Landskapsförordning (2011:74) om renhållning (upphävd)

Bilaga 1 (2016/49)

Återvinningsförfaranden

R 1 Användning främst som bränsle eller annan energikälla (*).

R 2 Återvinning/regenerering av lösningsmedel.

R 3 Materialåtervinning av organiska ämnen som inte används som lösningsmedel (inklusive kompostering och andra biologiska omvandlingsprocesser) (**).

R 4 Materialåtervinning av metaller och metallföreningar.

R 5 Materialåtervinning av andra oorganiska material (***).

R 6 Regenerering av syror eller baser.

R 7 Återvinning av komponenter som används för att minska föroreningar.

R 8 Återvinning av katalysatorkomponenter.

R 9 Omraffinering av olja eller annan återanvändning av olja.

R 10 Markspridning med positiva effekter på jordbruket eller ekologin.

R 11 Användning av avfall som har uppkommit genom något av förfarandena R 1–R 10.

R 12 Utväxling av avfall som ska bli föremål för något av förfarandena R 1–R 11 (****).

R 13 Lagring av avfall före något av förfarandena R 1–R 12 (utom tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet har uppkommit) (*****).

(*) Detta omfattar förbränningsanläggningar avsedda för fast avfall vilkas energieffektivitet uppgår till minst

- 0,60 för anläggningar som tagits i drift och tilldelats tillstånd enligt gällande gemenskaps-lagstiftning före den 1 januari 2009,

- 0,65 för anläggningar som fått tillstånd efter den 31 december 2008,

enligt följande formel:

Energieffektivitet = (Ep – (Ef + Ei)) / (0,97 × (Ew + Ef)),

där följande gäller:

Ep är den energi som årligen produceras i form av värme eller elektricitet. Den beräknas genom att energin i form av elektricitet multipliceras med 2,6 och värme som produceras för kommersiella ändamål multipliceras med 1,1 (GJ/år).

Ef är den årliga energitillförseln till systemet från sådana bränslen som bidrar till produktionen av ånga (GJ/år).

Ew är den energi som kan utvinnas från det behandlade avfallet under ett år beräknad utifrån avfallets nettovärmevärde (GJ/år).

Ei är den energi som importeras under ett år, bortsett från Ew och Ef (GJ/år).

0,97 är en faktor som motsvarar energiförlusterna på grund av bottenaska och strålning.

Denna formel ska tillämpas i enlighet med referensdokumentet om bästa tillgängliga teknik vid förbränning av avfall.

Energieffektivitetsformelns värde kommer att multipliceras med en klimatkorrigeringsfaktor (CCF) enligt nedanstående:

(Det värde som erhålls som klimatkorrigeringsfaktor avrundas till tre decimaler).

Graddagsvärdet för uppvärmning bör tolkas som det genomsnittliga årliga graddagsvärdet för avfallsförbränningsanläggningen, beräknat för en period om 20 år i följd före det år för vilket klimatkorrigeringsfaktorn beräknas. För beräkningen av graddagsvärdet för uppvärmning bör följande metod, som fastställts av Eurostat, användas: Klimatkorrigeringsfaktorn är lika med (18 °C – Tm) × d, om Tm är lägre än eller lika med 15 °C (tröskelvärde, uppvärmning), och lika med noll om Tm är högre än 15 °C; Tm är här lika med mediantemperaturen (Tmin + Tmax)/2 utomhus under en period om d dagar. Beräkningar ska utföras dagligen (d = 1), tills summan motsvarar ett år.

(**) Detta omfattar förgasning och pyrolys med utnyttjande av komponenterna som kemikalier.

(***) Detta omfattar jordtvätt som medför återställande av mark och återvinning av oorganiska byggmaterial.

(****) Om det inte finns någon annan lämplig R-kod, kan detta omfatta inledande förfaranden före återvinning, inklusive förbehandling, t.ex. demontering, sortering, krossning, komprimering, pelletering, torkning, fragmentering, konditionering, omförpackning, separering, sammansmältning eller blandning för överlämnande till någon av verksamheterna R 1–R 11.

(*****) Med tillfällig lagring avses inledande lagring enligt punkt 10 i artikel 3 i direktiv 2008/98/EG.

Bilaga 2

Bortskaffningsförfaranden

D 1 Deponering på eller under markytan (t.ex. på avfallsdeponier eller liknande).

D 2 Behandling i markbädd (t.ex. biologisk nedbrytning av flytande avfall och slam i jord eller liknande).

D 3 Djupinjicering (t.ex. insprutning av pumpbart avfall i källor, saltgruvor eller naturligt förekommande förvaringsrum och liknande).

D 4 Invallning (t.ex. placering av flytande avfall och slam i dagbrott, dammar eller laguner och liknande).

D 5 Särskilt utformad markdeponering (t.ex. placering i inklädda, separata förvaringsutrymmen som är täckta och avskilda från varandra och från den omgivande miljön).

D 6 Utsläpp till andra vatten än hav och oceaner.

D 7 Utsläpp till hav eller oceaner, inklusive deponering under havsbotten.

D 8 Biologisk behandling som inte anges på annan plats i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av föreningar eller blandningar som bortskaffas med något av förfarandena D 1–D 12.

D 9 Fysikalisk kemisk behandling som inte anges på annan plats i denna bilaga och som leder till en slutprodukt i form av föreningar eller blandningar som bortskaffas med något av förfarandena D 1–D 12 (t.ex. avdunstning, torkning, kalcinering osv.).

D 10 Förbränning på land.

D 11 Förbränning till havs (*).

D 12 Permanent lagring (t.ex. placering av behållare i en gruva och liknande).

D 13 Sammansmältning eller blandning före behandling enligt något av förfarandena D 1–D 12 (**).

D 14 Omförpackning före behandling enligt något av förfarandena D 1–D 13.

D 15 Lagring före något av förfarandena D 1–D 14 (utom tillfällig lagring, före insamling, på den plats där avfallet har uppkommit) (***).

(*) Detta förfarande är förbjudet enligt EU-lagstiftningen och internationella konventioner.

(**) Om det inte finns någon annan lämplig D-kod, kan detta omfatta inledande förfaranden före bortskaffande, inklusive förbehandling, t.ex. sortering, krossning, komprimering, pelletering, torkning, fragmentering, konditionering eller separering för överlämnande till någon av verksamheterna D 1–D 12.

(***) Med tillfällig lagring avses inledande lagring enligt punkt 10 i artikel 3.