Nyhetsbrev från Bryssel juni 2021
EU-krönikan
Efter en kall och, till och med för Bryssel, ovanligt regnig vår har nu sommaren äntligen kommit på allvar. Det är dessutom extra lägligt med tanke på att restriktionerna sakta men säkert börjar luckras upp och restaurangernas uteserveringar åter igen kan fyllas upp med folk. Belgien har verkligen haft en lång och tuff nedstängning. Restauranger, idrottsanläggningar, kulturevenemang och så vidare varit stänga i närmare sju månader i rad. Det har även varit tuffa begränsningar kring hur många människor man fått träffa, till och med utomhus. Det har alltså varit en väldigt svår tid för många människor och företag. Samtidigt har det från regeringens håll alltid varit tydligt att man vill försöka lyfta restriktionerna så snart smittotalen går ner och folk har varit medvetna om att ju bättre de sköter sig, desto kortare blir nedstängningen. När jag tittar på vad som sker i Finland just nu verkar det snarare vara tvärtom, folket belönas för sina uppoffringar med ännu tuffare restriktioner när det kommer till den fria rörligheten. Detta trots att vi i år dessutom har hjälp av att en stor del av befolkningen i EU redan är vaccinerade.
Det har visat sig svårt att koordinera responsen för Covid-krisen mellan alla EU-länder men just nu finns i alla fall ett paket på plats för hur länderna kan öppna upp för resor igen. Man har bland annat kommit överens om Covid-certifikaten och det finns en gemensam måttstock för vad som krävs för att ett land ska anses säkert att resa från (länder får olika ”färgkoder” som uppdateras varje vecka). Det är dock inte obligatoriskt för länderna att följa dessa regler, även om de själva varit med och tagit fram dem.
Det är långt ifrån självklart vad som är rätt och fel när det kommer till hur det här viruset ska hanteras, men ännu en sommar med mycket tuffare gränsrestriktioner än andra länder kommer definitivt att slå hårt mot Åland och turismen. Möjligheterna till ett säkert, relativt förutsägbart och långsiktigt öppnande finns där om bara den politiska viljan finns i Finland.
I övrigt så är det här Julius Karlssons sista månad som praktikant här på representationen. Det har varit en lite annorlunda praktikperiod för Julius med tanke på alla restriktioner och att han under en stor del av praktiken tvingats jobba hemifrån. Det har dock varit väldigt roligt att få möjlighet att ha honom på plats under de senaste månaderna och han har hanterat den utmanande situationen med bravur. I höst fortsätter han sina studier i Lund men jag tror och hoppas att han fortsätter jobba med något EU-relaterat i framtiden!
I Bryssel är augusti den stora semestermånaden och därför fortsätter arbetet med full fart under stora delar av juli. Det här nyhetsbrevet tar dock en paus fram till september då vi återkommer igen. Fram till dess vill jag önska er alla en riktigt trevlig sommar. Så fort jag blivit färdigvaccinerad kommer jag att sätta mig i bilen och åka norrut med sikte mot Åland och i augusti planerar jag bli kvar och arbeta från Åland en del av månaden. Hoppas vi ses då!
Trevlig läsning!
Anton Nilsson
Landskapsregeringens representant till EU
Tack för mig - Julius
Min praktik slutar i juni och det har blivit dags för mitt sista nyhetsbrev. Det har varit en annorlunda och visserligen utmanande praktik i och med pandemin och all dess restriktioner. Praktikperioden inleddes hemma på Åland, där jag blev under halva praktiken. Två av mina önskningar under våren var att få möjligheten att resa samt att få ta del av ett internationellt arbetsklimat. I början av maj åkte jag ner till Bryssel och har alltså varit här i två månader. Jag känner mig lyckligt lottad att fått chansen att vistas utomlands även fast det varit en pandemi.
De finska praktikantkollegorna arbetar inom relativt specifika områden så som miljö, yttre förbindelser, jordbruk m.m. Det jag har uppskattat mest med praktikplatsen är att jag fått möjligheten att följa med ett brett spektrum av områden. I och med att vår uppgift är att övervaka och understödja Ålands intresse vid EU, samt att vi är ett mindre team, så betyder det att vi arbetar med många olika områden, vilka varierar beroende på prioritet. Vistelsen i Bryssel har inte bara inneburit arbete utan jag har även passat på att utforskat alla Belgiens turistfällor, träffat andra ålänningar som bor i Bryssel, testat på det breda ölsortimentet samt njutit av kombinationen lättade restriktioner och EM i fotboll.
