Landskapsförordning (1998:93) om förpackningar och förpackningsavfall (upphävd)

Syftet med denna förordning är att förebygga uppkomsten av förpackningsavfall. I den mån avfall dock uppstår är målet att befrämja återvinning för att begränsa den mängd avfall som deponeras eller på annat sätt slutligt omhändertas.

Denna förordning tillämpas på förpackningar som släpps ut på marknaden i landskapet Åland eller förbrukas här och på det förpackningsavfall som uppkommer av dem. På förpackningar och förpackningsavfall tillämpas även bestämmelser i annan lag.

Med förpackningar avses endast produkter som är utformade på ett sådant sätt att de

1) på försäljningsstället utgör en säljenhet för den slutliga användaren eller konsumenten (konsumentförpackningar eller primära förpackningar),

2) på försäljningsstället omfattar en grupp av ett visst antal säljenheter, oavsett om dessa säljs som en sådan grupp till den slutliga användaren eller konsumenten eller om de endast används som komplement till inredningen (hyllorna) på försäljningsstället och de kan tas bort utan att detta påverkar produktens egenskaper (gruppförpackningar eller sekundära förpackningar) eller som

3) underlättar hantering och transport av ett antal säljenheter eller gruppförpackningar så att de förhindrar skador vid fysisk hantering eller transportskador (transportförpackningar eller tertiära förpackningar).

Med förpackning avses också en artikel som

1) dessutom har en annan funktion, om inte artikeln är en fast del av en produkt som behövs för att omfatta, stödja eller bevara produkten under hela dess livslängd och alla delar är avsedda att användas, konsumeras eller bortskaffas tillsammans,

2) fyller en förpackningsfunktion och är konstruerad för att fyllas vid försäljningsstället, eller är en engångsartikel som är avsedd att fyllas vid försäljningsstället, samt förpackningsdelar vilka

3) har hängts på eller på annat sätt är fäst på en förpackning om de fyller en förpackningsfunktion, om inte dessa delar är fasta delar av den förpackade varan samt är avsedda att konsumeras eller bortskaffas tillsammans med varan. I bilaga 1 till denna förordning finns belysande exempel för de kriterier som avses i detta moment.

I denna förordning använda begrepp skall ha den betydelse som anges i denna paragraf.

Förpackningsavfall är förpackningar och förpackningsmaterial som innehavaren tagit ur bruk, avser att ta ur bruk eller är skyldig att göra det. Som sådant avfall anses dock inte restprodukter från produktion.

Förebyggande är begränsning av mängden förpackningar och förpackningsavfall och begränsning av den skada och fara för miljö och människors hälsa som dessa förorsakar under hela sin livscykel. Förebyggande sker särskilt genom utveckling av produkter och tekniker som är renare för miljön.

Hantering av förpackningsavfall är insamling, förvaring, transport, återvinning och slutligt omhändertagande av förpackningsavfall, inklusive kontroll av sådan verksamhet.

Återanvändning är varje förfarande varigenom förpackningar som är utformade för att användas på nytt minst ett visst antal gånger återfylls eller återanvänds i samma syfte som de är utformade för. Återanvändningen skall ske med eller utan stöd av de hjälpprodukter som finns på marknaden och som möjliggör återfyllning av förpackningen. Återanvända förpackningar blir förpackningsavfall när de inte längre kan återanvändas.

Återvinning är verksamhet i syfte att ta tillvara material och energi som ingår i avfallet som avses i Ålands landskapsregerings beslut (1998:92) om avfall och farligt avfall samt förfaranden för återvinning och slutligt omhändertagande.

Materialutnyttjande är en upparbetning i en produktionsprocess av avfallsmaterialet till det ursprungliga ändamålet eller till andra ändamål. I begreppet ingår biologisk behandling, men inte energiutvinning.

Energiutvinning är användning av brännbart förpackningsavfall för att generera energi genom direkt förbränning. Vid förbränningen kan värmen utnyttjas med eller utan hjälp av annat avfall.

