Landskapsförordning (2016:42) om ersättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ersättning för ekologisk produktion och ersättning till områden med naturliga begränsningar

I denna förordning finns bestämmelser om ersättning för miljö- och klimatvänligt jordbruk, nedan kallad miljöersättning, om ersättning till ekologisk produktion och om ersättning till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, nedan kallad kompensationsersättning som avses Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Ersättning kan beviljas och betalas under den tid som landsbygdsprogrammet är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i landskapsregeringens budget.

I denna förordning avses med

1) jordbrukare en jordbrukare som avses i artikel 9.2 – 9.5 i förordningen om direktstöd, som avses i 6 punkten nedan, och som bedriver jordbruk eller trädgårdsodling på en gårdsbruksenhet som är i personens eller gruppens besittning och belägen i landskapet,

2) stödmottagare en stödmottagare som avses i artikel 2.10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006,

3) landsbygdsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005,

4) genomförandeförordningen kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt om införande av övergångsbestämmelser,

5) horisontella förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 352/78, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008,

6) förordningen om direktstöd Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009,

7) åkermark åker som avses i artikel 4.1 f i förordningen om direktstöd samt areal med permanenta grödor som avses i artikel 4.1 g i förordningen om direktstöd och sådan permanent gräsmark som avses i artikel 4.1 h i förordningen om direktstöd som används som åker,

8) permanent gräsmark sådan areal som avses i artikel 4.1 h i förordningen om direktstöd,

9) jordbruksareal areal som avses i artikel 4.1 e i förordningen om direktstöd,

10) fleråriga trädgårdsväxter växter som avses i bilaga 2,

11) ettåriga trädgårdsväxter växter som avses i bilagan till statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren (FFS 4/2015), dock inte kummin,

12) basskifte ett i geografiskt hänseende sammanhängande odlingsområde eller annat område som en jordbrukare odlar och besitter och som avgränsas av en kommungräns, en gräns för äganderätt, en stödregionsgräns, en gräns för ett avtalsområde, ett vattendrag, ett gräns- eller utfallsdike, en väg eller en skog eller någon annan motsvarande gräns,

13) jordbruksskifte ett enhetligt område som hör till ett basskifte och på vilken en växtart eller en blandning av flera växtarter odlas i ett visst syfte eller som betraktas som en i 3 § 1 punkten statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren avsedd icke odlad åker som sköts eller som tillfälligt inte odlas eller som tillfälligt används för annat än jordbruk,

14) vattendrag vattendrag som avses i 3 § ö punkten vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland

15) förgröningsstöd stöd som avses i artiklarna 43–46 i förordningen om direktstöd,

16) ersättningsår det kalenderår för vilket kompensationsersättning söks,

17) gårdsbruksenhet är en sådan produktionsenhet som en jordbrukare leder och som används för bedrivande av jordbruk och som bildas av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller av en eller flera produktionsbyggnader jämte mark. En gårdsbruksenhet ska dessutom vara funktionellt och ekonomiskt självständig samt förvaltas som en helhet på grund av ägande eller arrende,

18) medlem i ett familjeföretag en familjemedlem som avses i 4 § lagen om pension för lantbruksföretagare (FFS 1280/2006) och

19) förordningen om ekologisk produktion rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91.

Miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsersättning beviljas endast för sådana jordbruksskiften vars areal är minst 0,05 hektar. I den minimiareal som avses i 12 § 1 mom., 35 § 1 mom., 36 § 1 mom., 37 §, 1 mom., 38 § 1 mom., 39 § 1 mom., 52 § 1 mom. och 63 § 1 mom. får sådana jordbruksskiften som är minst 0,01 hektar tas i beaktande.

Miljöersättning, ersättning för ekologisk produktion och kompensationsersättning kan beviljas till en aktiv jordbrukare som avses i artikel 9 i förordningen om direktstöd. Den fysiska person som är sökande eller hans eller hennes make ska vara minst 18 år den 31 december året innan åtagandet påbörjas. Med make avses sökandens make eller maka eller en person som lever med sökanden under äktenskapsliknande förhållanden, som avses i 7 § 3 mom. inkomstskattelagen (FFS 1535/1992). Bedrivs jordbruk och trädgårdsodling av flera jordbrukare eller i form av en sammanslutning, förutsätts för beviljande av ersättning att minst en jordbrukare, en medlem i sammanslutningen eller att en delägare eller en bolagsman uppfyller ålderskravet. Ålderskravet gäller inte ett offentligrättsligt samfund, en förening, en stiftelse, en fängelselägenhet eller en skollägenhet.

En stödmottagare som mottar ersättning som avses i 1 § ska iaktta de tvärvillkor som avses i artiklarna 91–95 i den horisontella förordningen och iaktta det krav på att hålla jordbruksmark i skick som avses i artikel 4.2 a i förordningen om direktstöd på det sätt som föreskrivs i 6 § statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare (FFS 234/2015). Jordbruksareal som omfattas av ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. 1 punkten, av ett åtagande som avses i 55 § eller som erhåller ersättning som avses i 63 §, får användas för annat än jordbruksverksamhet på det sätt som avses i 7 § 1 mom. statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd för unga jordbrukare.

Den som mottar ersättning som avses i 2 och 3 kap. i denna förordning ska i minst fyra år efter det att åtagandeperioden upphörde bevara handlingar, anteckningar och intyg som ingår i villkoren för ersättning som avses i denna förordning och som inte sänds till Ålands landskapsregering. I fråga om ersättning som avses i 4 kap. i denna förordning ska mottagaren bevara motsvarande handlingar i fyra år efter utgången av det år då ansökan om ersättning gjordes.

Antalet djur ska omräknas till djurenheter med hjälp av koefficienterna i bilaga 1.

Miljöersättning kan beviljas på basis av ett åtagande som innebär att stödmottagaren förbinder sig att genomföra i åtagandet definierade insatser som omfattas av miljöersättningen.

Inom miljöersättningen finns följande åtaganden

1) balanserad användning av näringsämnen,

2) skötsel av naturbeten med höga naturvärden,

3) skötsel av kulturmark,

4) anläggning av skyddszoner,

5) ängsvall,

6) riktade insatser på naturbeten och

7) uppfödning av ursprungsraser.

Ett åtagande som avses i 1 mom. ingås för två år. Åtaganden som ingåtts under perioden 2015-2020 kan förlängas med ett år i taget. (2021/53)

Ett åtagande börjar den 1 maj det år då åtagandet ingås. Med ett åtagandeår avses tiden mellan den 1 maj och den 30 april, en åtagandeperiod börjar den 1 maj och slutar den 30 april.

Ett åtagande som en stödmottagare har ingått förblir i kraft även om stödmottagaren inte ansöker om en årlig utbetalning av den miljöersättning som åtagandet berättigar till om den årliga ansökan inte har lämnats in av orsaker som avses i artikel 2.2 i den horisontella förordningen.

En gårdsbruksenhet kan omfattas av ett eller flera åtaganden men åtagandena kan inte kombineras med varandra på samma areal. I ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen, i ett åtagande om ängsvall eller i ett åtagande om anläggning av skyddszon kan inte ingå mark som ingår i ett åtagande om ekologisk produktion.

I ett åtagande som avses i 1 mom. 1, 4 och 5 punkterna ska de områden som åtagandet gäller anges per basskifte. I ett åtagande som avses i 1 mom. 2, 3 och 6 punkterna kan områdena anges per jordbruksskifte.

Landskapsregeringen kan låta bli att godkänna en ansökan om åtagande om sökanden mitt under åtagandeperioden har frånträtt ett motsvarande åtagande och det inte har gått två år sedan åtagandet upphörde att gälla.

Den jordbruksmark som avses i artikel 28.2 i landsbygdsförordningen inbegriper åkermark som avses i 2 § 7 punkten och naturbeten förutom sådana naturbeten som är sådan permanent gräsmark som avses i 2 § 8 punkten.

Miljöersättning kan betalas för sådan jordbruksmark som avses i 9 § och som ingår i stödmottagarens åtagande. Jordbruksmarken ska uppges i den årliga ansökan om utbetalning i enlighet med landskapsregeringens föreskrifter och vara i stödmottagarens besittning senast den 15 juni under året i fråga.

På basen av ett åtagande om uppfödning av ursprungsraser kan miljöersättning betalas i enlighet med det djurantal som anges i avtalet för de djur som skriftligen har anmälts till landskapsregeringen.

Till en stödmottagare som uppfyller stödvillkoren betalas i miljöersättning följande eurobelopp per hektar:

Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden oavbrutet ha i sin besittning minst 3 hektar åkermark eller minst 0,5 hektar åkermark på vilken det odlas trädgårdsväxter. Icke odlad areal beaktas inte.

Åtagandet ska under hela åtagandeperioden omfatta all åkermark som det enskilda året finns på gårdsbruksenheten frånsett den åkermark som ingår i ett åtagande om ängsvall, i ett åtagande om anläggning av skyddszon eller i ett åtagande om ekologisk produktion. Åtagandet kan omfatta endast åkermark.

Ett bas- eller jordbruksskifte som under något av de åren som stödmottagarens åtagande är i kraft på grund av växelbruk besitts av en annan stödmottagare som också har ingått ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen kan räknas in i den areal som avses i 1 mom. hos den stödmottagare som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall ska denna separat ansöka skriftligen hos landskapsregeringen om byte av skiftena. Miljöersättningen betalas till den som det aktuella året odlar skiftet.

Som en husdjursgård kan anges en gårdsbruksenhet på vilken det i genomsnitt finns minst 0,35 djurenheter per hektar åkermark. Vid beräkningen av antalet djurenheter ska det genomsnittliga djurantalet på gårdsbruksenheten under kalenderåret beaktas i enlighet med 5 § statsrådets förordning om djurenheter i vissa stöd till jordbruket (FFS 45/2015).

En gårdsbruksenhet som inte har anmälts som en husdjursgård är en växtodlingsgård.

Under åtagandeperioden kan gårdstypen inte ändras utom av orsaker som avses i artikel 2.2 i den horisontella förordningen. Om villkoren för en husdjursgård inte längre uppfylls ska stödmottagaren betala tillbaka den del av ersättningen som har beviljats som en förhöjning för en husdjursgård. (2021/53)

Ersättningen beviljas för åkermark som omfattas av ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen och som odlas med åker- eller trädgårdsgrödor. Stödmottagaren kan i sin årliga ansökan om utbetalning uppge att utbetalning av ersättning inte söks för en viss areal om arealkravet som avses i 12 § 1 mom. fortfarande uppfylls trots detta.

Förekommer utvintringsskador på ett jordbruksskifte kan miljöersättning betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkermarken uppfyller kraven i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftets areal finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Är det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan ersättning inte betalas för skiftet om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Ersättning beviljas inte för icke odlad åker som sköts, tillfälligt icke odlad åker, icke odlad åker, skyddszons- och gröngödslingsvallar, skyddsremsa som bildar ett eget basskifte, honungsfacelia, växter för honungsproduktion, trädgårdsland, prydnads-, plantskole-, groblads- eller saneringsväxter, energigrödor eller andra vedartade växter.

Till stödmottagarens åtagande hör att upprätta en skriftlig odlingsplan i enlighet med 16 §, utföra markkartering i enlighet med 17 §, att göra en kvalitetstest av åkermarken i enlighet med 18 §, att föra skiftesvisa anteckningar i enlighet med 19 § och att lämna skyddsremsor i enlighet med 20 §. Odlingsplanen, resultaten från markkarteringen, bedömningen av kvalitetstestet för åkerjord och de handlingar som ansluter sig till de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gårdsbruksenheten.

Odlingsplanen, resultaten från markkarteringen, bedömningen av kvalitetstestet för åkerjord och de handlingar som ansluter sig till de skiftesvisa anteckningarna ska förvaras på gårdsbruksenheten.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som beskrivs i 26 § i detta beslut, i 4 och 11 §§ samt 12 § 1, 3 och 4 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren, i 6 § 5 mom. samt 7 och 9 §§ Ålands landskapsregerings beslut (ÅFS 2016:41) om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket och bestämmelser som utfärdats med stöd av landskapslagen (2007:96) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om gödselfabrikat och som gäller användning av fosfor.

