Landskapsförordning (2011:75) om gymnasieutbildning

I denna förordning finns bestämmelser om gymnasieutbildning utöver vad som föreskrivs i landskapslagen (2011:13) om gymnasieutbildning.

Med unga avses en studerande som med grundskolan som grund sökt sig till gymnasieutbildningen till och med det år som han eller hon fyller 18 år. (2019/41)

Med vuxna eller vuxenstuderande avses en studerande som sökt sig till gymnasieutbildningen efter det år som han eller hon har fyllt 18 år. (2019/41)

Vid tillämpning av denna förordning avses med akademiska poäng studiemeriter i enlighet med det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (European Credit Transfer and Accumulation System, ECTS). Begreppet akademiska poäng ansluter i Finland till begreppet studiepoäng och i Sverige till begreppet högskolepoäng.

I den allmänbildande gymnasieutbildningen ges undervisning i läroämnen och ämnesgrupper som dels är obligatoriska, dels är valfria för de studerande.

Läroämnena och ämnesgrupperna är svenska och litteratur, främmande språk, matematik, naturvetenskaper, humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper, idrott och hälsovetenskaper, konst- och kulturvetenskaper, informationsteknik och lärandestrategi.

Studierna indelas i obligatoriska och valfria studier på det sätt som närmare fastställs i läroplansgrunderna. (2019/41)

Utöver ämnesundervisning i de olika läroämnena och ämnesgrupperna ska skolan erbjuda de studerande studiehandledning.

Grunden för dimensioneringen av de studier som hör till den allmänbildande gymnasieutbildningen är en studiepoäng. Studierna poängsätts enligt deras omfattning.

Den allmänbildande gymnasieutbildningen för unga ska omfatta 150 studiepoäng, varvid en studiepoäng i medeltal omfattar 14 timmar och 15 minuter undervisning.

Den allmänbildande gymnasieutbildningen för vuxna ska omfatta 88 studiepoäng, varvid en studiepoäng i medeltal omfattar 9 timmar och 20 minuter undervisning.

Utöver den undervisning som beskrivs i 2 och 3 mom. tillkommer en sådan mängd självständigt arbete för den studerande som behövs med tanke på studiernas mål och innehåll och som är skäligt för den studerande.

Den grundläggande yrkesutbildningen är indelad i examensdelar. En yrkesinriktad gymnasieexamen innehåller yrkesinriktade examensdelar och gemensamma examensdelar. I en examen eller ett kompetensområde inom examen ska ingå minst en obligatorisk yrkesinriktad examensdel och minst en valbar yrkesinriktad examensdel. I alla yrkesinriktade examensdelar ingår också lärande i arbete. I enlighet med vad landskapsregeringen närmare föreskriver i läroplansgrunderna kan till en gymnasieexamen med yrkesinriktning som anges i bilaga 1 till denna förordning fogas yrkesinriktade examensdelar från de grundexamina som anges i 1 kap. i bilagan till undervisnings- och kulturministeriets förordning om examensstrukturen inom yrkesutbildningen (FFS 680/2017). (2024/39)

De gemensamma examensdelarna i en yrkesinriktad gymnasieexamen består av följande delar; kunnande i kommunikation och interaktion, kunnande i matematik och naturvetenskap samt kunnande om samhälle och arbetsliv. Närmare bestämmelser om innehållet i den grundläggande yrkesutbildningen intas i läroplansgrunderna. (2019/41)

Inom den grundläggande yrkesutbildningen ordnas yrkesämnesstudier för gymnasieexamen med yrkesinriktning med de utbildningsprogram samt examensbenämningar som anges i bilaga 1 till denna förordning.

I riket gällande bestämmelser om sjöfartsutbildningens samt socialvårds- och hälsoutbildningens innehåll är direkt tillämpliga i landskapet. (2016/24)

Utöver den läroplansenliga undervisningen till examen, ska skolan erbjuda de studerande studiehandledning.