Biologisk behandling är aerob (syrekrävande) eller anaerob (icke syrekrävande) behandling av de biologiskt nedbrytbara delarna av förpackningsavfallet med hjälp av mikroorganismer under kontrollerade förhållanden, varvid stabiliserade organiska restprodukter eller metan produceras. Deponering av avfallet skall inte betraktas som en biologisk behandling.

Slutligt omhändertagande är verksamhet i syfte att oskadliggöra avfallet eller slutdeponera det på det sätt som närmare föreskrivs i Ålands landskapsregerings beslut (1998:92) om avfall och farligt avfall samt förfaranden för återvinning och slutligt omhändertagande.

Ekonomiska aktörer är producenter samt leverantörer av förpackningsmaterial, producenter av förpackningar, omvandlingsanläggningar för förpackningar, påfyllnadsanläggningar och användare, importörer, handlare, distributörer, myndigheter och lagstadgade organisationer. (2012/83)

Som målsättningar för återvinning och materialutnyttjande av förpackningar och förpackningsavfall i landskapet gäller att:

1) Minst 50 viktprocent och högst 65 viktprocent av förpackningsavfallet skall återvinnas eller brännas i förbränningsanläggningar med energiåtervinning, dock så att senast den 31 december 2008 skall minst 60 viktprocent av förpackningsavfallet återvinnas eller brännas i förbränningsanläggningar med energiåtervinning.

2) Minst 25 viktprocent och högst 45 viktprocent av samtliga förpackningsmaterial som ingår i förpackningsavfallet skall materialutnyttjas med minst 15 viktprocent för varje förpackningsmaterial, dock så att senast den 31 december 2008 skall minst 55 viktprocent och högst 80 viktprocent av förpackningsavfallet materialutnyttjas.

3) Senast den 31 december 2008 skall utnyttjandet av material som ingår i förpackningsavfallet vara minst

a) 60 viktprocent för glas,

b) 60 viktprocent för papper och papp,

c) 50 viktprocent för metall,

d) 22,5 viktprocent för plast, vilket omfattar endast material som utnyttjas tillbaka till plast samt

e) 15 viktprocent för trä.

Förpackningar skall framställas på ett sådant sätt att deras volym och vikt begränsas till det minimum som krävs för att upprätthålla den säkerhets- och hygiennivå som är nödvändig för produkten och godtagbar för konsumenten.

Förpackningar skall utformas, framställas och saluföras på ett sådant sätt att de kan återanvändas eller återvinnas, och så att inverkan på miljön minskas så mycket som möjligt i samband med det slutliga omhändertagandet av förpackningsavfallet eller restprodukter från hantering av förpackningsavfall.

Förpackningar skall vidare framställas på ett sådant sätt att utsläppen av skadliga ämnen minimeras när förpackningarna, förpackningsavfallet eller restprodukterna från hanteringen deponeras eller förbränns.

Övriga väsentliga krav på förpackningars sammansättning för att de ska kunna återanvändas eller återvinnas anges i bilaga 2 till denna förordning.(2013/62)

Om förpackningen motsvarar en harmoniserad standard, vars referensnummer har publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, eller någon annan standard som har anmälts till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall och vars referensnummer har publicerats i Europeiska gemenskapernas officiella tidning, anses förpackningen uppfylla de krav som anges i denna paragraf.

Upphävd (2006/126)

Varje producent skall förebygga uppkomsten av förpackningsavfall och fullgöra skyldigheterna i 4 §.

Varje producent ansvarar, så långt det med beaktande av mängd och beskaffenhet hos de förpackningar vederbörande har släppt ut på marknaden är möjligt, för att minimimålen i 3b § uppfylls. Producenten skall därvid sörja för nämnda förpackningar återanvänds eller materialutnyttjas samt svara för de kostnader som föranleds därav i motsvarande omfattning.

Andra ekonomiska aktörer skall i alla avseenden handla så, att producenten kan fullgöra sina i 2 mom. nämnda skyldigheter.

Skyldigheter, som producent och andra ekonomiska aktörer ålagts i denna förordning, kan fullgöras av producentsammanslutningar.