Även om det kommit många lättnader av restriktioner (så som att restauranger och gym öppnat samt masktvång på gatorna tagits bort) så har vi inte kunnat delta i rådets möten, varken fysiskt eller digitalt. Det är erfarenhet jag såklart skulle velat uppleva, men istället har jag fått nöja mig med att läsa rapporter. Att vi inte har kunnat delta i arbetsgruppsmötena har samtidigt sparat en hel del tid och möjliggjort att ta del av flera möten, då man inte behöver välja vilket möte man går på. Paradoxalt, medför det dock att man har tillgång till mer information och mer att göra vilket i sin tur innebär att man har mindre tid än tidigare. En stor del av politiken och informationsflödet utgörs av informella möten. Dessa kan exempelvis ske genom frukostmöten, korridorssamtal eller vid baren. På de informella mötena får man ofta ta del av rakare åsikter och information. I och med virus-läget har åtkomsten till de informella mötena såklart varit mycket begränsat.
Det jag varit mest imponerande med är EU:s simultana arbete med pandemin och arbetet mot ett hållbart Europa. Samtidigt som EU kämpat med att stoppa pandemin och tagit fram planer för återhämtning har man inte pausat arbetet med att skapa ett hållbart Europa. Under mina studier har jag lärt mig att man ska göra investeringar vid stagneringen av lågkonjunkturen så att det är på plats till högkonjunkturen. Det verkar som att EU är av samma åsikt, och därmed dragit slutsatsen att detta är en unik möjlighet för EU att rikta pengarna och policyer mot ett hållbart och motståndskraftigt Europa. Marknaden har en stor efterfrågan på kapital. EU kan alltså dra nytta av denna efterfrågan genom att binda policyer och krav vid bidrag (samt riktat stöd) för att ge incitament till marknaden att göra en omställning mot hållbarhet (hållbarhet innebär inte bara ekologisk hållbarhet, utan syftar till att trygga goda levnadsförhållanden för nuvarande och kommande generationer genom att även skapa en hållbar ekonomi och social hållbarhet). Det viktiga är att denna enorma budget som nu avsatts för en hållbar och motståndskraftig återhämtning inte bara kastas runt utan eftersyn. Utan att det finns ett adekvat syfte med satsningarna och en gedigen uppföljning av användningen.
Utan att vara allt för naiv är jag övertygad om EU är en nödvändighet för Europas framtid. Förutom att EU fungerar som en stark fredsmekanism, vilket även tas allt för givet, så vill jag mena att EU fungerar som en världsledande och livskraftig aktör gentemot främst USA och Kina. Man ska komma ihåg att en stor befolkning inte är synonymt med att ha en fördel. Kina har en väldigt stor befolkning som sträcker sig över ett stort geografiskt område samtidigt har de ett väldigt centraliserat styre. Detta medföra väldigt stora utmaningar. Som ekonom ser jag även äganderätt som en fundamentala byggsten till en livskraftig ekonomi. Mycket av den senaste kritiken har precis varit riktad mot Kinas oklara ägarstruktur. De flesta som är insatta på området energi är överens om att en omställning är nödvändig, och frågan lyder inte om utan när. Att vara först på bollen har kanske aldrig varit så viktigt som nu. På grund av globaliseringen och effektiviseringen av gränsöverskridande handeln fyller äganderätten av innovationer en allt större roll. Att då ha tillgång till en hel unions intellekt jämfört med bara sitt individuella land är avgörande. Dock, för att man skall kunna kapitalisera på en större befolknings intellekt krävs det att man möjliggör för alla individer att ha möjligheten. Därmed, välkomnar jag till viss del EU:s utveckling av de sociala rättigheterna. Likt Kinas problem med centraliserat styre, är det viktigt för EU att se till att inte bli för centraliserade. En fortsatt inkludering av de nationella och regionala nivåerna är avgörande om vi ska kunna skapa ett Europa som tillvaratar det kollektiva intellektet. Nu kanske det låter som att EU är mycket litet, men sanningen är att EU har en större befolkning än USA. I ljuset av pandemin har även många av de annars förbisedda fördelarna med EU (saker vi tar som en självklarhet) uppdagats. Exempelvis har vi fått en försmak av hur det skulle vara om vi inte hade en så pass ”fri marknad” som vi har, både när det gäller handel med varor och den fria rörligheten.