Grunden för dimensioneringen av den grundläggande yrkesutbildningen är en kompetenspoäng. Omfattningen av en yrkesinriktad gymnasieexamen är 180 kompetenspoäng. Systemet med kompetenspoäng följer de rekommendationer som kommer till uttryck i Europaparlamentets och rådets rekommendation om inrättande av ett europeiskt system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET), 2009/C 155/02.

Grundläggande yrkesutbildning ska omfatta tillräcklig undervisningstid för att en studerande ska kunna uppnå målen för examensdelar och examen.

För unga studerande är närundervisningen central i inledningen av studierna, och ska efterhand ge mer utrymme för självständiga studier. Omfattningen i sådan närundervisning ska stöda de studerandes utveckling mot en självständig yrkesutövning.

Upphävd (2019/41).

Vuxenstuderande kan ges sådan yrkesutbildning i form av yrkesinriktad gymnasieexamen som avses i denna förordning eller i form av yrkesexamen och specialyrkesexamen som avses i lagen om yrkesutbildning (FFS 531/2017). Inom yrkesinriktad kompletteringsutbildning och vidareutbildning för vuxenstuderande ordnas yrkesutbildning för yrkesexamen eller specialyrkesexamen. De enligt riksförordningen om den examensstruktur som avses i lagen om yrkesutbildning gällande bestämmelserna om examina vilka kan avläggas som yrkesexamen eller specialyrkesexamen är tillämpliga på Åland. Ändringar i rikets förordning ska tillämpas på Åland från det att de träder i kraft i riket.

Landskapsregeringen beslutar om utbildningsprogram och kompetensområde för den grundläggande yrkesutbildningen för vuxenstuderande och den yrkesinriktade kompletteringsutbildningen och vidareutbildningen för vuxenstuderande.

Omfattningen av den yrkesinriktade kompletteringsutbildningen och vidareutbildningen för vuxenstuderande kan uppgå till högst 210 kompetenspoäng.

Grunder för validering är kompetenskartläggning och dokumentation som synliggör en persons kunnande.

Validering sker utgående från det kunnande som en person förvärvat genom formellt, icke-formellt eller informellt lärande. Vid validering bedöms en

1) studerandes kunnande i förhållande till läroplanens krav eller en

2) validands kunnande i förhållande till fastställda bedömningsgrunder som gäller för att utöva ett visst yrke. Det sker genom en

1) formell bedömning av en persons kunnande,

2) examinering vid ett valideringstillfälle, samt med en

3) certifiering där en persons kunnande bedöms helt eller till vissa delar överensstämma med gällande läroplanskrav, eller med fastställda bedömningsgrunder som gäller för att utöva ett visst yrke.

Utöver ämnesundervisning i de olika läroämnena och ämnesgrupperna ska skolan erbjuda studiehandledning och studievägledning för dem som är vuxenstuderande, deltar i yrkesinriktad kompletteringsutbildning eller i vidareutbildning samt för dem som är validander.

Behörig som förvaltningschef vid Ålands gymnasium är den som vid universitet eller därmed jämförbar högskola har avlagt en examen på en utbildningsnivå som omfattar minst 240 akademiska poängs studier med lämplig inriktning samt har erfarenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter.

Behörig som rektor vid Ålands gymnasium är den som har

1) avlagt en examen som motsvarar minst fyra års heltidsstudier vid universitet eller därmed jämförbar högskola,

2) behörighet som lärare inom berörd skolas utbildningsform,

3) slutfört studier i ledarskaps- och undervisningsförvaltning som ordnas vid ett universitet eller har på annat sätt inhämtad tillräcklig kännedom om förvaltning inom undervisningsväsendet, samt har

4) tillräcklig arbetserfarenhet av läraruppgifter och av ledarskap.

Rektor ska ha utmärkt förmåga att använda svenska språket i tal och skrift.

Lärare och studiehandledare ska i tal och skrift ha de kunskaper i svenska som behövs. Den anses ha de kunskaper i svenska som behövs som har

1) svenska som modersmål,

2) på svenska slutförd skolutbildning på gymnasienivå,

3) behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning och därvid har visat behövliga kunskaper i svenska, i enlighet med den svenska förordningen (SFS 1999:1421) om behörighetsbevis för lärare med utländsk utbildning eller har

4) visat minst goda kunskaper i svenska enligt bestämmelserna i förordningen om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (FFS 481/2003).