Stödmottagaren ska årligen före odlingsperioden inleds upprätta en skriftlig odlingsplan som omfattar gårdsbruksenhetens all åkermark. Odlingsplanen är en preliminär plan och dess innehåll ska preciseras i de skiftesvisa anteckningarna. I den skriftliga odlingsplanen ska anges vilka växtarter och vilken gödsling med avseende på gödselmängder och gödselslag som planeras på varje jordbruksskifte på basskiftet.

Det första åtagandeåret ska odlingsplanen vara klar senast den 15 juni.

Gårdsbruksenhetens all odlad åkermark ska vara markkarterad. Med odlad åkermark avses i detta sammanhang den åkermark som odlas med åker- eller trädgårdsgrödor, den åkermark på vilken en gröngödslingsvall eller en flerårig grönträda anläggs och övrig åkermark som kan tillföras näringsämnen enligt bilaga 4 oavsett om näringsämnen har tillförts.

På ett skifte som enligt 5 mom. ska vara markkarterat ska markkarteringen utföras minst vart femte år frånsett vid linjeprovtagning, där prov ska tas vart tredje år. Har sökanden högst fem år gamla resultat från en markkartering som har utförts före den inledande åtagandeperioden om fem år eller den tvååriga åtagandeperioden inleds får dessa användas förutsatt att resultaten uppfyller villkoren i 4 mom. Skiften som saknar ett gällande markkarteringsresultat som uppfyller villkoren i 4 mom. när den inledande åtagandeperioden om fem år eller den tvååriga åtagandeperioden inleds ska markkarteras under det första åtagandeåret och stödmottagaren ska ha tillgång till resultaten av markkarteringen före följande odlingssäsong. Ingår stödmottagaren ett nytt ettårigt åtagande direkt efter den inledande perioden om fem år ska den åkermark som omfattades av åtagandet under den inledande perioden ha ett gällande markkarteringsresultat när odlingssäsongen inleds. Ingår stödmottagaren ett nytt tvåårigt åtagande direkt efter en tidigare åtagandeperiod ska den åkermark som omfattades av åtagandet under den inledande perioden ha ett gällande markkarteringsresultat när odlingssäsongen inleds. En ny markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående provtagningen, eller tre år vid linjeprovtagning och stödmottagaren ska ha tillgång till resultaten av den nya markkarteringen före följande odlingssäsong. Åkermark som finns på gårdsbruksenheten och som inte odlas och åkermark som stödmottagaren får i sin besittning under åtagandeperioden ska markkarteras under den växtperiod då odlingen inleds. Stödmottagaren ska ha tillgång till resultaten av markkarteringen före följande odlingssäsong. När det gäller åkermark som stödmottagaren får i sin besittning under åtagandeperioden får även en gällande markkartering som gjorts av den tidigare innehavaren användas, om en sådan finns att tillgå. (2021/53)

Har det på ett skifte inte ännu gjorts någon markkartering, ska de värden för mullrika jordar som gäller för kväve i tabellerna 1, 2 och 3 i bilaga 4 och de värden för god bördighetsklass som gäller för fosfor i tabellerna 5 och 7 i bilaga 4 användas vid gödslingen. Har det på ett basskifte tagits fler jordprover än den minimifrekvens för provtagning som avses i 5 mom. förutsätter, ska de nyaste jordproverna ligga till grund för gödslingen.

Markkarteringen ska vara en grundanalys där jordarten, mullhalten, surheten, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Fosforanalysen ska utföras på det sätt som är standard i Finland genom att provet extraheras med sur ammoniumasetatlösning och analyseras på grund av färgreaktion med spectrofotometer. Analyseras provet i ett laboratorium utanför Finland måste det framgå ur analysresultatet att denna metod har använts. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller det datum då provet har lämnats för analys. Proverna och provresultatet ska förses med basskiftets tiosiffriga signum.

Markkarteringen ska omfatta minst ett prov per basskifte, om basskiftet överstiger 0,5 hektar. Är basskiftet större än fem hektar ska ett prov tas per varje påbörjat femtal hektar. För basskiften som är mindre än 0,5 hektar får samma markkarteringsresultat användas som för det angränsande skiftet. Med angränsande skiften avses basskiften som har gemensam gränslinje eller som åtskiljs av en väg eller ett dike. På enskilda basskiften som är mindre än 0,5 hektar och som inte angränsar till ett basskifte som är över 0,5 hektar kan det tas ett prov, eller också ska de värden för mullrika jordar som avses i tabell 1, tabell 2 och tabell 3 i bilaga 4 användas vid kvävegödsling och de värden för god bördighetsklass som avses i tabell 5 och tabell 7 i bilaga 4 användas vid fosforgödsling. Vid linjeprovtagning räcker det med provfrekvensen ett prov per varje påbörjat tiotal hektar.

Varje prov för markkartering ska bestå av minst sju delprover. Proverna ska vara jämnt fördelade över hela skiftet. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup.

Stödmottagaren ska före slutet av det tredje åtagandeåret göra ett kvalitetstest av åkerjorden. Testet görs genom att en av Ålands landskapsregering godkänd utvärderingsblankett för kvalitetstest för åkerjord fylls i för varje basskifte som ingår i åtagandet. Kvalitetstestet ska göras för alla basskiften som är större än 0,5 hektar. Är samtliga basskiften på gårdsbruksenheten mindre än så ska stödmottagaren göra kvalitetstestet för ett basskifte som stödmottagaren väljer. En stödmottagare som ingår ett sådant ettårigt åtagande som avses i 8 § 2 mom. behöver inte göra kvalitetstestet på nytt. En stödmottagare som ingår ett tvåårigt åtagande ska göra kvalitetstestet före slutet av det andra åtagandeåret.

Stödmottagaren ska årligen från början av åtagandeperioden föra skiftesvisa anteckningar om de årliga odlingsåtgärderna. Skiftesvisa anteckningar ska föras för varje skifte som finns på den odlade åkermarken som avses i 17 § 1 mom. I de skiftesvisa anteckningarna ska följande uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna ingå

1) skiftets signum och areal,

2) bearbetningsdatum och bearbetningsmetod,

3) sånings- eller planteringsdatum,

4) växtart och mängden utsäde eller plantor,

5) gödslingsdatum,

6) slagen och mängderna av handelsgödsel och organiska gödselmedel,

7) mängderna fosfor och kväve, vid behov en anteckning om när fosforutjämningsperioden inletts och utjämningsåret,

8) växtskyddsmedlets fullständiga namn, dosering, tidpunkt, användningsändamål, konstaterade sjukdomar och skadegörare, orsak till användningen samt övriga vidtagna växtskyddsåtgärder och

9) datum för skörd, slåtter eller betesgång samt skördenivån inklusive nödvändiga motiveringar,

10) det som krävs i villkoren för de valda frivilliga komplementen som avses i 27 §.

I fråga om plantskoleodling ska skiftesvisa anteckningar föras per växtgrupp. Växtgrupperna är träd, buskar och perenner.

Finns ett basskifte på åkermark som gränsar till ett vattendrag ska det finnas en i genomsnitt minst tre meter bred skyddsremsa vid åkerkanten mot vattendraget. Ett basskifte gränsar inte till ett vattendrag om

1) det mellan åkermarken och vattendraget finns i genomsnitt minst tio meter skog, buskage, tomtmark, vägområde, impediment eller tvinmark eller annat område, och om vattnet inte ens vid översvämning stiger upp på jordbruksmarken eller om

2) åkermarken ligger bakom en översvämningsvall och avrinningsvattnet leds bort genom pumpning eller på något annat motsvarande sätt.

Skyddsremsorna ska täckas av flerårig vall-, gräs- eller ängsväxtlighet. Växtligheten ska slås en gång per år. Växtligheten kan också skördas till foder. Slåttern eller skörden får inte ske före den 15 juli såvida det inte är fråga om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar eller skadegörare eller om att förhindra spridning av dem. Utförs slåttern före den 30 september ska det slagna gräset föras bort. Husdjur får beta på skyddsremsan.

Skyddsremsorna får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med växtskyddsmedel. Vid svår ogräsförekomst är det undantagsvis tillåtet att förstöra och förnya växtlighet som punktbekämpning i enlighet med begränsningarna för användningen av växtskyddsmedlet. Med svår ogräsförekomst avses utbredd förekomst av ogräs som lätt sprider sig till andra åkerskiften med vinden eller på annat sätt, att växter eller buskar med vedstam etablerat sig på skiftet, förekomst av invasiva främmande arter och andra motsvarande situationer.

Skadas växtligheten på en skyddsremsa eller förstörs under vintern, i samband med punktbekämpning av ogräs, i samband med iståndsättning av diken eller rensning av utfallsdiken eller på något annat motsvarande sätt, ska skyddsremsan besås med ny vallväxtlighet så snart förhållandena möjliggör det. Uppgifter om åtgärder på skyddsremsan ska föras in i de skiftesvisa anteckningarna.

En stödmottagare som har gått in i ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen ska iaktta de minimikrav för användning av gödselmedel som avses i artikel 28.3 i landsbygdsförordningen. En stödmottagare får därmed per hektar årligen använda högst den mängd kväve och fosfor som anges i bilaga 4. Kväve- och fosforgödslingen ska utföras skiftesvis på basis av grödan, jordens bördighet eller mullhalt och skördenivån.

I de använda näringsmängderna ska inräknas näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och i stallgödsel från husdjur samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration.

Mängden kvävegödsel får i begränsad utsträckning ökas på basis av den skördenivå som uppnåtts. Den uppnådda skördenivån för ett skifte räknas ut genom att den aktuella odlingsväxtens skörd på hela gårdsbruksenheten delas med antalet skiften där växten i fråga har odlats. För att stödmottagaren ska kunna använda det tillskott till kvävegödselmängderna som avses i tabellerna 1a, 1b och 4 i bilaga 4 måste den enligt den ovan beskrivna beräkningen erhållna skördenivån, som gödselmängden baserar sig på, ha uppnåtts under något av de fem föregående skördeåren. Utgående från en högre uppnådd skördenivå är det möjligt att vid odling av spannmål och oljeväxter utöver de mängder kväve som anges i tabell 1 i bilaga 4 använda tillskott till kvävemängderna i enlighet med tabellerna 1a och 1b i bilaga 4 och vid odling av lök utöver de mängder kväve som anges i tabell 3 i bilaga 4 använda tillskott till kvävemängderna i enlighet med tabell 4 i bilaga 4. Har det genom odling av en växt uppnåtts en skördenivå som berättigar till tillskott enligt tabellerna 1a eller 1b i bilaga 4 får motsvarande justeringar på basis av skördenivån användas även i fråga om övriga växter enligt tabellerna 1a eller 1b i bilaga 4. Justeringar på basis av skördenivån får tillämpas steglöst. Tillskottskväve enligt justering på basis av skördenivån får inte ges till höstsådda grödor på hösten under såningsåret.

På skiften som består av jordar med olika mullhalt får ett vägt medeltal av de högsta tillåtna givorna som avses i tabellerna 1, 2, 3 och 4 i bilaga 4 användas.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Anläggs höstsäd eller annat motsvarande växtbestånd på träda efter den 15 juli eller det på sådana arealer med ekologiskt fokus som avses i artikel 46 i förordningen om direktstöd odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med bilaga 4.

I de använda näringsmängderna ska inräknas näringsämnena i såväl oorganiska som organiska gödselfabrikat och i stallgödsel från husdjur samt näringsämnena i andra ämnen som sprids på åkrarna, om de måste uppges i gödselfabrikatets varudeklaration och om det med näringsämnena sprids mer än ett kilogram fosfor per hektar och år. Fosfor som sprids med kemiska ämnen avsedda att binda fosfor räknas inte in.

På skiften som är större än fem hektar och på vilka gödslingen ska basera sig på två eller flera jordprov i enlighet med bestämmelserna i 17 § 5 mom. får ett vägt medeltal av de högsta tillåtna givorna som avses i tabellerna 5 och 7 i bilaga 4 användas.