Hittills har jag lyft fram EU i ett väldigt positivt sken, men faktumet är att vi står inför många utmaningar och problem. Inte minst har vi under pandemin fått ställa oss frågan hur starkt vårt samarbete i EU verkligen är. För Ålands del kan utanförskapet av skatteunionen medföra stora problem i framtidens gränsöverskridande handel.
Det var några reflektioner från min sida. Till hösten bär det av till Lund för studier och förhoppningsvis kommer vi ses i ett Ålandsperspektiv igen! Jag vill även tacka Anton för hans mentorskap, det har varit väldigt intressant att få ta del av hans kompetens inom EU-frågor. Det har varit en mycket berikande praktik.
Trevlig fortsättning!
Julius Karlsson
"Zero pollution”
Den 12 maj antog kommissionen en handlingsplan ”Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark”, en viktig del av den europeiska gröna given. Handlingsplanen sätter upp en vision för 2050, en värld där föroreningarna har minskats till nivåer som inte längre är skadliga för människors hälsa och de naturliga ekosystemen. I handlingsplanen anges de steg vi behöver ta för att nå dit. Planen knyter samman all relevant EU-politik för att hantera och förebygga föroreningar, med stort fokus på hur digitala lösningar kan användas.
Handlingsplanen fastställer ett antal mål som ska minska föroreningar. Målen gäller 2030 jämfört med dagens situation och handlar om följande:
- Förbättra luftkvaliteten för att minska antalet förtida dödsfall orsakade av luftföroreningar med 55 %
- Förbättra vattenkvaliteten genom att minska mängden avfall, plastskräp till havs (med 50 %) och mikroplast som släpps ut i miljön (med 30 %)
- Förbättra markkvaliteten genom att minska förlusterna av näringsämnen och användningen av kemiska bekämpningsmedel med 50 %
- Minska de ekosystem i EU där luftföroreningar hotar den biologiska mångfalden med 25 %
- Minska andelen människor som är ständigt besvärade av trafikbuller med 30 %
- Minska avfallsgenereringen betydligt och det kommunala restavfallet med 50 %
För att uppnå dessa mål kommer kommissionen att presentera flera olika initiativ och åtgärder. Bland annat följande:
- Anpassa luftkvalitetsnormerna närmare till Världshälsoorganisationens senaste rekommendationer
- Se över normerna för vattenkvalitet, även i EU:s vattendrag och hav
- Minska markföroreningarna och förbättra återställningsarbetet
- Se över de flesta av EU:s avfallslagar för att anpassa dem till principerna för en ren och cirkulär ekonomi
- Verka för nollförorening från produktion och konsumtion
- Lägga fram en resultattavla över EU-regionernas miljöprestanda för att främja nollförorening i alla regioner
- Minska ojämlikheten på hälsoområdet som orsakas av att de skadliga hälsoeffekterna nu i oproportionerligt stor utsträckning drabbar de mest sårbara
- Minska EU:s externa föroreningsavtryck genom att begränsa exporten av produkter och avfall som har skadliga och förgiftade effekter i länder utanför unionen
- Lansera ”levande laboratorier” (Living Labs) för gröna digitala lösningar och smart nollförorening
- Slå samman EU:s kunskapscentrum för nollförorening och samla berörda parter till en plattform för nollförorening
- Genomdriva nollföroreningsvisionen tillsammans med miljömyndigheter och andra myndigheter
Läs mer om de olika policyområden under ”Policy areas” på kommissionens webbplats
I EU:s övergripande strategi, den ”Gröna given”, har man hittills slagit fast tre övergripande handlingsområden för att uppnå nollförorening; kemikaliestrategi för hållbarhet (antogs av kommissionen förra året); handlingsplan ”Med sikte på nollförorening av luft, vatten och mark” (antogs av kommissionen 12 maj 2021); & uppdaterade EU-regler om Industriutsläpp (Kommissionens antagande planerad till fjärde kvartalet 2021).
Kemikaliestrategi för hållbarhet på kommissionens webbplats
Uppdaterade EU-regler om Industriutsläpp på kommissionens webbplats
Handlingsplanen för nollförorening av luft, vatten och mark (samt de två andra överordnade strategierna) är riktlinjer och innehåller de mål man vill uppnå, men innehåller i sig inte de lagar som kommer föreslås. Dessa kommer framöver.
