Minister Holmberg-Jansson deltog i covid-19 konferens på Färöarna

Minister Holmberg-Jansson deltog tillsammans med de nordiska samarbetsministrana från Danmark, Finland, Färöarna, Grönland och Norge, i en covid-19 konferens anordnad av Färöarnas landsstyrelse den 24-25 november. Bland talarna fanns Dr. Hans Kluge, Direktör för Världshälsoorganisationens Europakontor, Bertel Haarder, president for Nordiska Rådet, Paula Lehtomäki, generalsekreterare för Nordiska Ministerrådet, och Färöarnas lagman Bárður Nielsen.

Det centrala temat för konferensen var konsekvenser och lärdomar av covid-19 krisen i ett nordiskt perspektiv. Samarbetsministrarna diskuterade de 12 rekommendationerna i Jan-Erik Enestams rapport ”Strategisk genomlysning av Nordisk civil krisberedskap” (https://pub.norden.org/nord2021-063/#):

1. Ge samarbetsministrarna ansvar för det nordiska samarbetet inom civil krisberedskap.
2. Inrätta en nordisk nätverksenhet för civil krisberedskap.
3. Dela kunskap om samarbete mellan den offentliga, privata och frivilliga sektorn för civil krisberedskap.
4. Inför ett gemensamt nordiskt reseintyg.
5. Genomför ett pilotprojekt för gemensam upphandling av vaccin.
6. Undersök möjligheten till gemensamma beredskapslager.
7. Lyft upp civil krisberedskap i Nordatlanten och den arktiska regionen på den nordiska agendan.
8. Omvandla MR-DIGITAL till ett permanent ministerråd för infrastruktur.
9. Modernisera lagstiftning och bilaterala avtal med tanke på hybridarbete över gränserna.
10. Trygga tillräcklig finansiering för nordiskt samarbete inom kultur-, forsknings-, fritids- och ungdomssektorerna.
11. Stärk kunskaperna i nordiska språk.
12. Gör det möjligt för en mindre grupp länder att genomföra rekommendationerna.

Ministrarna var överens om att ett intensifierat samarbete kring krisberedskap behövs och att rekommendationerna i Enestams rapport är en bra utgångspunkt för den fortsatta dialogen. Minister Holmberg-Jansson konstaterade bland annat att Nordiska ministerrådets vision att Norden ska bli världens mest integrerade region har hotats under pandemin. Hon lyfte behovet att både under den pågående pandemin och under framtida hot minimera de negativa konsekvenserna av säkerhetsåtgärder vid gränserna och argumenterade för att särskilda övervägande krävs för gränsregioner.

Även landskapsläkare Knut Lönnroth deltog i konferensen. I en panel med Färöarnas landsläkare Lars Fodgaard Møller diskuterade han likheter och skillnader i den övergripande covid-19 strategin och de specifika smittskyddsåtgärderna, med särskilt fokus på hälsosäkerhet vid gränserna. Covid-19 forskningsresultat från Färöarna redovisades av forskare från Färöarnas livsmedels- och veterinärstyrelse samt Färöarnas Universitet. Bland annat presenterades hur man redan i februari 2020 lyckats utveckla covid-19 PCR test baserat på PCR teknologi som sedan länge använts för att hindra smittsmittridning av virussjukdomar inom laxodlingarna.

Ministern och landskapsläkaren besökte också Färöarnas hälsoministerium, socialförvaltningen och den snart färdigbyggda högteknologiska sjukhustillbyggnaden i Torshavn.

Sjukhustillbyggnaden, som snart är färdigt att ta i drift, är 16 700 kvm stor, har flera klimatsmarta och medicinsk-tekniska lösningar och inrymmer två nya isoleringsrum för patienter med smittsamma sjukdomar. Tillbyggnaden har kostat ca 100 miljoner euro.

Hälsominister och nordisk samarbetsminister Kaj Leo Johannesen, hälso- och sjukvårdsförvaltningens direktör och socialförvaltningens direktör beskrev vårdens och omsorgens organisation och finansiering, tillsynsrutiner, samt de specifika vårdutmaningar som funnits på Färöarna under coronapandemin. Erfarenheter utbyttes om liknande utmaningarna för hälso- och sjukvårdens och socialtjänsten i de två självstyrda ö-samhällena. Transportutmaningar, problem med viss personalförsörjning och behov av välfärdsteknik för att möjliggöra decentraliserad vård och omsorg i skärgårdskommuner är liknande de som finns på Åland. Ministrarna konstaterade att man kan dra nytta av varandras olika lösningar gällande dessa utmaningar. 

Även frågor kring lagstiftningsbehörigheten och operativt ansvar gällande smittskydd diskuterades och det konstaterades att de varit liknande utmaningar under pandemin på Färöarna och Åland. Danmark har lagstiftningsbehörighet gällande smittskydd på Färöarna, på ungefär samma sätt som Finland gällande Åland. Färöarna har emellertid haft stort behov att anpassa förvaltningsbeslut till färöiska förhållanden, och när det har varit svårt att grunda beslut i dansk lag valt att använda rekommendationer och råd i stället för beslut grundade i smittskyddslagen. Man planerar nu för att ta över lagstiftningsbehörigheten även på detta område. Covid-19 strategin på Färöarna har över lag byggt på information, rekommendationer och frivillighet, i kombination med mycket god testnings- och smittspårningskapacitet. Vaccinationstäckningen är över 90% bland personer över 12 år. Det finns således stora likheter med Åland. Den stora skillnaden är testvolymerna. På Färöarna har man tagit ungefär tio gånger så många test per capita som på Åland, vilken bland annat förklaras av att man testat i stort sett alla inresande under pandemin. Smittsituationen har liknat Ålands fram tills i oktober 2021, då Färöarna fick ett mycket stort utbrott som fortfarande pågår.

Även Färöarnas längsta och nyaste tunnel besöktes. Tunneln invigdes i december 2020, är sammanlagt 11 km lång och har tre förgreningar sammanbundna med en rondell 180 meter under havsytan. Den kostade ca 200 miljoner euro och trafikeras av ca 5 000 bilar per dag.