Lärare som ger ämnesundervisning i svenska, och inte har svenska som modersmål, ska ha utmärkt förmåga att använda svenska språket i tal och skrift.

Behörig att ge ämnesundervisning är den som vid universitet eller därmed jämförbar högskola har

1) avlagt en examen som omfattar minst 240 akademiska poängs studier,

2) i ett av de ämnen som undervisas har slutfört minst 120 akademiska poängs studier i undervisningsämnet,

3) i varje undervisningsämne har minst 60 akademiska poängs slutförda studier samt

4) har minst 60 akademiska poängs slutförda pedagogiska studier för lärare.

Behörig att ge specialundervisning är den som vid universitet eller därmed jämförbar högskola har

1) avlagt en examen för speciallärare som omfattar minst 240 akademiska poängs studier, eller som har

2) behörighet som lärare i läroämnen eller obligatoriska yrkesämnen och som har slutfört minst 60 akademiska poängs speciallärarstudier.

Den som har tillräcklig utbildning och förmåga för uppgiften kan, utan hinder av vad som bestäms i denna förordning, förordnas att tillfälligt undervisa för högst ett år. Ett sådant förordnande kan dock meddelas för längre tid än sex månader endast om personer som uppfyller sådana behörighetsvillkor som en viss uppgift förutsätter inte finns tillgänglig när förordnandet ges.

Behörig att ge yrkesämnesundervisning är den som har

1) avlagt lämplig examen som omfattar minst 180 akademiska poängs studier vid universitet eller därmed jämförbar högskola eller, om lämplig examen inte finns, en examen efter minst tre års heltidsstudier inom en bransch som motsvarar den högsta utbildningsnivån inom utbildningsområdet,

2) slutfört minst 60 akademiska poängs pedagogiska studier för lärare vid universitet eller därmed jämförbar högskola,

3) minst tre års relevant och tillräcklig arbetserfarenhet inom en bransch som motsvarar uppgiften, samt har

4) behörighetsbrev eller certifikat eller rätt att utöva ett yrke om verksamhet i uppgifter inom branschen förutsätter behörighetsbrev, certifikat eller legitimation.

Med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. 2 punkt är även den behörig som lärare för yrkesinriktad undervisning som har anställts som lärare på villkor att pedagogiska studier för lärare slutförs inom tre år från det att anställningsförhållandet inleddes.

Behörig att ge yrkesämnesundervisning inom social- och hälsovård är, med avvikelse från bestämmelserna i 13 § 1 mom. 1 punkt, den som vid universitet eller därmed jämförbar högskola har

1) avlagt en för yrkesämnesundervisning lämpad examen som omfattar minst 240 akademiska poängs studier och har minst tre års praktisk arbetserfarenhet i uppgifter som nära motsvarar innehållet i undervisningsuppgiften, eller har

2) avlagt en för yrkesliv lämpad examen som omfattar minst 180 akademiska poängs studier, har slutfört minst 60 akademiska poängs pedagogiska studier för lärare samt har minst fem års praktisk arbetserfarenhet i uppgifter inom social- och hälsovårdsbranschen som nära motsvarar innehållet i undervisningsuppgiften.

Behörig att ge studiehandledning är den som har avlagt en examen som omfattar minst 240 akademiska poängs studier vid universitet eller därmed jämförbar högskola, med minst 60 akademiska poängs studier som ger yrkesfärdigheter för uppgifter inom studiehandledning.

Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2011.

Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft.

Genom ikraftträdandet av denna förordning upphävs landskapsförordningen (2011:15) om behörighet för förvaltningschef och för rektor vid Ålands gymnasium.

Den som när denna förordning träder i kraft innehar en tjänst inom gymnasieutbildningen är fortsatt behörig för sin innehavda tjänst efter att denna förordning trätt i kraft.