Dricksvatten
Som en del av Finland ansvarar Ålands landskapsregering (ÅLR) för arbete som kopplar till vattendirektivet och samrapportering med Finland till EU. Åland rapporterar in dricksvattentäkter, ytvatten och grundvatten, som följer vattendirektivets krav på dricksvattenförsörjning med minst 10 m3/dag eller försörjer 50 personer med dricksvatten. Syftet med vattendirektivet är att uppnå en god vattenstatus, även långsiktigt. Målen ska uppnås med en kombination av åtgärder, både genom lagstiftning och andra vattenförbättrande åtgärder. Det finns information om vattentäkternas status, miljöövervakning och åtgärdsförslag i Förvaltningsplan för de åländska vattnen 2022-2027, vilken uppdateras löpande vart 6:e år.
Sedan 2009 har landskapsregeringen samverkat med bland annat Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, Ålands vatten och Mariehamns stad, m.fl. och tagit fram informationsmaterial, förtydligat ansvarsfördelningen för befintliga vattenskyddsområden, slagit fast allmänna skyddsföreskrifter (2019) som utgångpunkt vid fortsatt arbete samt fastslagit skydd för Vestergeta vattens brunnar, se bilagor.
Under 2022 har dokumentet ”Åländska dricksvattentäkter, övergödningsproblematik och åtgärdsförslag” tagits fram med ny information som utgör en grund för riskbedömningar enligt det uppdaterade dricksvattendirektivet. Dokumentet innehåller förutom gällande regelverk med skyddsavstånd även åtgärdsförslag mot övergödningen inom respektive avrinningsområde/tillrinningsområde. Naturbaserade åtgärder som EU även förespråkar genom sin gröna giv, som t.ex. fördröjningsdammar, fosforfällor och sammanhängande bevarade grönområden och småvatten (grönblå infrastruktur med spridningsmöjligheter för växter och djur). De bidrar till minskade utsläpp, biologisk mångfald och klimatanpassning.
Grundvatten
I en värld av klimatförändringar blir vårt viktigaste livsmedel, dricksvattnet, allt värdefullare. Grundvattenmagasin i områden med låg mänsklig påverkan är det renaste vatten som finns.
Under 2019-2022 har utredningar av de åländska grundvattenområden genomförts under ledning av Geologiska forskningscentralen i Finland (GTK). GTK:s utredningar visade att de flesta av de tidigare utpekade grundvattenområdena är dåligt lämpade för vattenanskaffning i större skala. Jordmånen har inte en bra vattengenomsläpplig förmåga och de lager som kan lagra vatten är tunna. Flera av de tidigare utpekade grundvattenområdena uppfyller inte kraven och kan tas bort helt, det gäller t.ex. Böle, Långmo, Hullberg och Storsveden. Det kan dock finnas vatten till hushållsbehov ändå. Storby-området i Eckerö utgör ett undantag och tillhör klass I (högsta värderingen), men utbredningsområdets gränser behöver utredas ytterligare.
Resultatet – "Markundersökningar i Ålands grundvattenområden" – presenteras under "Bilagor" här intill.
Landskapsregeringen beslutade i juni 2023 att de grundvattenområden som bibehålls är område A och C i Eckerö samt område J i Vårdö. Storby vatten (område C) utgör klass 1, medan område A och J får klass 2. Läs mer i dokumentet "Åländska grundvattenområden, grundvattenrör och grundvattenberoende ekosystem" under "Bilagor" här intill.