På de stallgödselundantag som avses tabell 5 i bilaga 4 får tillämpas fosforutjämning i enlighet med 25 §, men inte justeringar på basis av skördenivån.

Är den uppnådda skördenivån högre än 4 000 kilogram per hektar och år för spannmål, 3 000 kilogram per hektar och år för råg och 1 750 kilogram per hektar och år för oljeväxter, får 3 eller 6 kilogram fosfor i enlighet med tabell 6 i bilaga 4 läggas till de mängder som anges i tabell 5 bilaga 4. Är den uppnådda skördenivån för lök högre än 40 000 kilogram per hektar och år kan fosforgödslingen ske i enlighet med tabell 8 i bilaga 4. Justeringar på basis av skördenivån får tillämpas steglöst. Om det i bilaga 4 inte har angetts något värde för fosforgödsling, får justeringar på basis av skördenivån inte användas.

Svartträda, stubbträda och ettårig grönträda får inte gödslas. Anläggs höstsäd eller annat motsvarande växtbestånd på träda efter den 15 juli eller det på sådana arealer med ekologiskt fokus som avses i artikel 46 i förordningen om direktstöd odlas en gröda vars skörd bärgas, får skiftet gödslas i enlighet med bilaga 4.

Om skörden inte bärgas ska den fosfor som spridits på en åker beaktas till sin fulla mängd följande år utom vid fall där skörd inte har kunnat bärgas på grund av exceptionellt riklig nederbörd.

De organiska gödselmedel som används för gödsling av åkermark ska vara analyserade om mer än 10 kubikmeter per år sprids på en gård. Minst innehållet av totalfosfor, kalium och lösligt kväve ska analyseras.

Vid gödslingen ska näringsämnena i stallgödsel från husdjur beaktas på basen av den stallgödselanalys som avses i 1 mom. Ett analysresultat får inte vara äldre än fem år. Finns inget gällande analysresultat ska en analys göras under det första åtagandeåret och de tabellvärden som avses i bilaga 5 ska användas vid uträkningen av den mängd kväve och fosfor som avses i 21 §. En stödmottagare som ingår ett nytt tvåårigt åtagande direkt efter den föregående åtagandeperioden ska ha ett gällande analysresultat när åtagandeperioden inleds och uträkningen av den mängd kväve och fosfor som avses i 21 § ska ske utgående från det. En stödmottagare som ingår ett nytt tvåårigt åtagande direkt efter den föregående åtagandeperioden ska ha ett gällande analysresultat när åtagandeperioden inleds. (2021/53)

Det lösliga kvävet i stallgödsel och organiska gödselfabrikat beaktas i sin helhet.

Av mängden totalfosfor i stallgödsel och cellsaft från potatis beaktas 100 procent. Av fosforn i pälsdjursspillning, i köttbenmjöl och i livsmedelsavfall samt av mängden totalfosfor i bearbetat slam från slamavskiljare och slam från reningsverk beaktas 60 procent. Av mängden totalfosforn i aska beaktas 40 procent. Fosforn i organiska gödselfabrikat beaktas på basis av den råvara som gödselfabrikatet innehåller mest av.

I fråga om mängden fosfor får fosforutjämning tillämpas. Vid fosforgödsling kan en högst fem år lång utjämningsperiod tillämpas. Fosforutjämningsperioden ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Har fosforutjämning tillämpats vid fosforgödsling under den inledande åtagandeperioden om fem år och utjämningsperioden för ett skifte pågår när ett sådant ettårigt åtagande som avses i 8 § 2 mom. ingås ska överskridningar av fosforgödslingen som skett under den inledande åtagandeperioden beaktas vid gödslingen. Också underskridningar av fosforgödslingen får beaktas, om stödmottagaren så önskar. Pågår en fosforutjämning på ett skifte när ett nytt ettårigt eller tvåårigt åtagande som avses i 8 § 2 mom. ingås, får en ny fosforutjämningsperiod inledas på skiftet först efter den föregående fosforutjämningsperiodens utgång. Tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut ska anges i de skiftesspecifika anteckningarna. (2021/53)

Fosforutjämningen ska göras jordbruksskiftesvis. Varierar jordbruksskiftenas placering på basskiftet under utjämningsperioden, ska fosforutjämningsperioden följas upp på basskiftesnivå. Den årliga mängd fosfor som ett basskifte förbrukar beräknas härvid genom att arealen för varje jordbruksskifte multipliceras med mängden fosfor per hektar för den gröda som odlas på jordbruksskiftet i fråga, varefter dessa tal räknas samman. Den tillåtna maximigivan av fosfor för grödan i fråga på ett basskifte beräknas på motsvarande sätt. Vid uppföljningen av fosforutjämningen används skillnaden mellan den tillåtna maximigivan av fosfor och den använda mängden fosfor.

Kommer ett skifte i stödmottagarens besittning under åtagandeperioden behöver den stödmottagare som tar över skiftet inte beakta en tidigare fosforutjämning på skiftet ifråga. Det här gäller dock inte fall där två jordbrukare regelbundet byter skiften till exempel av växtföljdsskäl.

Växtskyddsmedel ska användas och lagras på det sätt som avses i 6 och 7 §§ lagen om växtskyddsmedel (FFS 1563/2011), nedan kallad växtskyddsmedelslagen, vilken är tillämplig i landskapet i enlighet med landskapslagen (2012:41) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om växtskyddsmedel. På en gårdsbruksenhet får växtskyddsmedel spridas endast av en person som har avlagt den examen som avses i 10 § växtskyddsmedelslagen eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har sådan gällande utbildning som avses i 9 § 4 mom. i Ålands landskapsregerings beslut (2009:10) om stöd för att förbättra miljön och landsbygden.

På en gårdsbruksenhet ska en växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel testas på det sätt som föreskrivs i 4 kap. växtskyddsmedelslagen. Traktorsprutor i yrkesmässig användning ska testas en gång senast den 26 november 2016 och därefter vart femte år. Om spridningsutrustningen har testats tidigare på det sätt som avses i 9 § 3 mom. Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden behöver utrustningen inte testas på nytt förrän om fem år efter testningen.

Till ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen kan följande frivilliga komplement väljas

1) reducerad höstbearbetning,

2) förbättrad användning av stallgödsel,

3) mekanisk ogräsbekämpning i potatisodling,

4) odling av markförbättrande växter,

a) fånggröda,

b) gröngödslingsvall,

c) sanerings- och markluckrande växter,

5) odling av dragväxter för bin,

6) användning av täckmaterial för trädgårdsväxter eller

7) alternativa bekämpningsmetoder i trädgårdsodling.

Det frivilliga komplementet som avses i 2 punkten kan väljas endast om gårdsbruksenheten uppfyller villkoren för en husdjursgård som avses i 13 §. Det frivilliga komplementet som avses i punkt 4 kan inte väljas på en gårdsbruksenhet som i åtagandet är anmäld som en sådan husdjursgård som avses i 13 §.

De frivilliga komplementen ska väljas samtidigt då åtagandet ingås och villkoren ska uppfyllas under hela åtagandeperioden. Nya frivilliga komplement kan inte väljas i samband med att ett åtagande förlängs. Alla odlingsåtgärder som genomförs inom ramen för de frivilliga komplementen ska dokumenteras i de skiftesvisa anteckningarna som avses i 19 §. (2021/53)

Ett åtagande kan omfatta ett eller flera frivilliga komplement. På ett jordbruksskifte kan de frivilliga komplementen dock inte kombineras på ett sådant sätt att de stödtak som avses i bilaga II i landsbygdsförordningen överskrids. För ett skifte som används för odling av trädgårdsväxter är det möjligt att välja endast ett av de frivilliga komplement som avses i 1 mom. 6 och 7 punkterna. För ett skifte för vilken ett frivilligt komplement som avses i 1 mom. 6 eller 7 punkterna har valts kan inte något annat frivilligt komplement väljas. Ett frivilligt komplement som avses i 1 mom. 4a punkten kan inte kombineras med ett frivilligt komplement som avses i 1 mom. 1 punkten. Ett frivilligt komplement som avses i 1 mom. 6 och 7 punkterna kan inte väljas för skiften på vilka det odlas kummin.

Stödmottagaren ska åta sig att på hösten lämna åkermark oplöjd efter skörden. På hösten tillåts en reducerad bearbetning som lämnar en betydlig del av stubben eller växtmassan kvar på markytan. Direktsådd är tillåten både på hösten och på våren. Ett skifte som inte har direktsåtts på hösten ska plöjas, direktsås eller bearbetas på något annat sätt på våren. Plöjningen, direktsådden eller bearbetningen får ske tidigast den 1 april.

Insatsen kan genomföras endast på sådana skiften på vilka det under stödåret har odlats spannmål, proteingrödor, oljeväxter, sockerbeta, potatis, majs, ettåriga trädgårds- och specialväxter eller sanerings- och markluckrande växter. Insatsen kan även genomföras på skiften med vall och gröngödslingsvall om växtligheten bryts följande vår. För övrigt kan ersättning för reducerad höstbearbetning inte erhållas för vall.

Insatsen kan väljas för enskilda skiften och stödmottagaren ska på den årliga ansökan om utbetalning uppge de skiften som ersättning söks för.

Insatsen ska genomföras på minst 1 hektar varje år.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som i 6 § 1-3 mom. Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket föreskrivs om spridning av stallgödsel på hösten.

Stödmottagaren ska årligen planera användningen av den stallgödsel som produceras på gårdsbruksenheten. Planen ska utgå ifrån den verkliga mängd som produceras och omfatta en beräkning av den mängd som kan spridas på den åkermark som stödmottagaren besitter det aktuella året. Spridningen ska anpassas till de enskilda skiftena på gården. Visar planen att all stallgödsel inte kan spridas på stödmottagarens åkermark ska stödmottagaren leverera stallgödsel till en annan jordbrukare som kan ta emot och sprider den på sina åkrar. All den stallgödsel som stödmottagaren sprider på sin egen mark ska ske i enlighet med bestämmelserna i 2 mom.

Stödmottagaren ska åta sig att inom 24 timmar från spridningen mylla ner den stallgödsel som sprids på öppen mark. Svämgödsel kan alternativt spridas i åkermark med myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut svämgödsel eller med placerande utrustning som skär en skåra i åkerns yta. Sprids svämgödsel i växande gröda ska spridningen ske med slangspridare. Fast gödsel som sprids i växande gröda ska spridas med en precisionsspridare som är försedd med en utrustning som finfördelar gödseln. Spridaren ska ha minst två rivande valsar som är försedda med knivar eller ha spridartallrikar med justerbara vingar eller annan motsvarande utrustning som finfördelar gödseln i motsvarande grad. Ytgödsling på vallar med slangspridare eller med annan spridare som lämnar stallgödseln kvar på ytan får inte ske efter den 31 augusti.

Ersättning beviljas för den åkerareal på vilken minst 10 kubikmeter fast gödsel eller minst 20 kubikmeter svämgödsel har spridits under året.

Insatsen kan väljas för enskilda skiften och stödmottagaren ska på den årliga ansökan om utbetalning uppge de skiften som ersättning söks för.

Insatsen ska genomföras på minst 1 hektar varje år.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som stadgas i 21 § i detta beslut, i 6, 7 och 9 §§ Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket och i 9 § statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Stödmottagaren ska åta sig att inte använda kemiska bekämpningsmedel mot ogräs i potatisodling. Bekämpas ogräs på den areal som omfattas av åtagandet ska mekaniska bekämpningsmetoder användas.

Insatsen kan väljas för enskilda skiften och stödmottagaren ska på den årliga ansökan om utbetalning uppge de skiften som ersättning söks för.

Insatsen ska genomföras på minst 1 hektar varje år.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som beskrivs i 12 § 4 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Stödmottagaren ska åta sig att använda täckmaterial i raderna vid odling av ettåriga trädgårdsväxter eller att använda täckmaterial i raderna eller mellan raderna vid odling av fleråriga trädgårdsväxter.