Varje kommun och avfallstransportör skall ifråga om förpackningsavfall som kommit i deras besittning handla så, att minimimålen för återvinning i 5 § uppnås och övriga förpliktelser enligt denna förordning uppfylls.

Förpackningar ska för underlättande av uppsamlingen, återanvändningen och återvinningen, materialåtervinningen inbegripen, förses med märkningar som anger de material som har använts i förpackningarna. Vid märkning ska användas det identifieringssystem som anges i kommissionens beslut 97/129/EG om fastställandet av ett identifieringssystem för förpackningsmaterial i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall. Märkningen ska vara tydlig och lätt att läsa. Märkningen ska ha en lämplig varaktighet och hållbarhet, även efter det att förpackningen har öppnats.

En producent eller producentsammanslutning med producentansvar för förpackningar enligt 23b § 1 mom. 3 punkt landskapslagen (1981:3) om renhållning, skall i en sådan anmälan till producentregistret som avses i lagens 7b § lämna följande uppgifter:

1) Producent eller producentsammanslutningens namn eller firma, företags- och organisationsnummer samt kontakt- och adressuppgifter, inklusive namn och adress till en kontaktperson med angivande av dennes ställning.

2) De märkningar och koder som skall användas på förpackningarna för organiseringen av återlämnandet.

3) En beskrivning av hur mottagning, återanvändning och materialåtervinning av återlämnade förpackningar ordnats med uppgifter om övrig avfallshantering rörande mottagningsplatser, insamling och transport, miljötillstånd samt eventuella system för kvalitets- och miljöledning.

4) En utredning om de förpackningar som släppts ut på marknaden med förpackningsmängden angiven i vikt per förpackningsslag, samt uppgift om företagets omsättning per år.

5) Avseende förpackningar som ingår i ett retursystem skall utöver de uppgifter som avses i punkt 4 dessutom

a) göras en uppskattning av antalet förpackningar som ingår i systemet och som släpps ut på marknaden,

b) en redogörelse lämnas för marknadsförings- och distributionssätt samt

c) uppgift ges om pantens storlek, dryckesförpackningars nominella volym och material samt de drycker som skall marknadsföras i förpackningarna.

6) Om en förpackning som ingår i ett retursystem är avsedd att återanvändas eller att återvinnas som råvara för industriellt ändamål samt en plan och tidtabell för hur fastställda mål för återanvändning eller återvinning skall uppnås.

7) De andra uppgifter som landskapsregeringen begär för att kunna uppskatta systemets funktionsduglighet.

Producentsammanslutning med producentansvar skall utöver vad som anges i 1 mom. lämna en utredning om

1) producentsammanslutningens stadgar och vid behov annan utredning varav framgår hur förpliktelserna har fördelats mellan producenterna och hur en producent kan avtala med producentsammanslutningen om skötseln av producentansvaret,

2) de producenter som producentsammanslutningen företräder, varje producents namn, företags- och organisationsnummer samt det datum då producenten anslöt sig till producentsammanslutningen.

Till en anmälan från en producentsammanslutning skall dessutom fogas handlingar och uppgifter om aktuella regler och avtal för anslutning till systemet, inklusive villkor för anslutning till systemet.

Landskapsregeringen skall utan dröjsmål meddelas om

1) namn, firma eller kontaktuppgifter ändras,

2) ändringar i uppgifterna om producenter som är anslutna till eller utträtt ur en producentsammanslutning samt om

3) annan väsentlig förändring av uppgifter som lämnats enligt denna paragraf och som är av central betydelse producentens eller producentsammanslutningens fullgörande av skyldigheter enligt denna förordning.

Upphävd (2006/126)

Envar har rätt att i enlighet med producentens anvisningar, antingen direkt till producenten eller till av denna anvisad insamlingsplats, överlämna förpackningarna sorterade, och i förekommande fall rengjorda för återanvändning eller återvinning.

Producenten skall genom överenskommelse med kommunen ordna insamlingsplatser för förpackningsavfallet.

Upphävda (2006/126)

När förpackningsavfallet i enlighet med denna förordning överlämnas till producenten för återvinning, antingen direkt eller till insamlingsplats som avses i 9 §, är producenten skyldig att ordna avfallshanteringen och svara för de kostnader som hanteringen medför.

