På den här sidan har vi samlat svar på de vanligaste frågorna om Ålands demilitarisering och neutralisering. Du kan läsa mer om demilitariseringen och neutraliseringen bland annat på landskapsregeringens hemsida, Ålands fredsinstituts hemsida och på Ålands lagtings hemsida.
Här hittar du utrikesministeriets utredning om Ålands internationella ställning.
Vad är bakgrunden till att Åland är demilitariserat?
När Åland år 1809 införlivades med det ryska kejsardömet påbörjades byggandet av en stor fästning i Bomarsund på fasta Ålands östra sida. Under Krimkriget angreps och intogs fästningen av trupper från Frankrike och England. Vid den efterföljande freden i Paris 1856 demilitariserades Åland genom en ensidig förpliktelse från rysk sida.
När Nationernas förbund år 1921 fattade beslut om Ålands statstillhörighet bestämdes också att en internationell konvention skulle upprättas. Genom konventionen bekräftades demilitariseringen från år 1856, och samtidigt neutraliserades Åland. Konventionerna rörande Ålands demilitarisering och neutralisering hittar du i Ålands kulturstiftelses publikation Internationella avtal och dokument rörande Åland.
Ålands särställning internationellt och konstitutionellt består av tre komponenter som utgör Ålandslösningen/Ålandsexemplet:
- Självstyrelse
- Språkliga och kulturella garantier
- Demilitarisering och neutralisering
Är avtalen rörande Ålands demilitarisering och neutralisering fortfarande giltiga?
Alla fördrag rörande Ålands militära status är i kraft. Både demilitariseringen och neutraliseringen har dessutom ansetts ha folkrättslig hävd och kan därmed betraktas som sedvanerätt som binder även de stater som inte har undertecknat konventionerna.
Vad innebär demilitariseringen?
Den innebär i korthet att:
- Åland inte får befästas
- Inga militära styrkor får vara på Åland
- Tillverkning, införsel och transitering av vapen och krigsmateriel är förbjuden
- Finland kan låta endast lätta krigsfartyg besöka öarna ibland
- Endast Finlands stridsflyg får flyga över Åland, men inte landa annat än i nödfall
Vad innebär neutraliseringen?
Den innebär att Åland i händelse av krig ska lämnas utanför stridigheterna. Åland får varken direkt eller indirekt användas för militära ändamål. Finland har enligt neutraliseringen en skyldighet att försvara Åland mot angrepp.
Varför finns det ett ryskt konsulat på Åland?
Finland och Sovjetunionen ingick 1940 ett separat avtal mellan länderna om Ålands demilitarisering. Enligt artikel 3 i avtalet ges Sovjetunionen (senare Ryssland) rätt att upprätthålla ett konsulat på Åland. Konsulatets uppgift är enligt avtalet att sköta löpande konsulatärenden samt att övervaka att avtalet om Ålands demilitarisering respekteras. Konsulatet har funnits på Åland sedan avtalet ingicks 1940.
Finns det planer för hur Åland ska försvaras?
Frågor om försvar hör inte till Ålands behörighet utan hanteras av Finland. Finlands regering har betonat att det inte finns något hot som riktas mot Finland i nuläget. Försvarsmakten i Finland har en beredskap att försvara hela landet, inklusive Åland. Hur försvarsplanerna ser ut är naturligtvis inte offentligt och det gäller för hela landet, inte endast för Åland. Landskapsregeringen har täta och goda relationer med utrikesministeriet och försvarsmakten.
Vem avgör om det skulle finnas ett behov av en militär närvaro på Åland?
Frågor om försvar hör inte till Ålands behörighet utan hanteras av Finland. Det är försvarsmakten som har underrättelseinformation och som bedömer i vilka situationer det skulle behövas en militär närvaro i enlighet med de internationella avtalen. Beslut om militär närvaro fattas av Finlands statsledning.
Varför är ålänningar undantagna från att göra värnplikten?
Enligt 12 § självstyrelselagen för Åland har den som har åländsk hembygdsrätt i stället för att fullgöra värnplikt rätt att tjänstgöra på motsvarande sätt vid lots- och fyrinrättningar. Om tjänstgöringen vid lots- och fyrinrättningar stadgas i rikslag efter att lagtinget har beretts tillfälle att ge utlåtande i saken. Om tjänstgöringen i annan civilförvaltning stadgas i rikslag med lagtingets bifall.
I praktiken har riksdagen aldrig stiftat någon lag om tjänstgöring inom civilförvaltningen för ålänningar. Ålänningar har varit undantaga från att göra värnplikt ända sedan den första självstyrelselagen.
Kan ålänningar kallas in till militärtjänstgöring om försvarsmakten skulle mobiliseras?
Enligt 127 § i Finlands grundlag är varje finländsk medborgare skyldig att delta i landets försvar eller att bistå försvaret på det sätt som bestäms i lag. Som nämnts ovan är dock ålänningar enligt 12 § självstyrelselagen befriade från att fullgöra värnplikt, så länge som lagstiftning gällande ersättande tjänstgöring vid lots- och fyrinrättningar eller i någon annan civilförvaltning inte har getts. Det här betyder att ålänningar är befriade från all tjänstgöring som ingår i värnplikten. Eftersom ålänningar är befriade från värnplikten hör de inte till den ersättande reserven och kan därmed inte kallas in till tjänstgöring om försvarsmakten skulle mobiliseras. De ålänningar som gjort värnplikt kan dock bli inkallade.
Hur kan ålänningar bidra till landets försvar vid behov?
För det första är det viktigt att igen betona att enligt Finlands regering finns det inget hot som riktar sig mot landet i nuläget. Om Finland skulle bli angripet har alla en möjlighet att bidra på ett eller annat sätt. På Åland har det historiskt alltid funnits en stark vilja för att hjälpa till vid olika kriser.
Skulle Finland bli angripet kan undantagsförhållanden utlysas och beredskapslagstiftningen sättas i kraft. Med stöd av 14 kapitlet i beredskapslagen kan arbetsplikt införas för alla personer i åldern 18–67 år för att bidra till att säkra försvaret, skydd av befolkningen, hälso- och sjukvården, försörjningen och produktionen. Enligt 30 § 4 punkten i självstyrelselagen kan fullgörande av arbetsplikt för personer med hembygdsrätt enbart ske vid civila myndigheter på Åland.
Ytterligare föreligger med stöd av 17 kapitlet i beredskapslagen en befolkningsskyddsplikt vilket inbegriper att utföra bland annat räddnings-, släcknings- och första hjälpuppgifter under perioder av undantagsförhållanden. Till denna del regleras ålänningarnas deltagande i skyddandet av befolkningen utgående från det ansvar som åligger Samrådsdelegationen för beredskapsärenden, vilken leds gemensamt av lantrådet och landshövdingen.
Hur påverkar Finlands Natomedlemskap Ålands ställning?
Frågor om försvar och förhållandet till andra stater hör inte till Ålands behörighet utan hanteras av Finland. Landskapsregeringen har i ett utlåtande till Finlands riksdag betonat att man har fullt förtroende för att statsledningen fattar de beslut som är nödvändiga för landets säkerhet.
I Finlands regerings proposition år 2022 om Finlands anslutning till nordatlantiska fördragsorganisationen (Nato) konstateras det att Ålands folkrättsliga särställning förblir i kraft.