Vid odling av ettåriga trädgårdsväxter ska marken i raderna täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar plast, täckpapper eller med annat organiskt material som inte är skadligt för jordmånen. Täckmaterialet får inte äventyra odlingsmarkens kvalitet.

Vid odling av fleråriga trädgårdsväxter ska marken i raderna täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar plast eller med annat organiskt material, täckpapper eller besås med gräs som sedan klipps. Marken mellan raderna ska täckas antingen med sått gräs som klipps eller med annat organiskt material som är inte är skadligt för jordmånen. Skiftet kan täckas i sin helhet eller också enbart i raderna eller mellan raderna.

Vid odling av ettåriga trädgårdsväxter ska täckmaterialet finnas på plats före utgången av juni förutom vid odling av sådana växter som kräver en förväxt, sallatsväxter, kinakål, blomkål eller broccoli då täckmaterialet ska finnas på plats senast före utgången av juli. Vid odling av ettåriga trädgårdsväxter ska täckmaterialet hållas på plats fram till skörd och vid odling av fleråriga trädgårdsväxter under hela den tid som växten odlas. Används gräs som klipps som täckmaterial ska gräset sås det första åtagandeåret och gräset ska täcka markytan senast det andra åtagandeåret.

Täckmaterialet i täckta rader eller radmellanrum ska täcka minst 90 procent av den markyta som ska täckas. Grästäcke som klipps ska hållas kort genom att det klipps tillräckligt ofta under växtperioden.

Insatsen kan väljas för enskilda skiften och stödmottagaren ska på den årliga ansökan om utbetalning uppge de skiften som ersättning söks för.

Insatsen ska genomföras på minst 1 hektar varje år.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som beskrivs i 12 § 1 och 4 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Stödmottagaren ska åta sig att för växtskyddet i första hand använda en för växtarten eller växtskadegöraren lämplig biologisk eller mekanisk växtskyddsmetod som sådan. Konstaterar stödmottagaren på basis av uppföljningen att bekämpningen har misslyckats kan den kompletteras med kemiska växtskyddsmetoder. Motiveringen till användningen av kemisk bekämpning ska anges i de skiftesvisa anteckningarna. Något av de växtskyddsmetoder som uppräknas i bilaga 3 ska användas. Makroorganismpreparaten, de pollinerande insektarterna och produkterna de sprider samt de mikrobiologiska växtskyddsmedlen ska vara godkända i enlighet med vad som föreskrivs i lagen om skydd för växters sundhet (FFS 948/2012).

Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp I, som avses i bilaga 3, ska fabrikat eller bekämpningsorganismer enligt metod anskaffas. Ingår i växtskyddsmetoden användning av pollinerande insekter för spridning av preparatet ska det på området finnas minst två sådana bon eller kupor som jordbrukaren förfogar över per hektar. I bona och kuporna ska det finnas en lämplig spridare för växtskyddsmedlet samt separata in- och utgångar för de pollinerande insekterna. Vid användning av odlingstunnlar ska det på skiftet finnas en plastbetäckt odlingstunnel av lätt konstruktion eller ett plastbetäckt säsongsväxthus av lätt konstruktion. Det ska finnas så många odlingstunnlar eller säsongsväxthus att de täcker det område där åtgärden genomförs.

Vid användning av växtskyddsmetoder i metodgrupp II, som avses i bilaga 3, ska fabrikat enligt metod anskaffas. Om växtskyddsmetoden är användning av insektsnät, ska sådana nät avsedda för insektsbekämpning användas som täcker hela det område där åtgärden genomförs. Är den valda växtskyddsmetoden ogräsbekämpning ska växtligheten harvas med en ogräsharv utrustad med ett optiskt, elektroniskt eller på satellitbaserad positionering baserat system som identifierar växten eller växtraden eller alternativt brännas med en traktordriven brännare. Under växtperioden ska harvning eller bränning ske minst två gånger. Vid användning av traktordriven brännare eller optisk harv ska utrustningen för ogräsbekämpning finnas på gårdsbruksenheten eller också kan växtskyddet utföras på entreprenad.

Stödmottagaren ska använda sådana för respektive växtart lämpliga hjälpmedel för uppföljning som avses i bilaga 1 eller motsvarande metoder för uppföljning av hur det alternativa växtskyddet lyckas. Stödmottagaren ska föra anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller skadegörare samt vid behov kunna uppvisa kvitto över anskaffning av vissa fabrikat eller entreprenadarbete.

Stödmottagaren ska föra skiftesspecifika anteckningar om den växtskyddsmetod som har använts och hur bekämpningen har lyckats.

Insatsen kan väljas för enskilda skiften och jordbrukaren ska på den årliga stödansökan uppge de skiften som stöd söks för. För ett skifte kan endast en bekämpningsåtgärd väljas för vilken stöd betalas. Den valda bekämpningsmetoden ska vara samma på hela skiftet. Växtskyddsmetoder som hör till metodgrupp 1 kan inte väljas för ett skifte med ettåriga trädgårdsväxter.

Insatsen ska genomföras på minst 0,5 hektar varje år.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som stadgas i 26 § detta beslut och vad som beskrivs i 12 § 4 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Stödmottagaren ska åta sig att odla markförbättrande växter. Som markförbättrande växter kan odlas fånggrödor, gröngödslingsvall eller sanerings- och markluckrande växter.

En fånggröda kan sås antingen i huvudgrödan eller som renbestånd efter att huvudgrödan är skördad. Sådden ska ske så att växtligheten täcker hela jordbruksskiftet. Högst 50 procent perenna vallbaljväxter får ingå i utsädet. En fånggröda som sås efter att huvudgrödan är skördad ska sås senast 30 augusti. Som fånggröda som sås efter att huvudgrödan är skördad ska användas korn, havre, råg, höstvete, rågvete, rajgräs eller andra hö- och vallväxter, foderraps, rybs, honungsfacelia eller klöver eller en blandning av dessa. Som fånggröda som sås i huvudgrödan ska användas rajgräs eller andra hö- eller vallväxter, klöver eller en blandning av dessa. En fånggröda får inte skördas, brytas med kemiska preparat, utnyttjas som bete, användas till någon form av produktion eller för att anlägga flerårig vall. Växtligheten får bearbetas eller plöjas in tidigast den 1 april följande år. Består jordarten på skiftet av lera kan växtligheten brytas från och med den 1 november. Skiftets jordart ska framgå ur ett markkarteringsresultat eller ur någon annan jordartsbestämning. Sås höstsäd eller oljeväxter på skiftet får fånggrödan brytas tidigast den 15 augusti samma år.

Som sanerings- och markluckrande växt ska användas oljerättika, vitsenap, tagetes eller en blandning av dessa. Saneringsväxten ska sås på våren och den får vändas in i jorden två månader efter sådd. Samma jordbruksskifte får vara besått med saneringsgröda högst tre år i rad. Förlänger stödmottagaren sitt åtagande eller ingår stödmottagaren ett sådant ettårigt åtagande som avses i 8§ 2 mom. ska åren under den inledande perioden om fem år tas i beaktande. Om en stödmottagare ingår ett nytt tvåårigt åtagande direkt efter att ha avslutat ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen eller om ekologisk produktion ska åren under den tidigare åtagandeperioden beaktas. Om åtagandet som avslutats är ett ettårigt åtagande ska också åren under den inledande åtagandeperioden om fem år beaktas. (2021/53)

Gröngödslingsvallarna ska ingå i gårdens normala växtföljd och användas som gödselmedel för den efterföljande odlingsväxten. Under åtagandeperioden får gröngödslingsvall odlas på samma skifte under högst två år i följd. Väljer stödmottagaren att förlänga sitt åtagande efter den inledande perioden om fem år eller ingår stödmottagaren ett sådant ettårigt åtagande som avses i 8 § 2 mom. ska åren under den inledande perioden om fem år tas i beaktande. Om en stödmottagare ingår ett nytt tvåårigt åtagande direkt efter att ha avslutat ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen eller om ekologisk produktion ska åren under den tidigare åtagandeperioden om fem år beaktas. Om åtagandet som avslutats är ett ettårigt åtagande ska också åren under den inledande åtagandeperioden om fem år beaktas. Från gröngödslingsvallarna får högst en skörd bärgas per år. Skörden ska bärgas före 30 juni och efter detta datum får djur inte beta på gröngödslingsvallen. Grön-gödslingsvallen får inte placeras före eller efter en sanerings- och markluckrande växt som avses i 3 mom., vall, tillfälligt icke odlad åker, icke odlad åker som sköts eller icke odlad åker. En stödmottagare som ingår ett nytt tvåårig åtagande som avses i 48 § 3 mom. direkt efter att ha avslutat ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen eller om ekologisk produktion ska beakta året under den tidigare åtagandeperioden. Växtbeståndet på gröngödslingsvallar ska anläggas antingen i början av växtperioden eller året innan tillsammans med skyddssäd eller en annan skyddsgröda. Gröngödslingsvallar ska anläggas genom sådd av frön av vall- eller gräsväxter och kvävefixerande växter. Av vikten på det frö som används för anläggande av gröngödslingsvall ska minst 20 procent bestå av frön av kvävefixerande växter. Gröngödslingsvallen får avslutas innan höstsäd sås. Sås följande odlingsväxt på våren får gröngödslingsvallen avslutas med kemiska preparat tidigast den 1 september och bearbetas tidigast den 1 oktober. (2021/53)

Insatsen kan väljas för enskilda skiften och stödmottagaren ska på den årliga ansökan om utbetalning uppge de skiften som ersättning söks för. Ersättning beviljas för den areal på vilken en markförbättrande växt har odlats under stödåret.

Insatsen ska genomföras på minst 1 hektar varje år.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som beskrivs i 12§ 1 och 4 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Stödmottagaren ska åta sig att odla dragväxter för bin. Som dragväxter ska användas honungsfacelia eller en utsädesblandning med honungsfacelia och ettåriga ängsväxter så som vicker, lin, blåklint, malva eller andra ettåriga blommande växter, dock inte ärt, böna, lupin, sojaböna, sötväppling eller lucern.

Växtligheten får inte förstöras med kemiska preparat, inte heller slås före blomningen är avslutad.

Insatsen kan väljas för enskilda skiften och stödmottagare ska på den årliga ansökan om utbetalning uppge de skiften som stöd söks för. Ersättningen beviljas för åkrar som odlas med dragväxter för bin.

Insatsen ska genomföras på minst 0,5 hektar varje år.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som beskrivs i 12 § 1 och 4 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden oavbrutet ha i sin besittning minst 3 hektar åkermark. Icke odlad areal beaktas inte.

Stödmottagaren ska åta sig att anlägga och därefter under hela åtagandeperioden sköta en skyddszon som är minst 3 meter men högst 25 meter bred. I motiverade fall kan skyddszonen vara bredare än 25 meter. Landskapsregeringen fastställer bredden på varje enskild skyddszon. Landskapsregeringen ska härvid beakta åtminstone åkerns lutning, närheten till vattenområdet och arrondering.

Vid anläggning och skötsel ska hänsyn tas till den biologiska mångfalden.

Skyddszonen ska anläggas på åkermark. Vid anläggningen får kväve och fosfor tillföras i enlighet med tabell 2 och 5 i bilaga 4. Används stallgödsel vid gödslingen ska tabellvärden i bilaga 5 användas om ingen stallgödselanalys finns att tillgå.

Åkermarken som skyddszonen anläggs på ska finnas inom ett tillrinningsområde som landskapsregeringen i en översiktsplan har definierat som särskilt känsligt. Dessa områden visas på kartorna i bilaga 6.

Skyddszonen ska under hela åtagandeperioden vara bevuxen med vallgräs. Om det inte redan växer vallgräs på området ska området sås med flerårigt gräsfrö i början av åtagandeperioden. Växtbeståndet på en skyddszon får anläggas i skyddssäd redan under den föregående växtperioden. Växtbeståndet får anläggas genom användning av färdiga utsädesblandningar av vall- och gräsväxter med högst 20 procent klöver.