Läs mer om handlingsplanen för nollförorening av luft, vatten & mark på kommissionens webbplats
Europeiskt e-ID
Den 3 juni släppte kommissionen ett förslag på ett gemensamt europeiskt e-ID-system.
Vad är e-ID (digital identifiering)?
Digital identifiering, e-ID, gör det möjligt att digitalt identifiera sig. Redan i dagsläget används nationella e-identiteter inom många länder för att identifiera sig på både privata och offentliga digitala plattformar. Med ett e-ID kan man alltså identifiera sig på nätet, så om man exempelvis vill uträtta skatteärenden via datorn kan man använda sig av ett e-ID för att vissa att det är du som loggar in. Ett e-ID är alltså en digital version av ett fysiskt id, så som körkort eller pass.
Nya europeiska e-identitetsplånböcker
Enligt de nya förslaget ska ”europeiska e-identitetsplånböcker” (European Digital Identity Wallet) vara tillgängliga för alla medborgare, invånare & företag inom EU. De europeiska e-identitetsplånböckerna ska göra det möjligt för medborgarna att digitalt identifiera sig samt lagra och hantera identitetsuppgifter och officiella handlingar i elektroniskt format inom hela EU. Det kan röra sig om körkort, läkemedelsrecept eller utbildningsbevis. Med plånboken kommer man att kunna styrka sin identitet när det behövs för att få tillgång till tjänster på nätet, för att dela digitala dokument eller helt enkelt för att bevisa ett specifikt personligt attribut (t.ex. ålder) utan att avslöja sin identitet eller andra personuppgifter. Man kommer hela tiden att ha full kontroll över de data som man delar. Plånboken kan inte bara användas på internet utan även fysiskt. Så exempelvis om man väntar i kön till en bar och dörrvakten frågar efter legitimation kan man använda sin ”e-plånboken” för att styrka sin ålder.
Tanken är att ett europeiska e-ID ska kunna användas i alla medlemsländer och den som erbjuder vissa tjänster kommer behöva acceptera dem i framtiden. Däremot kommer det inte vara en skyldighet för folk att skaffa det utan det är enbart något som erbjuds dem som vill och känner att de har nytta av det.
Behöver man skaffa nya digitala identiteter?
Det kommer inte behövas om ens medlemsstat redan har ett fungerande system, vilket vi på Åland redan har. Det kommer fortfarande vara upp till länderna att tillhandahålla infrastrukturen för de digitala identiteterna.
Tidsplan
Medlemsstater bör kunna utfärda de europeiska e-identitetsplånböckerna ett år efter det att förordningen trätt i kraft. Parallellt med lagstiftningsprocessen kommer kommissionen tillsammans med länderna och den privata sektorn arbeta med de tekniska aspekterna av den europeiska digitala identiteten. Målet är att medlemsstaterna senast i september 2022 ska enas om verktygslådan för att genomföra den europeiska ramen för digital identitet, och att kommissionen ska offentliggöra verktygslådan i oktober 2022. När den tekniska ramen har godkänts kan den testas i pilotprojekt.
Nordiskt e-ID
Inom det nordiska samarbetet (bestående av bland annat Nordiska ministerrådet & Nordiska rådet) har det i flera år förts en diskussion om ett gemensamt nordiskt e-ID-system. I praktiken har det dock inte lett till resultat ännu.
Det är värt att notera att när frågan väl lyfts upp på EU-nivå så kommer framstegen klart snabbare. EU har, till skillnad från de nordiska samarbetsorganen, både lagstiftningsmöjligheter och en kommission som kan driva på utvecklingen.
Utvärdering av EU:s initiativ för pollinatörer
Pollinatörer, som är en viktig del av ekosystemet, har det senaste årtiondet mött allt större hot och det hörs allt mer surr kring oron för deras överlevnad. De främsta hoten som pollinatörer möter är parasiter, bekämpningsmedel och förlusten av habitat. Ett positivt exempel på det här området är dock att Åland, tillsammans med Isle of Man, Island och Australien, är de största nu kända områden där varroakvalstret (en annars vanligt förekommande parasit hos bin) inte finns (alla bin på Island har exporterats dit från Åland). Avsaknaden av parasiten har lett till importförbud av bin till Åland.