En producent med en omsättning på minst en miljon euro det föregående kalenderåret ska ordna avfallsinsamlingen för de förpack-ningar, eller motsvarande andel förpackningar, som denne släppt ut på åländska marknaden vid minst

- åtta i landskapet väl utspridda insamlingsplatser, om producenten släppt ut mer än 10.000 kilogram förpackningar föregående kalen-derår,

- fyra i landskapet väl utspridda insamlingsplatser, om producenten släppt ut mer än 100 men högst 10.000 kilogram förpackningar fö-regående kalenderår eller

- en insamlingsplats i landskapet om producenten släppt ut högst 100 kilogram förpackningar föregående kalenderår.

(2012/83)

Vid varje insamlingsplats ska finnas separata insamlingskärl för alla avfallslag som producenten släppt ut på marknaden. Producenten ska även ta emot avfall från kommuner som samlat in producentens avfall, eller motsvarande andel. Insamlingen ska i första hand ordnas genom att avtala med kommunerna om att använda det kommunala insamlingssystemet.(2012/83)

Upphävd (2006/126)

Producenten skall se till att den sammanlagda halten bly, kadmium, kvicksilver och sexvärdigt krom i förpackningar och förpackningskomponenter inte överstiger 600 ppm av vikten från och med den 1 juli 1998, 250 ppm av vikten från och med den 1 juli 1999 och 100 ppm av vikten från och med den 1 juli 2001.

De gränsvärden som nämns i 1 mom. tillämpas inte på förpackningar som är framställda uteslutande av kristallglas enligt definitionen i rådets direktiv 69/493/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kristallglas.

I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om retursystem för sådana dryckesförpackningar som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (FFS 1037/2004) och sådana fungerande retursystem som avses i 2 punkten samma moment.

Upprätthållare av fungerande retursystem för dryckesförpackningar ska ordna mottagning, återanvändning och materialåtervinning av dryckesförpackningar som omfattas av retursystemet.

Ett retursystem för dryckesförpackningar anses vara ett fungerande retursystem om det i enlighet med 7b § renhållningslagen har antecknats i producentregistret av Ålands landskapsregering och panten för dryckesförpackningarna är minst:

1) 0,15 euro per förpackning för metallburkar.

2) 0,2 euro per förpackning för plastförpackningar som rymmer 0,35 liter men under 1,0 liter.

3) 0,4 euro per förpackning för plastförpackningar som rymmer minst 1,0 liter.

4) 0,10 euro per förpackning för andra dryckesförpackningar än de som avses i 1-3 punkten.

Målet för upprätthållare av fungerande retursystem är att:

1) Minst 90 viktprocent av de återanvändningsbara dryckesförpackningarna återlämnas för att fyllas på nytt.

2) Minst 90 viktprocent av engångsdryckesförpackningarna återlämnas för att återvinnas som material.

(2013/62)

Målet för återanvändning och återvinning i 1 mom. gäller nya upprätthållare av retursystem först efter utgången av det tredje fulla kalenderåret efter det att verksamheten inleddes.

Ålands landskapsregering skall på begäran till en producent eller producentsammanslutning som upprätthåller ett fungerande retursystem och till enskilda producenter som är anslutna till sådan producentsammanslutning ge ett utdrag ur producentregistret genom vilket denna, i enlighet med 7 § lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (FFS 1037/2004), kan visa för tullmyndigheten att de dryckesförpackningar som används hör till ett godkänt retursystem för dryckesförpackningar.

Upprätthållaren av retursystemet eller producenten skall tillställa en accisskyldig som avses i 4 § i lagen om accis på vissa dryckesförpackningar (FFS 1037/2004) det utdrag som avses i 1 mom.

Upprätthållare av fungerande retursystem för dryckesförpackningar ska sörja för att dryckesförpackningar som omfattas av retursystemet förses med en märkning med pantens storlek och med uppgiften att de omfattas av ett retursystem. Landskapsregeringen kan på ansökan bevilja undantag från märkningsskyldigheten, om dryckesförpackningarna inte överlåts till konsumenter eller om avsaknaden av märkningar inte väsentligt försvårar returneringen av dryckesförpackningarna.