Växtligheten ska slås en gång per år. Slåttern får inte utföras före den 15 juli såvida det inte är fråga om bekämpning av ogräs, växtsjukdomar eller skadegörare eller om att förhindra spridning av dem. Växtligheten ska slås senast den 30 september och det slagna gräset ska föras bort. Gräset får utnyttjas i lantbruksproduktionen. Skyddszonen får användas som bete för husdjur förutsatt att detta inte är till skada för miljön.

Efter anläggandet får området som skyddszonen anlagts på inte bearbetas, gödslas eller behandlas med kemiska bekämpningsmedel. Flyghavre eller mjölktistel, gråbo, åkertistel och andra motsvarande svåra ogräs som sprider sig med vinden får i skyddszonen bekämpas kemiskt i enlighet med begränsningarna av användningen av växtskyddsmedlet eller mekaniskt. Skadas växtligheten i skyddszonen eller förstörs under vintern, till följd av bekämpning av flyghavre eller av någon annan motsvarande orsak, ska den skadade arealen besås med ny vallväxtlighet så snart förhållandena medger det. Uppgifter om åtgärder vid anläggande och skötsel av skyddszonen, om förstörd växtlighet, om bekämpning av flyghavre eller andra ogräs och om anläggande av nytt växtbestånd ska dokumenteras.

Ett åtagande måste omfatta minst 0,25 hektar.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som stadgas i 6 § 8 mom. fjärde och femte meningen i Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket samt i 4 och 11 §§ statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden oavbrutet ha i sin besittning minst 3 hektar åkermark. Icke odlad areal beaktas inte.

Insatsen genomförs på åkermark på vilken det har funnits vallväxtlighet oavbrutet i minst 10 år. Stödmottagaren ska åta sig att bevara denna växtlighet under hela åtagandeperioden. Skiften på vilka vallväxtligheten har förnyats under de senaste 10 åren kan inte ingå i åtagandet.

Växtligheten på ängsvallarna ska slås årligen. Med hänsyn till den biologiska mångfalden ska slåttern utföras så att fåglars häckning eller däggdjurens ungar inte äventyras. Slåttern får därför påbörjas tidigast den 15 juli. Växtligheten ska slås senast den 30 september och det slagna gräset ska föras bort. Gräset får utnyttjas i lantbruksproduktionen. Efter slåttern kan vallen användas som bete för husdjur förutsatt att detta inte är till skada för miljön. Vallen får betas med högst 1 djurenhet per hektar. Uppgifter om åtgärder vid skötsel och betning ska dokumenteras.

Under åtagandeperioden får inte handelsgödsel, stallgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användas på vallarna och de får heller inte bearbetas.

Ett åtagande måste omfatta minst 2,00 hektar.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas vad som stadgas i 12 § 3 mom. statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden oavbrutet ha i sin besittning minst 3 hektar åkermark eller minst 3 hektar naturbeten. Icke odlad areal beaktas inte.

Insatsen genomförs på naturbeten med höga naturvärden och som inte är permanent gräsmark. Med naturbeten med höga naturvärden avses strandängar, ängar och hagar.

Djurtätheten på den areal som omfattas av åtagandet ska vara minst 0,4 djurenheter per hektar. Djurtätheten beräknas genom att dividera det totala antalet djurenheter av antalet betande djur med den totala betesarealen som ingår i jordbrukarens åtagande, eller om stödmottagaren har flera åtaganden om skötsel av naturbeten med höga naturvärden, den sammanlagda totala arealen i dessa åtaganden. Som betesdjur kan godkännas nötkreatur över två år, nötkreatur mellan sex månader och två år, nötkreatur under sex månader, får och getter över ett år, lamm och killingar över tre månader och hästdjur över sex månader.

Stödmottagaren ska åta sig att hålla ett tillräckligt betestryck på de naturbeten som omfattas av åtagandet. Antalet betande djur ska anpassa till betesområdets storlek. Betestrycket ska motsvara foderproduktionen och –tillväxten på betet. Djuren ska årligen beta på betet senast den 15 augusti. Området får inte växa igen med sly och buskar. Kompletterande skötselåtgärder såsom röjning, slåtter och putsning ska utföras om igenväxning börjar förekomma. Betet ska årligen vara väl avbetat senast 30 september och vid behov åtgärdat med kompletterande skötsel.

Tillskottsutfodring på betet är inte tillåten förutom på våren under högst 2 veckor i början av betesperioden och på hösten under högst 2 veckor i slutet av betesperioden, dock tidigast den 15 september. Omfattar ett bete både beten med höga naturvärden och övriga betesområden ska tilläggsutfodringen förbjudas helt på beten med höga naturvärden och på det övriga betesområdet får tillskottsutfodring ske högst under 2 veckor i början av betesperioden och på hösten under högst 2 veckor i slutet av betesperioden dock tidigast den 15 september. Djuren ska årligen beta på betet senast den 15 augusti. Området får inte växa igen med sly och buskar. Kompletterande skötselåtgärder såsom röjning, slåtter och putsning ska utföras om igenväxning börjar förekomma. Betet ska årligen vara väl avbetat senast 30 september och vid behov åtgärdat med kompletterande skötsel.

Under exceptionellt torra perioder kan landskapsregeringen utfärda ett generellt undantag från de ovan nämnda begränsningarna så att djurens näringsbehov kan tillgodoses.

På de åkrar som enbart används som bete och som finns i anslutning till naturbeten med höga naturvärden får ingen gödsel användas. På de åkrar som först skördas och därefter används som bete får den skörd som betas inte gödslas.

På naturbeten får inte handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användas, betena får heller inte bearbetas, planteras eller besås. Bekämpning av främmande arter så som jätteloka kan undantagsvis med landskapsregeringens särskilda tillstånd bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.

Uppgifter om antalet betesdjur, betesperiodens längd, tillskottsutfodring och kompletterande skötselåtgärder ska antecknas i beteskort.

Ett åtagande måste omfatta minst 1,00 hektar. Ett enskilt område som ingår i åtagandet måste vara minst 0,25 hektar stort och i sin helhet uppfylla kriterierna för ett naturbete med höga naturvärden.

Åtagandet ska omfatta en på förhand definierad betesareal men arealen som insatsen genomförs på kan variera från år till år. Ersättning beviljas dock endast för sådana beten som under stödåret har betats i enlighet med stödvillkoren. Under den inledande åtagandeperioden om fem år ska minst hälften av arealen som omfattas av åtagandet betas årligen. Ett enskilt bete kan lämnas obetat endast under en betesperiod. Har ett enskilt bete under den inledande perioden om fem år lämnats obetat under ett år och stödmottagaren förlänger sitt åtagande eller ingår ett sådant ettårigt åtagande som avses i 8 § 2 mom. kan betet lämnas obetat sammanlagt under två år. Ett bete som betats under samtliga fem år kan efter den inledande perioden om fem år lämnas obetat under ett år. De beten som ingår i ett tvåårigt åtagande ska betas båda åren. (2021/53)

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 i den horisontella förordningen.

Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden oavbrutet ha i sin besittning minst 3 hektar åkermark eller utnyttja minst 3 hektar naturbeten. Icke odlad areal beaktas inte.

Ersättning för riktade insatser kan beviljas för naturbeten på strandängar, ängar och hagmark som inte är permanent gräsmark.

För varje enskilt bete som ingår i stödmottagarens åtagande ska en individuell skötselplan göras av jordbrukaren och en av landskapsregeringen godkänd rådgivare i samarbete. Förlänger stödmottagaren sitt åtagande efter den inledande perioden om fem år eller ingår stödmottagaren ett sådant nytt ettårigt åtagande som avses i 8 § 2 mom. ska planen uppdateras. I skötselplanen ska de åtgärder som stödmottagaren måste genomföra under åtagandeperioden definieras. Skötselåtgärderna ska minst omfatta betning men vid behov ska även slåtter och röjning av mindre buskage och enskilda träd utföras. (2020/35)

Skötselplanen ska göras utgående från betets karaktär, artsammansättning och behov av skötsel. Planen ska omfatta minst

1) en karta på vilken åtagandets areal är markerad,

2) en allmän beskrivning av området,

3) lämplig betestidpunkt på betet,

4) betesintensitet,

5) typ av betesdjur,

6) fållindelning och

7) i vilken omfattning röjning och slåtter behövs.

Stödmottagaren ska åta sig att sköta betena i enlighet med den skötselplan som är en förutsättning för beviljande av ersättning. Åtgärderna ska påbörjas under det första åtagandeåret på varje skifte som ingår i åtagandet, om inte den godkända planen förutsätter något annat.

Betena ska betas med ett lämpligt och för artsammansättningen anpassat betestryck så att området varken blir över- eller underbetat.

Tillskottsutfodring får ske endast under högst två veckor i början och under högst två veckor i slutet av betesperioden. Betet ska dessutom avskiljas med stängsel från gödslade betesvallar på åkermark för att ett för området lämpligt betestryck ska åstadkommas och för att en negativ gödslingseffekt från gödslade betesvallar på åkermark ska undvikas.

På det område som omfattas av åtagandet får inte handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användas och det får heller inte bearbetas, planteras eller besås. Bekämpning av främmande arter såsom jätteloka kan undantagsvis med landskapsregeringens särskilda tillstånd bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.

Uppgifter om antalet betande djur, betesperiodens längd och utförda skötselåtgärder ska antecknas i en skötseldagbok.

Ett åtagande måste omfatta minst 1,00 hektar.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 i den horisontella förordningen.

Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden oavbrutet ha i sin besittning minst 3 hektar åkermark eller utnyttja minst 3 hektar naturbeten. Icke odlad areal beaktas inte.

Ersättning kan beviljas för naturbeten på kulturmark, ängar, strandängar och hagmark. Åtagandet kan inte omfatta sådana beten som är permanent gräsmark.

Naturbeten som i sin helhet består av trädbevuxna områden kan berättiga till stöd endast om trädbeståndet består av olika trädslag av både löv- och barrträd i varierande ålder och trädbeståndet inte är dominerande och om det mellan de trädbevuxna delarna förekommer öppna ljusare partier där det växer gräs- eller ängsväxter eller om det är fråga om en björkhage.

Ersättning kan inte beviljas för följande områden:

1) Ekonomiskog eller annan sådan produktiv skogsmark som i första hand används för bedrivande av skogsbruk. Med sådana områden avses områden som i sin helhet är trädbevuxna och vars trädbestånd är ensidigt och i jämn ålder och vars fältskikt består i huvudsak av ris, så som blåbärsris, lingonris och ljung, eller mossor samt andra trädbevuxna områden som i sin helhet domineras av trädbeståndet även om det i fältskicket förekommer gräs och örter.

2) Områden som i sin helhet är trädbevuxna och vars virkesförråd överstiger 70 kubikmeter tall och gran eller 100 kubikmeter lövträd, hamlade äldre björkar och askar samt ek medräknas inte.

3) Områden där skogsförnyelse genom avverkning i fröträds- eller skärmställning eller plantering efter kalavverkning har påbörjats.

4) Områden som i sin helhet består av plantbestånd eller ungskog vars plantantal per stamantal kan anses bilda ett godtagbart plantbestånd enligt 5 § landskapsförordningen (1998:86) om skogsvård eller för andra motsvarande avverkade områden.

5) Sådana naturbeten som domineras av tvinmark, impediment eller bergsområden.

6) Områden som vuxit igen med sly eller med unga granar eller tallar i tätt bestånd.

I skärgården kan betena bestå av en mosaikartad naturtyp med inslag av berghällor, strandpartier, buskmark och mager lågproduktiv naturskogsartad barrbland- eller hällmarkstallskog, som inte har påverkats av skogsskötselåtgärder och som enligt tradition har varit betad.

Stödmottagaren ska åta sig att hålla betande husdjur på de naturbeten som omfattas av åtagandet. Betestrycket ska motsvara foderproduktionen och –tillväxten på betet. Djuren ska årligen beta på betet senast den 15 augusti. Området får inte växa igen med sly och buskar. Kompletterande skötselåtgärder så som röjning, slåtter och putsning ska utföras om igenväxning börjar förekomma. Gräsväxtligheten på betet ska årligen vara väl avbetat senast den 30 september och vid behov åtgärdat med kompletterande skötsel. Uppgifter om antalet betesdjur och betesperiodens längd ska antecknas i beteskorten.