Rapport om utvärdering av EU:s initiativ för pollinatörer från 2018
För att motverka minskningen av vilda pollinerande insekter 2018 antog kommissionen EU:s första initiativ någonsin om pollinatörer. Initiativet lägger fram strategiska mål och en uppsättning åtgärder som ska följas av EU och medlemsländerna för att motarbeta minskningen av pollinatörer. 27 maj 2021 släppte kommissionen en rapport om genomförandet av initiativet.
EU:s första initiativ någonsin om pollinatörer på kommissionens webbplats
Rapport om genomförandet av av EU:s initiativ för pollinatörer från 2018 på webbplatsen EUR-Lex
- I slutet av 2020 hade mer än 30 åtgärder genomförts på 3 prioritetsområden (att förbättra kunskapen om minskningen av pollinatörer, att hantera orsakerna till minskningen av pollinatörer och att engagera allmänheten och främja samarbete för att stoppa minskningen)
- Kommissionen har lanserat Pollinator Park. Ett interaktivt digitalt verktyg för att öka medvetenheten om faror med förlusten av pollinatörer och för att mobilisera globala åtgärder för att motverka minskningen
- Inom initiativet har man även utvecklat ett EU-omfattande system för övervakning av pollinerande insekter för att bättre förstå deras populationsstatus och orsakerna till deras minskning. Systemet kommer snart att börja användas i hela EU. Kommissionen har inrättat ett särskilt system för information om pollinatörer och lanserat en rad riktade forskningsinitiativ.
Läs om Pollinator Park på kommissionens webbplats
EU har genom strategi för biologisk mångfald 2030, från jord till bord-strategi och handlingsplan för nollförorening fastställt särskilda mål för att åtgärda förlusten av habitat i jordbrukslandskap och effekterna av bekämpningsmedel. Exempelvis genom att utvidga skyddade områden och restaurera ekosystem, främja ekologiskt jordbruk, återställa landskapselement som gynnar en hög biologisk mångfald på jordbruksmark samt avsevärt minskar effekterna av bekämpningsmedel och andra miljöföroreningar som är skadliga för pollinatörer.
Strategi för biologisk mångfald 2030 på kommissionens webbplats
Från jord till bord-strategi på kommissionens webbplats
Handlingsplan för nollförorening på kommissionens webbplats
Nästa steg
Under andra halvan av 2021 kommer kommissionen att inleda samråd med intressenter för att eventuellt förbättra initiativet och fastställa ytterligare åtgärder. Slovenien, som tar överordförandeskapet för perioden 31.7.2021-31.12.2021, har även sagt att skyddandet av pollinatörer kommer att vara en av deras prioriteter. I Europaparlamentet uppmanade man nyligen även kommissionen att utveckla arbetet med pollinatörer och fortsätta på det som rapporten visat. Frågan ligger högt på den aktuella dagordningen och man förväntar se det första utkasten inom en snar framtid.
Läs mer om kommissionens pressmeddelande om rapporten på kommissionens webbplats
Företagsbeskattning
Det har länge efterfrågats ett bättre beskattningssystem för multinationella företag och debatten om skatteplanering har pågått länge. Att länder konkurrerar med skatter är alltså inget nytt men debatten om i vilket grad och på vilket sätt det ska tillåtas har kommit mer och mer upp på agendan den senaste tiden.
G7-ländernas överenskommelse för beskattningen av multinationella företag
De som vill se ett mer harmoniserat bemötande på företagsbeskattning kan nu jubla. Den 7 juni nådde nämligen G7-länderna (UK, USA, Italien, Japan, Frankrike, Kanada & Tyskland) en överenskommelse om internationell beskattning, vilken består av två centrala delar:
- Global skatt på 15% (länder kan fortfarande fastställa vilken nationell bolagsskattesats de vill, men om företagen betalar lägre skattesatser i ett visst land kan deras hemländers regeringar "komplettera" deras skatter till minimisatsen, vilket eliminerar fördelen med att flytta vinster)
- Länder där multinationella företag genererar intäkter skulle tilldelas nya beskattningsrättigheter på minst 20 procent av vinsten, vilket överstiger en marginal på 10 procent för de största och mest lönsamma företagen.
