Nya arkivfynd gällande häxprocesser på Åland under 1600-talet

Ett TV-team lett av redaktören Sakari Silvola från finska Rundradion besökte den 2 juni Ålands landskapsarkiv för att filma ett program om häxprocesser på Åland åren 1666-1678. Av denna anledning visade redaktören med följe intresse för de arkiv som bevaras på landskapsarkivet. I teamet ingick bl.a. den kända historikern Teemu Keskisarja.

Den planerade tidpunkten för sändningen av TV-programmet infaller först år 2016. Sakari Silvolas serie av dokumentärer ska beröra rättsuppfattningar, som i gångna tider gällt, men vilka i dessa dagar upplevs som förlegade – om ej direkt obegripliga. TV-teamet fortsätter idag med inspelningar på olika orter, vilka har kopplingar till de häxprocesser som bedrevs på Åland under 1600-talet.

Forskare har konstaterat att Åland hade den tvivelaktiga äran att inleda häxhysterin i det svenska riket under slutet av 1600-talet. Ett flertal kvinnor avrättades, somliga torterades och landsförvisades, en del bötfälldes och många fler anklagades på Åland för häxeri. Den skräck som bredde ut sig lamslog det åländska samhället.

Häxhysterin på Åland uppmärksammades tidigt av den historiska forskningen. Finlands statsarkivarie av åländsk börd Reinhold Hausen vände sig år 1886 till Senatens ecklesiastikexpedition för att anhålla om en överföring av de äldre åländska domböckerna till Statsarkivet (nuvarande Riksarkivet). När leveransen skett gav Hausen av allt att döma högsta prioritet åt renskrivningen av de domstolsprotokoll, som uttryckligen berörde häxprocesserna.

Dessa rannsakningar och domar skulle därefter i samlad form tillgängliggöras allmänheten och forskarna genom Statsarkivets skriftserie ”Bidrag till Finlands historia”. Det är fråga om sjutton renskrivna domstolsprotokoll om ”Trolldomsväsendet på Åland 1666-1878”, vilka Hausen upptäckt i Ålands domsagas arkiv och låtit trycka i nämnda publikationsserie under 1890-talet.

All känd forskning som bedrivits därefter om häxprocesser på Åland har tytt sig till nämnda urkundspublikation. Domböckerna har sedermera återvänt till Åland, efter att Ålands landskapsarkiv grundades år 1978 och de långdragna diskussionerna lett till att även detta skriftliga kulturarv kunde återbördas.

Inför besöket hade landskapsarkivets personal anledning att mer grundligt inspektera de domstolshandlingar som berörde häxprocesserna och som skulle förevisas TV-teamet. Då framgick att Hausen inte hade noterat i sin urkundspublikation två domstolsprotokoll från november och december 1666. De berör Maria Nilsdotter från Markusböle och hennes bekännelse om resor till Blåkulla samt förhöret av Lisbet, Per Skarps hustru, från Persnäs. Den sirliga handstilen från 1600-talet upptar sex sidor text.

Fyndet tydliggör vikten av att forskare anlitar de ursprungliga källorna, och inte enbart förlitar sig på andrahandskällor och tidigare utförd vetenskaplig forskning. De nyupptäckta dokumenten kommer förhoppningsvis att ge stoff för nya tolkningar - liksom en mer adekvat och nyanserad bild av ett historiskt skeende, som fortsättningsvis intresserar såväl forskare som allmänheten nära och fjärran.

Tilläggsupplysningar lämnar landskapsarkivarie Åke Söderlund, Ålands landskapsarkiv, telefon+358 18 25340 eller +358 40 1769970