Djurtätheten på ska vara minst 0,4 djurenheter per hektar. Djurtätheten beräknas genom att dividera det totala antalet djurenheter av antalet betande djur med den totala betesarealen som ingår i jordbrukarens åtagande eller åtaganden om skötsel av kulturmark. Som betesdjur kan godkännas nötkreatur över två år, nötkreatur mellan sex månader och två år, nötkreatur under sex månader, får och getter över ett år, lamm och killingar över tre månader och hästdjur över sex månader.

På naturbeten som omfattas av åtagandet får inte handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel användas, betena får heller inte bearbetas, planteras eller besås. Bekämpning av främmande arter så som jätteloka kan undantagsvis med landskapsregeringens särskilda tillstånd bekämpas med kemiska bekämpningsmedel.

Åtagandet ska omfatta en på förhand definierad betesareal men arealen som insatsen genomförs på kan variera från år till år. Ersättning beviljas dock endast för de beten som under stödåret har betats i enlighet med stödvillkoren. Under en inledande åtagandeperioden om fem år ska minst hälften av arealen som omfattas av åtagandet betas årligen. Ett enskilt bete kan lämnas obetat endast under en betesperiod. Har ett enskilt bete under den inledande perioden om fem år lämnats obetat under ett år och stödmottagaren förlänger sitt åtagande eller ingår ett sådant ettårigt åtagande som avses i 8 § 2 mom. kan betet lämnas obetat sammanlagt under två år. Ett bete som betats under samtliga fem år kan efter den inledande perioden om fem år lämnas obetat under ett år. De beten som ingår i ett tvåårigt åtagande ska betas båda åren. (2021/53)

Ett åtagande måste omfatta minst 1,00 hektar. Ett stödberättigat bete ska bestå av minst ett 0,25 hektar stort sammanhängande område.

Som krav som gäller åtgärdens basnivå ska iakttas det andra och tredje föreskrivna verksamhetskravet i bilaga 2 i den horisontella förordningen.

Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden oavbrutet ha i sin besittning minst 3 hektar åkermark eller minst 3 hektar naturbeten. Icke odlad areal beaktas inte.

Åtagandet kan omfatta får av finsk lantras och ålandsfår. Djuren ska vara renrasiga, vara minst ett år gamla och ingå i gårdsbruksenhetens jordbruksverksamhet. Tackorna ska betäckas årligen och för betäckningen får endast baggar av samma ras användas. En tacka ska producera en avkomma åtminstone tre gånger under den inledande åtagandeperioden om fem år. Förlänger stödmottagaren sitt åtagande. eller ingår stödmottagaren ett nytt ettårigt åtagande enligt 8 § 2 mom. ska en tacka producera en avkomma sammanlagt minst fyra gånger. En tacka ska producera en avkomma åtminstone en gång under den tvååriga åtagandeperioden som avses i 8 § 2 mom. (2021/53)

Djuren som omfattas av åtagandet ska ha ett av landskapsregeringen godkänt intyg av vilket härstamningen framgår. Intyget ska ha utfärdats av Föreningen Ålandsfåret r.f. när det gäller ålandsfår och av ProAgria när det gäller finska lantrasfår. Fåren ska märkas och registreras i enlighet med 2 och 3 kap. lagen om ett system för identifiering av djur (FFS 238/2010).

Stödmottagaren ska åta sig att föda upp så många djur av samma ras som nämns i åtagandet. Om ett djur dör eller utmönstras under avtalsperioden, ska det utan dröjsmål ersättas med ett annat djur av samma ras som uppfyller villkoren i åtagandet. Djur som inte förmår producera avkomma ska också ersättas. Det ersättande djurets härstamningsintyg ska finnas på gårdsbruksenheten senast 15 dagar efter att det ersättande djuret har anlänt till gårdsbruksenheten.

Ett åtagande måste omfatta minst 4 djur som uppfyller villkoren för erhållande av ersättning.

Ett åtagande som avses i 8 § får anpassas på det sätt som anges i artikel 48 i landsbygdsförordningen för att beakta ändringar i den lagstiftning som gäller villkoren för ersättningen i fråga. Om stödmottagaren inte godkänner anpassningen, förfaller åtagandet utan att den ersättning som redan har betalats ut återkrävs.

Ett åtagande kan under åtagandeperioden i enlighet med artikel 14 i genomförandeförordningen omvandlas till ett annat åtagande på följande sätt:

1) Ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen kan omvandlas till ett åtagande om ekologisk produktion.

2) Ett åtagande om naturbeten med höga naturvärden kan omvandlas till ett åtagande om riktade insatser på naturbeten.

3) Ett åtagande om skötsel av kulturmark kan omvandlas till ett åtagande om riktade insatser på naturbeten eller till ett åtagande om naturbeten med höga naturvärden.

Det omvandlade åtagandet gäller fem år från det datum när omvandlingen gjordes. Under den tvååriga åtagandeperioden kan ett åtagande inte omvandlas till ett annat åtagande. (2021/53)

3-4 mom. upphävda (2017/18)

Den areal som omfattas av ett åtagande som avses i 8 § 1 punkten kan utvidgas i enlighet med artikel 15 i genomförandeförordningen till att omfatta den areal som gårdsbruksenheten utökats med och förutsatt att minst tre år återstår av åtagandet och att den tillagda arealen inte överstiger 5 hektar eller 10 procent av gårdsbruksenhetens tidigare areal. De ettåriga åtaganden som avses i 8 § 2 mom. kan inte utvidgas på ovan nämnt sätt under åtagandeperioden. Har arealen som gårdsbruksenheten utökas med ingått i ett motsvarande åtagande hos en annan stödmottagare eller i ett åtagande om ekologisk produktion kan denna areal bifogas till det befintliga åtagandet oberoende av den utökade arealens storlek och längden på den återstående åtagandeperioden. I övriga fall kan det ursprungliga åtagandet ersättas med ett nytt åtagande förutsatt att det nya åtagandet omfattar hela den areal som ingick i det ursprungliga åtagandet och att dess villkor inte är mindre förpliktande. Den areal som omfattas av ett tvåårigt åtagande som avses i 8 § 1 punkten kan endast utvidgas med areal som ingått i ett motsvarande åtagande hos en annan stödmottagare eller i ett åtagande om ekologisk produktion. (2021/53)

Uppges ett skifte som ingår i ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. efter det första åtagandeåret som icke odlat eller konstateras skiftet vid en kontroll vara icke odlat eller tas areal ur åtagandet eller tas ur jordbruksanvändning på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare ska ersättning som betalats för arealen återkrävas.

Den areal som omfattas av ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. 2–6 punkterna kan inte öka under åtagandeperioden utom vid överföring av mark eller djur som avses i 44 § 2 mom. Åtagandets areal kan minska på det sätt som beskrivs i 2 mom. och i 44 § 1 mom. (2021/53)

Antalet djur som omfattas av ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. 7 punkten kan öka under åtagandeperiodens tre första år i den inledande perioden om fem år eller vid överföring av djur som avses i 44 § 2 mom. Under den tvååriga åtagandeperioden kan antalet djur öka endast vid överföring av djur som avses i 44 § 2 mom. Antalet djur som åtagandet omfattar får minska under avtalsperioden bara av vissa orsaker som avses i artikel 2.2 i den horisontella förordningen. (2021/53)

Överförs mark eller djur som berörs av ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. under åtagandeperioden helt eller delvis till en annan person får åtagandet eller den del av åtagandet som berör den överförda marken eller de överförda djuren övertas av denna andra person för återstoden av åtagandeperioden eller kan också upphöra att gälla och återbetalning ska inte krävas för den period under vilken åtagandet gällde.

Har den person som övertar sådan mark som omfattas av ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. 1-3 eller 5 punkterna eller sådana djur som omfattas av ett åtagande som avses i 8 § 1 mom. 7 punkten ett eget motsvarande åtagande från förut kan denna alternativt bifoga den övertagna marken eller de övertagna djuren till sitt befintliga åtagande.

Stödmottagaren ska ansöka om överföring av ett åtagande eller en del av den inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten av den areal eller de djur som dessa gäller har överförts.

Ett åtagande som avses i 8 § förfaller om arealen eller antalet djur som omfattas av åtagandet inte längre uppfyller villkoren för den minimiareal eller villkoren för det minimantal djur som krävs.

En stödmottagare kan frånträda ett åtagande under pågående åtagandeperiod utan att ersättning som utbetalts tidigare under åtagandeperioden återkrävs i situationer som avses i artikel 2.2 i den horisontella förordningen.

Landskapsregeringen kan meddela att stödmottagarens åtagande upphör att gälla om stödmottagaren har hemlighållit någon omständighet av väsentlig betydelse med avseende på åtagandet eller lämnat en väsentligen oriktig uppgift om en sådan omständighet, eller om stödmottagaren eller gårdsbruksenhetens senare ägare, till vilken åtagandet har överförts, i väsentlig grad bryter mot åtagandet.

Förfaller ett åtagande enligt 1 mom. eller frånträder stödmottagaren sitt åtagande utan en sådan orsak som avses i artikel 2.2 i den horisontella förordningen eller upphör åtagandet att gälla enligt 3 mom. återkrävs den ersättning som har utbetalts till stödmottagaren under åtagandeperioden. Förfaller ett åtagande till följd av överföring av mark eller djur som avses i 44 § 1 mom. Förfaller ett åtagande till följd av överföring av mark eller djur som avses i 44 § 1 mom. krävs inte återbetalning för den period under vilken åtagandet gällde.

Bestämmelser om stödmottagarens skyldighet att tillhandahålla stödmyndigheterna de uppgifter som krävs för uppföljning och utvärdering miljöersättningen finns i artikel 71 i landsbygdsförordningen.

Ersättning för ekologisk produktion kan beviljas på basis av ett åtagande som innebär att stödmottagaren förbinder sig att genomföra i åtagandet fastställda insatser.

Ett åtagande kan ingås om övergång till ekologisk produktion och om bibehållandet av ekologisk produktion. En gårdsbruksenhet kan omfattas både av ett åtagande om övergång till ekologisk produktion och av ett åtagande om bibehållande av ekologisk produktion men åtagandena kan inte kombineras med varandra på samma areal.

Ett åtagande kan omfatta ekologisk växtodling eller ekologisk husdjursproduktion. Ekologisk växtodling och ekologisk husdjursproduktion kan ingå i samma åtagande förutsatt att både växtodlingen och husdjursproduktionen är i samma produktionsskede. Är jordbruksföretagets växtodling och husdjursproduktion i olika produktionsskeden ska separata åtaganden ingås.

Ett åtagande om övergång till ekologisk produktion och om bibehållande av ekologisk produktion är två år. Åtaganden som ingåtts under perioden 2015–2020 kan förlängas med ett år i taget. (2021/53)

Ett åtagande börjar den 1 maj det år då åtagandet ingås. Med ett åtagandeår avses tiden mellan den 1 maj och den 30 april, en åtagandeperiod börjar den 1 maj och slutar den 30 april.

Ett åtagande som en stödmottagare har ingått förblir i kraft även om stödmottagaren inte ansöker om en årlig utbetalning av den ersättning som åtagandet berättigar till om den årliga ansökan inte har lämnats in av orsaker som avses i artikel 2.2 i den horisontella förordningen.

Ett åtagande som avses i 1 mom. kan inte omfatta sådan mark som ingår i ett åtagande om balanserad användning av näringsämnen, i ett åtagande om ängsvall eller i ett åtagande om anläggning av skyddszoner.

I ett åtagande som avses i 1 mom. ska de områden som åtagandet gäller anges per basskifte.

Landskapsregeringen kan låta bli att godkänna en ansökan om åtagande om sökanden mitt under åtagandeperioden har frånträtt ett motsvarande åtagande och det inte har gått två år sedan åtagandet upphörde att gälla.

En stödmottagare som har gått in i ett åtagande om ekologisk produktion ska såsom krav på basnivån iaktta 12 § statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och, 6, 7 och 9 §§ Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket.