Överenskommelsen är till stor del banbrytande, det har tidigare inte funnits något liknande, men mycket arbete kvarstår. Det kan handla om år innan reglerna omsätts. Det förs även diskussioner på bredare plan. Bland annat har diskussioner förts länge hos G20-ländera och man hoppas nu att G7-ländernas överenskommelse ska sätta fart på förhandlingarna (man hoppas på en överenskommelse bland G20-länderna till slutet av året). Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling koordinerar även förhandlingar kring ett globalt skattramverk, där mer än 130 länder deltar. Den globala skatten uppskattas bli aktuell för ungefär 8 000 multinationella företag och de nya skatterättigheterna uppskattas bli aktuell för ungefär 100 multinationella företag. Det är visserligen komplicerat att se hur G7-ländernas överenskommelser ska omsättas i praktiken.
Direktivet om “Land-för-land rapportering” (public country-by-country reporting directive, CBCR)
Även inom EU har det hänt saker på området. Den 1 juni 2021 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse på kommissionens förslag, från 2016, om ett direktiv som kräver att stora multinationella företag ska offentliggöra information om var de gör sina vinster och var de betalar skatt i EU land för land. Direktivet innebär att företagen kommer att behöva offentliggöra hur mycket skatt de betalar för den verksamhet de bedriver utanför EU. För skattejurisdiktioner som inte följer normerna för god förvaltning i skattefrågor (skatteparadis) kommer denna information att behöva offentliggöras på en uppdelad basis.
Dessa ytterligare krav på öppenhet kommer att gälla för alla multinationella företag (oavsett om de är europeiska eller inte) som:
- för närvarande är verksamma på EU:s inre marknad
- har en permanent närvaro i EU
- har globala intäkter som överstiger 750 miljoner euro per år
Public country-by-country reporting på kommissionens webbplats
Kommissionens agenda för företagsbeskattning inom EU
Den 18 maj 2021 förslog kommissionen en ny agenda för företagsbeskattning inom EU som riktar sig till att harmonisera företagsbeskattningen för företag av alla storlekar. Kommissionens förslag innehåller både en långsiktig vision för att skapa en rättvis och hållbar företagsmiljö, ett rättvist och hållbart skattesystem i EU och en skatteagenda för de kommande två åren. Denna agenda kompletterar det pågående arbetet med en internationell bolagsskattereform och ger lösningar på de mest angelägna problemen för EU när det gäller företagsbeskattning, samtidigt som den stöder den gröna och digitala omställningen.
Förslaget riktar speciellt uppmärksamhet mot att lösa:
- Det föråldrade internationella bolagsskattesystemet, som bygger på föråldrade principer om skattehemvist och inkomstkälla
- De ”sammanvävda” nationella reglerna för bolagsskatt är komplicerat för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden. Att brottas med upp till 27 olika nationella skattesystem skapar särskilda utmaningar
- Även om företagsinkomster beskattas på nationell nivå fortsätter affärsmodellerna att bli alltmer internationella, komplexa och digitala. För företagen skapar detta stora kostnader i och med att det är svårt att säkerställa att de efterlever reglerna, samt medför stora risker för dubbelbeskattning. Samtidigt utnyttjar vissa företag kryphål mellan skattesystemen genom skatteplaneringsstrategier. Detta gör det också svårt att veta hur mycket företagen faktiskt betalar i skatt, vilket riskerar att undergräva förtroendet för skattesystemet som helhet
Förslaget innehåller bland annat dessa initiativ och åtgärder:
- Anta en rekommendation om nationell behandling av förluster som uppstått för små och medelstora företag
- Lägga fram ett lagstiftningsförslag för att ta itu med skatteplaneringsmöjligheter i samband med användningen av skalbolag (ATAD 3)
- Lägga fram ett lagstiftningsförslag om att skapa DEBRA (Debt Equity Bias Reduction Allowance)
- Lägga fram ett lagstiftningsförslag om offentliggörande av effektiva skattesatser som betalas av stora företag, baserat på den metod som diskuteras inom pelare 2 i OECD-förhandlingarna
- Lägga fram ett förslag till BEFIT (Business in Europe: Framework for Income Taxation), som syftar till att skapa ett gemensamt regelverk för beskattning och som möjliggör en mer rättvis fördelning av beskattningsrättigheter mellan medlemsstaterna
Hela agendan som pdf på kommissionens webbplats
Pressmeddelandena är inte tillgängliga på svenska i dagsläget.
Kontakt
Hör av er om ni har frågor eller specifika EU-ärenden ni vill att vi bevakar.
Ni når oss via: