller teknologi med nollutsläpp för energiförbrukningen ombord när fartyg ligger i hamn. I förslaget föreslås detta gälla alla fartyg med en större än 5000 ton. Fartyg som inte uppfyller de krav och bestämmelser som ställs i förslaget blir tvungna att betala böter. Förslaget innehåller även verifiering och rapporteringskrav.

Kontakt

Nyhetsbrevet produceras av Ålands landskapsregerings representant i Bryssel. Tanken är att nyhetsbrevet ska sammanlänka ålänningar med EU-frågor på agendan. Hör av er om ni har frågor eller specifika EU-ärenden ni vill att vi bevakar.

Ni når oss via:

anton.nilsson@formin.fi & john.johansson@formin.fi