Den jordbruksareal som avses i artikel 29.1 i landsbygdsförordningen, och som berättigar till ersättning för ekologisk produktion, består av åkermark.

Ersättning för ekologisk produktion kan betalas för den åkermark som ingår i stödmottagarens åtagande. Åkermarken ska uppges i den årliga ansökan om utbetalning i enlighet med landskapsregeringens föreskrifter och vara i stödmottagarens besittning senast den 15 juni under året i fråga.

Ersättning för ekologisk husdjursproduktion beviljas som ett förhöjt stöd för den foderareal som motsvarar 1 djurenhet per hektar. Koefficienterna som används för omräkning av djur till djurenheter visas i bilaga 1. Vid beräkning av antalet djurenheter ska det genomsnittliga djurantalet på gården under kalenderåret beaktas i enlighet med 5 § statsrådets förordning om djurenheter i vissa stöd till jordbruket. Utifrån stödmottagarens redogörelse kan då medeltalet beräknas bortses från djurantalet under ett sådant kortvarigt produktionsuppehåll som krävs inom vissa former av husdjursproduktion eller som beror på grundlig reparation eller utvidgning av en husdjursbyggnad, ändring av produktionsinriktningen eller ett oöverstigligt hinder.

Till stödmottagare som uppfyller stödvillkoren betalas i stöd följande eurobelopp per hektar:

Stödmottagaren ska under hela åtagandeperioden oavbrutet ha i sin besittning minst 3 hektar åkermark eller minst 0,5 hektar på vilken det odlas trädgårdsväxter. Icke odlad areal beaktas inte.

Minst hälften av stödmottagarens åkermark ska vara ansluten till och godkänd av den produktionskontroll som avses i förordningen om ekologisk produktion och omfattas antingen av ett åtagande om övergång till ekologisk produktion eller av ett åtagande om bibehållande av ekologisk produktion. Stödmottagaren ska omfattas av kontrollsystemet under hela åtagandeperioden.

Åtgärden genomförs på fasta skiften och insatserna ska varje år under åtagandeperioden genomföras på hela den areal som omfattas av stödmottagarens åtagande. Ingen sådan årlig variation i antalet hektar som avses i artikel 47.1 i landsbygdsförordningen är tillåten. På ett skifte som något år tillfälligt inte kan odlas måste ändå minst de villkor för ekologisk produktion som fastställts i förordningen om ekologisk produktion följas och skiftet måste omfattas av den årliga produktionskontrollen även om inget stöd beviljas för skiftet.

De bas- eller jordbruksskiften som under något av de åren som stödmottagarens åtagande är i kraft på grund av växelbruk besitts av en annan stödmottagare som också har ingått ett åtagande om ekologisk produktion kan räknas in i den areal som avses i 1 mom. för den stödmottagare som i huvudsak besitter skiftet. I detta fall ska denna separat ansöka skriftligen hos landskapsregeringen om byte av åkerskiftena. Ersättning för ekologisk produktion betalas till den som det aktuella året odlar skiftet.

Den areal som inte ingår i ett sådant åtagande som avses i 2 mom. ska omfattas av ett åtagande om miljöersättningen som avses i 8 § 1, 4 eller 5 punkterna.

Ett åtagande om ekologisk husdjursproduktion måste omfatta minst 2 djurenheter. Husdjuren som ingår i ett åtagande ska vara i jordbrukarens besittning och omfattas av den ekologiska produktionskontrollen som fastställs i förordningen om ekologisk produktion. Den ekologiska husdjursproduktionen ska fortgå under hela åtagandeperioden men djurslagen kan variera.

Ersättning för övergång till ekologisk husdjursproduktion kan beviljas till jordbrukare som samtidigt ingår ett åtagande om övergång till ekologisk produktion för gårdens växtodling eller som har ett åtagande om bibehållande av ekologisk växtodling på sin gårdsbruksenhet.

Ersättning för ekologisk växtodling beviljas för sådana skiften som är under omläggning till ekologisk produktion och för sådana skiften som redan är omlagda till ekologisk produktion.

Ersättning kan beviljas för avsalugrödor och för foderväxter som odlas till foder för produktionsdjur. En stödmottagare som inte bedriver husdjursproduktion ska leverera fodret från hö-, ensilage-, betes- eller färskfodervall till en gård som bedriver ekologisk husdjursproduktion och som har ett verkligt behov av inköpt grovfoder. På en gård som inte bedriver husdjursproduktion beviljas ersättning för hö-, ensilage-, betes- eller färskfodervall för den areal i hektar som motsvarar antalet djurenheter på den gård som bedriver ekologisk husdjursproduktion och till vilken det producerade fodret levereras. En husdjursgård kan bedriva samarbete med en eller flera växtodlingsgårdar förutsatt att djurtätheten på den sammanlagda arealen på husdjursgården och samtliga de växtodlingsgårdar som husdjursgården samarbetar med per hektar torrhö-, ensilage-, betes- eller färskfodervall inte överstiger 2 hektar per djurenhet räknat på antalet djur på husdjursgården. På en husdjursgård ska den ekologiskt odlade vallarealen stå i proportion till antalet produktionsdjur på gården.

Ersättning för ekologisk växtproduktion kan beviljas för gröngödslingsvall. Gröngödslingsvallarna ska ingå i gårdens normala växtföljd och användas som gödselmedel för den efterföljande odlingsväxten. Under åtagandeperioden får gröngödslingsvall odlas på samma skifte under högst två år. Väljer stödmottagaren att förlänga åtagandet i enlighet med 48 § 3 mom. kan gröngödslingsvall odlas på skiftet under högst tre år men dock under högst två år i följd. En stödmottagare som ingår ett sådant ettårigt åtagande som avses i 48 § 3 mom. ska beakta åren under den inledande perioden. Om åtagandet efter den inledande perioden om fem år förlängs med tre år kan grön-gödslingsvall odlas på skiftet under högst fyra år men dock under högst två år i följd. Om stödmottagaren ingår ett sådant tvåårigt åtagande som avses i 48 § 3 mom. direkt efter att den föregående åtagandeperioden gällande ekologisk produktion eller balanserad användning av näringsämnen har löpt ut får gröngödslingsvall odlas på samma skifte under högst två år i följd så att åren under den föregående åtagandeperioden tas i beaktande. Har stödmottagaren ingått ett ettårigt åtagande direkt efter att den inledande åtagandeperioden om fem år löpt ut ska också åren under den inledande åtagandeperioden om fem år beaktas. Från gröngödslingsvallarna får högst en skörd bärgas per år. Denna skörd ska bärgas före den 30 juni och efter detta datum får djur inte beta på gröngödslingsvallen. Från gröngödslingsvallen kan vallutsäde tröskas även efter den 30 juni. Gröngödslingsvallen får inte placeras före eller efter en sanerings- och markluckrande växt som avses i 33 § 3 mom., vall, tillfälligt icke odlad åker, icke odlad åker som sköts eller icke odlad åker. En stödmottagare som ingår ett nytt tvåårig åtagande som avses i 48 § 3 mom. direkt efter att den föregående åtagandeperioden gällande balanserad användning av näringsämnen eller ekologisk produktion har löpt ut ska beakta året under den föregående åtagandeperioden. Växtbeståndet på gröngödslingsvallar ska anläggas antingen i början av växtperioden eller året innan tillsammans med skyddssäd eller en annan skyddsgröda. Gröngödslingsvallar ska anläggas genom sådd av frön av vall- eller gräsväxter och kvävefixerande växter. Av vikten på det frö som används för anläggande av gröngödslingsvall ska minst 20 procent bestå av frön av kvävefixerande växter. När en gröngödslingsvall anläggs får högst 60 kg kväve per hektar tillföras på mullfattiga och mullhaltiga jordar, på mullrika jordar och på mycket mullrika jordar och högst 50 kg kväve per hektar tillföras på organogena jordar. Vid anläggning får fosfor tillföras högst 20 kg per hektar i bördighetsklassen dålig, högst 16 kg per hektar i bördighetsklassen rätt dålig, högst 12 kg per hektar i bördighetsklassen försvarlig och högst 7 kg per hektar i bördighetsklassen tillfredsställande. I bördighetsklasserna god, hög och betänkligt hög får ingen fosfor tillföras. Gröngödslingsvallen får avslutas tidigast den 15 juli om höstsäd sås. Om följande odlingsväxt sås på våren får gröngödslingsvallen avslutas tidigast den 1 oktober. (2021/53)

Ersättning för ekologisk husdjursproduktion kan beviljas för mjölkkor, dikor, övriga nöt, får, getter, suggor, galtar, slaktsvin, höns, broilers, kalkoner, gäss, ankor och eventuella andra djur som det fastställts ekologiska produktionsregler för.

Till stödmottagarens åtagande hör att bedriva ekologisk växtproduktion på minst den areal som avses i 52 § 2 mom. Till stödmottagarens åtagande kan därutöver höra att bedriva ekologisk husdjursproduktion i enlighet med bestämmelserna i förordningen om ekologisk produktion.

Stödmottagaren, eller annan person som svarar för gårdsbruksenhetens skötsel, ska under den inledande åtagandeperioden om fem år delta i kurser i ekologiska produktionsmetoder som sammanlagt ska omfatta minst fyra dagar. En stödmottagare som har ett åtagande om övergång till ekologisk produktion och direkt därefter ett åtagande om bibehållande av ekologisk produktion ska delta i kurser som sammanlagt omfattar minst fyra dagar. Har en stödmottagare inte tidigare bedrivit ekologisk produktion på sin gårdsbruksenhet ska minst två av dessa kursdagar genomgås under de två första åtagandeåren. En stödmottagare som har ingått ett tvåårigt åtagande ska delta i kurser i ekologiska produktionsmetoder som sammanlagt ska omfatta minst fyra dagar. Är det fråga om jordbruk som bedrivs av en sammanslutning ska den som ansvarar för gårdsbruksenhetens skötsel delta i kurserna. En stödmottagare som har ingått ett sådant ettårigt åtagande som avses i 48 § 3 mom. och som under den inledande åtagandeperioden om fem år har deltagit i samtliga ovannämnda kursdagar behöver inte delta i flera kursdagar under den ettåriga åtagandeperioden eller under förlängningen av den. (2021/53)

En stödmottagare som har ett åtagande om övergång till ekologisk produktion eller ett åtagande om bibehållande av ekologisk produktion kan välja något av de frivilliga komplement som avses i 27 § 1 mom. 1, 2, 4 och 5 punkterna. Ett frivilligt komplement som avses i 27 § 2 mom. kan väljas enbart på gårdsbruksenheter som har en djurtäthet som överstiger 0,35 djurenheter per hektar. Ett frivilligt komplement som avses i 27 § 4 mom. kan väljas enbart på gårdsbruksenheter vars djurtäthet underskrider 0,35 djurenheter per hektar. Av de markförbättrande växter som avses i 27 § 1 mom. 4 punkten kan dock inte gröngödslingsvall väljas. Ett frivilligt komplement som avses i 27 § 1 mom. 1 punkten kan inte kombineras med ett frivilligt komplement som avses 27 § 1 mom. 4a punkten. För ett skifte som används för odling av ettåriga trädgårdsväxter eller matpotatis kan inget frivilligt komplement väljas.

De frivilliga komplementen ska väljas samtidigt då åtagandet ingås och villkoren ska uppfyllas under hela åtagandeperioden. Nya frivilliga komplement kan inte väljas i samband med att ett åtagande förlängs. (2021/53)

En stödmottagare ska iaktta de minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i artikel 29.2 i landsbygdsförordningen.

En stödmottagare som har ett åtagande om övergång till ekologisk produktion eller ett åtagande om ekologisk produktion i produktionsskede ska som minimikrav för användning av gödselmedel iaktta vad som beskrivs i bestämmelser som utfördats med stöd av lagen om gödselfabrikat (FFS 539/2006) och som gäller användning av fosfor. På ovan nämnda mängder får fosforutjämning tillämpas. Vid fosforgödsling kan en högst fem år lång utjämningsperiod tillämpas. Fosforutjämningsperioden ska inledas när den tillåtna årliga fosfornivån överskrids. Utjämningsperioden kan inledas också när den tillåtna årliga mängden fosfor underskrids. Stödmottagaren ska föra anteckningar om tidpunkten för utjämningsperiodens början och slut.

