Gränshinderrådet möttes på Åland
Under måndag och tisdag höll Nordiska ministerrådets Gränshinderrådet sitt första fysiska möte sedan mars 2020, det hölls på Åland.
Bland de saker som diskuterades var:
- den tredje enkäten som nordiska medborgare haft möjlighet att svara på i vilken grad som coronarestriktionerna har påverkat deras mobilitet. Ett ökande antal, (17 %) har sedan den förra undersökningen, upplevt att möjligheterna att röra sig över gränserna har "inskränkts i mycket hög grad". I vilket land man ska beskattas om man distansarbetat i boendelandet men haft sin lön från annat nordiskt land är ett problem som aktualliserats under pandemin.
- samarbetet med Nordiska rådet där temagrupper tillsammans med parlamentarikerna utsågs där man lyft gemensamma hinder
- mellan 2022-2024 får Gränshinderrådet ett nytt mandat som ska läggas fram under hösten. Innehållet i det diskuterades
- två möjliga temaområden från nästa år är en revidering av det nordiska skatteavtalet, dels i skuggan av pandemin, men också då det finns ett allmänt behov av modernisering. Det andra är möjligheten att utbyta information över gränserna mellan myndigheterna vilket skulle underlätta, identifiering, betalningsflöden, upprätthålla korrekta adresser även efter flyttning till annat land samt vid födsel, vigsel, dödsfall mm. där myndighetskontakt kan behövas mellan utflyttar- och inflyttarlandet.
- Åland lyfte bland annat problemet med deposition av moms vid exempelvis temporär export av hantverk och utställningar vilket blir ett stort utlägg för många små företagare.
På tisdagsmorgonen hade Gränshinderrådet ett möte med de nordiska samarbetsministrarna som hade sitt möte samtidigt, också de på Åland.
Presmeddelande om den tredje enkäten
Gränshinderrådet från vänster: Sven-Erik Bucht (Sverige), Gunnar Westerholm (Åland), Lisbeth Møller Jensen (Grönland), Kimmo Sasi (Finland), Siv Fridleifsdottir (Island), John Johannesen (Färöarna). Danmarks Bertel Haarder och Norges Vibeke Hammer Madsen deltog på distans.
Fotograf: LR/Sara Limnell.