En producent eller producentsammanslutning skall årligen, före utgången av juni månad, till landskapsregeringen lämna uppgifter avseende föregående kalenderår om

a) förpackningsmängd, uppskattad i vikt per förpackningsmaterial, som släppts ut på åländska marknaden,

b) insamlad och återvunnen mängd, materialåtervinning respektive energiåtervinning, uppskattad i vikt per förpackningsmaterial.

(2006/126)

Kommunen skall på det sätt som sägs i 1 mom. meddela beskaffenheten och mängden av det förpackningsavfall som återvinns. Även avfallstransportör, som transporterar förpackningsavfall för återvinning utanför landskapet, skall på samma sätt ge uppgifter om avfallets mängd och beskaffenhet.

Ålands landskapsregering sammanställer de uppgifter som tillställts landskapsregeringen och vidarebefordrar dem till kommissionen inom 18 månader från utgången av det kalenderår som uppgifterna gäller. De år som landskapsregeringen avger en sådan berättelse som avses i 17 §, ges uppföljningsuppgifterna samtidigt med berättelsen.

En producent eller producentsammanslutning med producentansvar som upprätthåller ett fungerande retursystem för dryckesförpackningar skall till Ålands landskapsregering meddela uppföljningsuppgifter per kalenderår före den 1 april det följande kalenderåret. Av uppföljningsuppgifterna skall följande framgå:

1) Mängden dryckesförpackningar som släppts ut på marknaden enligt material och förpackningstyp (antal och kilogram).

2) Mängden återlämnade dryckesförpackningar enligt material och förpackningstyp (antal och kilogram).

3) Uppgifter om leveranser av återlämnade förpackningar som förts vidare till återanvändning och materialåtervinning, med uppgifter om mängd samt anläggning till vilken leverans skett.

4) Andra uppföljningsuppgifter som förutsätts i 7 §.

Om uppgiftslämnaren inte har uppnått målen för återanvändning och återvinning i 14d § skall till meddelande enligt 1 mom. fogas uppgifter om vilka åtgärder uppgiftslämnaren avser vidta för att nå målen.

Producenten, handeln, kommunen och avfallstransportören skall var och en för egen del och vid behov tillsammans ge allmänheten den information och rådgivning som krävs för att uppnå målen och fullgöra bestämmelserna i denna förordning.(2006/126)

Informationen och rådgivningen skall säkerställa att alla som använder förpackningar och i synnerhet konsumenter får nödvändig information om

1) de retur-, insamlings- och återvinningssystem som finns att tillgå,

2) de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till återanvändning av förpackningar samt återvinning och materialutnyttjande av förpackningsavfall,

3) de märkningar som används på förpackningar.

Ålands landskapsregering skall informera allmänheten om den del av den landskapsomfattande avfallsplanen som gäller förpackningar och förpackningsavfall.

Ålands landskapsregering skall vart tredje år utarbeta och avge en berättelse om verkställigheten av denna förordning i landskapet Åland. Berättelsen utarbetas i enlighet med artikel 5 i rådets direktiv 91/692/EEG om att standardisera och rationalisera rapporteringen om genomförandet av vissa direktiv om miljön. Den första berättelsen omfattar åren 1998 - 2000.

Upphävda (2006/126)

Denna förordning träder i kraft den 1 november 1998.

Förpliktelserna enligt 4 och 14 §§ gäller inte förpackningar som använts till förpackning av en produkt före den 31 december 1994 eller som tillverkats före detta datum och släppts ut på marknaden senast den 31 december 1999.

Förpliktelsen i 7 § skall fullgöras senast 12 månader efter att denna förordning trätt i kraft.

Skyldigheten att lämna uppgifter för uppföljning gäller första gången för år 1998.

Den informationskampanj som avses i 17 § skall genomföras senast 12 månader efter att denna förordning trätt i kraft.

Åtgärder som verkställigheten av denna förordning förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.