En stödmottagare som har ett åtagande om övergång till ekologisk produktion eller ett åtagande om bibehållande av ekologisk produktion får årligen använda högst den mängd kväve per hektar åker som anges i Ålands landskapsregerings beslut om begränsning av utsläpp i vatten av nitrater från jordbruket.

Växtskyddsmedel ska användas och lagras på det sätt som avses i 6 och 7 §§ växtskyddsmedelslagen. På en gårdsbruksenhet får växtskyddsmedel spridas endast av en person som har avlagt den examen som avses i 10 § växtskyddsmedelslagen eller som fått rätt att ordna denna examen eller som har sådan gällande utbildning som avses i 9 § 4 mom. Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden.

På en gårdsbruksenhet ska en växtskyddsspruta som används för spridning av växtskyddsmedel testas på det sätt som föreskrivs i 4 kap. växtskyddsmedelslagen. Traktorsprutor i yrkesmässig användning ska testas en gång senast den 26 november 2016 och därefter vart femte år. Om spridningsutrustningen har testats tidigare på det sätt som avses i 9 § 3 mom. Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden behöver utrustningen inte testas på nytt förrän om fem år efter testningen.

Ett åtagande som avses i 48 § får anpassas på det sätt som anges i artikel 48 i landsbygdsförordningen för att beakta ändringar i den lagstiftning som gäller villkoren för ersättningen i fråga. Godkänner stödmottagaren av ersättningen inte anpassningen, förfaller åtagandet utan att den ersättning som redan har betalats ut återkrävs.

Ett åtagande om övergång till ekologisk produktion och ett åtagande om ekologisk produktion i produktionsskede kan inte omvandlas till ett annat åtagande under åtagandeperioden.

2 - 4 mom. upphävda (2017/18)

Ett åtagande som avses i 48 § kan inte ökas under åtagandeperioden utom vid överföring av mark eller djur som avses i 61 § 2 mom. (2021/53)

Minskar åtagandets areal genom att ett skifte som ingår i ett åtagande som avses i 48§ efter det första åtagandeåret uppges som icke odlat eller konstateras skiftet vid en kontroll vara icke odlat eller tas areal ur åtagandet eller tas ur jordbruksanvändning på det sätt som avses i 7 § 2 mom. i statsrådets förordning om grundstöd, förgröningsstöd och stöd till unga jordbrukare ska ersättning som betalats för arealen återkrävas.

Överförs mark eller djur som berörs av ett åtagande som avses i 48 § under åtagandeperioden helt eller delvis till en annan person får åtagandet eller den del av åtagandet som berör den överförda marken eller de överförda djuren övertas av denna andra person för återstoden av åtagandeperioden eller kan upphöra att gälla utan att återbetalning krävas för den period under vilken åtagandet gällde. Stödmottagaren ska ansöka om överföring av ett åtagande eller en del av den inom 15 arbetsdagar från det att ägande- eller besittningsrätten av den areal eller de djur som dessa gäller har överförts.

Har den person som övertar sådan mark eller sådana djur som omfattas av ett åtagande som avses i 48 § ett eget motsvarande åtagande från förut kan denna alternativt bifoga den övertagna marken eller de övertagna djuren till sitt befintliga åtagande.

Ett åtagande som avses i 48 § förfaller, om arealen eller antalet djur som omfattas av åtagandet inte längre uppfyller villkoren för den minimiareal eller villkoren för det minimantal djur som krävs.

En stödmottagare kan frånträda ett åtagande under pågående giltighetsperiod utan att ersättning som utbetalts tidigare under åtagandeperioden återkrävs i situationer som avses i artikel 2.2 i den horisontella förordningen. (2021/53)

Landskapsregeringen kan meddela att stödmottagarens åtagande upphör att gälla om stödmottagaren har hemlighållit någon omständighet av väsentlig betydelse med avseende på åtagandet eller lämnat en väsentligen oriktig uppgift om en sådan omständighet, eller om stödmottagaren eller gårdsbruksenhetens senare ägare, till vilken åtagandet har överförts, i väsentlig grad bryter mot åtagandet.

Förfaller ett åtagande enligt 1 mom. eller frånträder stödmottagaren sitt åtagande utan en sådan orsak som avses i artikel 2.2 i den horisontella förordningen eller upphör åtagandet att gälla enligt 3 mom. återkrävs den ersättning som har utbetalts till stödmottagaren under åtagandeperioden. Förfaller ett åtagande till följd av överföring av mark eller djur som avses i 44 § 1 mom. krävs inte återbetalning för den period under vilken åtagandet gällde.

Ett villkor för att ersättning ska beviljas är att stödmottagaren under den tid som ersättningen gäller i sin besittning har minst tre hektar jordbruksareal. Stödmottagaren ska iaktta villkoren för ersättningen på all sin jordbruksareal och bruka jorden på sin gårdsbruksenhet under ersättningsåret.

Kompensationsersättning kan beviljas för jordbruksareal som har anmälts i stödmottagarens stödansökan i enlighet med landskapsregeringens föreskrifter och som är i stödmottagarens besittning senast den 15 juni under året i fråga. Skötseln av jordbruksarealen ska uppfylla kraven i statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren.

Kompensationsersättningen kan höjas, om djurtätheten på gårdsbruksenheten är i genomsnitt minst 0,35 djurenheter per hektar åkermark. Vid beräkning av djurtätheten ska det genomsnittliga djurantalet på gårdsbruksenheten under kalenderåret beaktas i enlighet med 5 § statsrådets förordning om djurenheter i vissa stöd till jordbruket.

På stödmottagarens begäran kan det antal djur som ägs av ett sådant företag i sammanslutningsform som under ersättningsåret i fråga inte har ansökt om höjning av kompensationsersättningen räknas med i antalet djur på en gårdsbruksenhet som har ansökt om höjning av kompensationsersättning, förutsatt att bestämmanderätten inom företaget i sammanslutningsform innehas av medlemmar i ett familjeföretag på så sätt att

1) bestämmanderätten i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag enligt bolagsavtalet innehas av en eller flera sådana bolagsmän som uppfyller förutsättningarna för beviljande av höjning av kompensationsersättningen eller

2) bestämmanderätten i ett aktiebolag innehas av en eller flera sådana aktieägare, eller medlemmar i ett andelslag, som uppfyller förutsättningarna för beviljande av höjning av kompensationsersättningen.

Med bestämmanderätt i ett aktiebolag avses i detta beslut ett aktieinnehav som innebär att stödmottagaren tillsammans med medlemmarna i hans eller hennes familjeföretag direkt innehar mer än hälften av det sammanlagda röstetalet för samtliga aktier i bolaget. Stödmottagaren eller medlemmarna i hans eller hennes familjeföretag ska utöva bestämmanderätt i företaget i sammanslutningsform senast den 30 april under ersättningsåret i fråga.

Djur som ägs av ett företag i sammanslutningsform kan endast räknas till godo för en sådan gårdsbruksenhet som helt och hållet innehas av medlemmar i ett familjeföretag.

Om besittningsrätten till gårdsbruksenheten i dess helhet överförs senast den 31 augusti det år ansökan om ersättning lämnas in, betraktas den på vilken besittningsrätten till gårdsbruksenheten har överförts som den som ansöker om höjning av kompensationsersättningen, om den som från vilken besittningsrätten har övergått har ansökt om höjning av kompensationsersättningen under ersättningsåret. Vid beräkning av antalet djurenheter beaktas endast de djur som den stödmottagare på vilken besittningsrätten till gårdsbruksenheten har överförts innehar under ersättningsåret.

Andelen träda, naturvårdsåker och mångfaldsåker får utgöra högst 25 procent av gårdsbruksenhetens åkerareal. Odlas gröngödslingsvall får andelen gröngödslingsvall utgöra högst 50 procent av gårdsbruksenhetens åkerareal men om både gröngödslingsvall och träda, naturvårdsåker och mångfaldsåker odlas får deras sammanlagda areal utgöra högst 50 procent av gårdsbruksenhetens åkerareal och trädorna, naturvårdsåkrarnas och mångfaldsåkrarnas andel får inte överstiga 25 procent av gårdsbruksenhetens åkerareal. På den ekologiskt odlade arealen kan gröngödslingsvallens andel överstiga 50 procent om detta är nödvändigt för att erhålla en mera ändamålsenlig växtföljd.

Förekommer utvintringsskador på ett jordbruksskifte kan kompensationsbidrag betalas, förutsatt att skötseln av den odlade åkerarealen uppfyller kraven statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren och att det på huvuddelen av skiftesarealen finns ett växtbestånd som producerar en bärgnings- och marknadsduglig skörd. Är det på huvuddelen av skiftet på grund av utvintringsskador inte möjligt att producera en bärgnings- och marknadsduglig skörd, kan ersättning inte betalas för skiftet, om det område som drabbats av utvintringsskada inte besås på nytt på våren.

Kompensationsbidrag betalas inte för trädgårdsland, växthusarealer, åkerareal som tillfälligt inte odlas och icke odlad åkerareal, skyddsremsa som har avskiljts till ett separat jordbruksskifte, åkerareal som används för produktion av plantmaterial av skogsträd, arealer med energiväxter med vedstam, odling av prydnadsväxter och arealer med sådan hampa som inte berättigar till basstöd som Europeiska unionen finansierar fullt ut.

Kompensationsersättning beviljas på årsbasis per hektar jordbruksareal enligt följande tabell:

Nivån på kompensationsersättningen kan sänkas gradvis om gårdsbruksenheten ökar i storlek.

Kompensationsersättningen beviljas enligt gårdsbruksenhetens storlek enligt följande

Den årliga areal som berättigar till ersättning fastställs utifrån uppgifterna i stödansökan samt, i fråga om gårdsbruksenheter som landskapsregeringen utövar tillsyn över, tillsynsuppgifterna. Vid fastställande av den areal som avses i 1 mom. beaktas endast sådana arealer för vilka kompensationsersättning kan beviljas.

För utbetalning av ersättning förutsätts att det belopp som ska betalas för ett åtagande- eller ersättningsår är minst 100 euro per stödmottagare och enskild åtgärd.

Om det belopp som stödmottagaren enligt 9 § 1 mom. i landskapslagen (2016:29) om finansiering av landsbygdsnäringar ska återbetala är högst 100 euro behöver beloppet inte betalas tillbaka.

Denna förordning träder i kraft den 1 september 2016.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Har stallgödsel spridits under hösten år 2014 till växter som odlas på ett skifte år 2015 får stallgödselns innehåll av näringsämnen beaktas i enlighet med 21 § 2 mom. Ålands landskapsregerings beslut om stöd för att förbättra miljön och landsbygden.

Har fosforutjämning tillämpats vid fosforgödsling innan ett sådant åtagande som avses i 8 § 1 punkten har ingåtts och om utjämningsperioden för ett skifte pågår när åtagandet ingås, ska överskridningar av fosforgödslingen som överförs från den avtalsperiod som avses i 9 § 1 mom. Landskapslagen om finansiering av landsbygdsnäringar beaktas vid gödslingen. Också underskridningar av fosforgödslingen får beaktas, om stödmottagaren så önskar.

Pågår en fosforutjämning på ett skifte när ett miljöåtagande som avses i 8 § 1 punkten ingås, får en ny fosforutjämningsperiod inledas på skiftet först efter den föregående fosforutjämningsperiodens utgång.

Som den beräkningsperiod som avses i 13 § 1 mom., 50 § 2 mom., 63 § 3 mom. används år 2015 perioden mellan den 1 maj och den 31 december.

Som en sådan gröngödslingsvall som avses i 33 § 4 mom. och i 53 § 3 mom. kan år 2015 godkännas en sådan gröngödslingsvall som är anlagd under hösten 2013 eller under år 2014 och som anmälts som gröngödslingsvall år 2014.