Vattenförordning (2010:93) för landskapet Åland
1 kap. Allmänna bestämmelser
1 §. Syfte
Denna förordning innehåller kompletterande bestämmelser för att skydda yt- och grundvatten samt den marina miljön.
2 §. Djurenhet
Med en djurenhet avses
| Djurslag | Antal |
|---|---|
| mjölkkor | 1 |
| dikor | 2 |
| kvigor, nötkött eller avelstjurar över 8 mån. | 2,5 |
| ungboskap under 8 mån. | 5,5 |
| sugga med grisar | 2 |
| gödsvin, avelssvin eller sinsuggor | 7 |
| hästar | 2 |
| ponnyer | 2,5 |
| getter eller hongetter med killingar | 5,5 |
| får eller tackor med lamm | 9 |
| värphöns över 6 månader | 90 |
| broilers eller unghöns | 350 |
3 §. Rening av avloppsvatten från allmänt avlopp m.m.
Vid utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse och industrier gäller kraven i bilaga 1.
3a §. (2020/84) Lägsta vattennivån för uttag av bevattningsvatten
Lägsta uttagsnivån för bevattningsvatten år 2020 är enligt följande:
- Storträsk - 20 cm från tröskelnivån, dock får uttaget av bevattningsvatten vara högst 1,0 cm då vattennivån är under - 15 cm.
2 kap. Utsläppsförbud, gränsvärden och tillståndsplikt
4 §. Förbud mot utsläpp i ytvatten och allmänt avlopp
Ämnen som avses i bilaga 2 får inte släppas ut i ytvatten eller allmänt avlopp. Förbudet gäller inte sådana utsläpp som verksamhetsutövaren kan påvisa att innehåller en så ringa mängd av ett ämne som är farligt för vattenmiljön att utsläppet inte kan orsaka risk för att ytvattnets kvalitet försämras eller olägenhet för det allmänna avloppet.
5 §. Förbud mot utsläpp till grundvatten
Ämnen som avses i bilaga 3 får inte släppas ut till grundvatten. Med utsläpp till grundvatten menas tillförsel till grundvatten antingen utan eller efter infiltration genom jordlager. Förbudet gäller inte sådana utsläpp till grundvatten av hushållsavloppsvatten från bebyggelse utan anslutning till avloppsnät som inte påverkar viktiga eller för annan vattenförsörjning lämpliga grundvattenområden eller grundvatten som ligger inom någon annans fastighet eller används av någon annan. Förbudet gäller inte heller utsläpp till grundvatten som har konstaterats innehålla så små mängder eller koncentrationer av de ämnen som anges i bilaga 3 att det nu eller i framtiden inte föreligger någon risk för att grundvattnets kvalitet ska försämras.
6 §. Gränsvärden för utsläpp av kvicksilver och kadmium
Utsläpp av ämnen som avses i bilaga 4 får på ställen där utsläppet leds ut i ytvattnet inte överskrida de gränsvärden för utsläpp som anges i bilagan om inte strängare villkor beslutats i miljötillståndet.
7 §. Tillståndsplikt för utsläpp till ytvatten
Enligt 6 kap. 17 § vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland krävs tillstånd för att till ytvattnet släppa ut vissa ämnen. Dessa ämnen är de som anges i bilaga 3.
3 kap. Normer för ytvatten
8 §. Normer för ytvatten
Halten i ytvatten eller i biota av de ämnen som avses i bilagorna 5 och 6 får inte överskrida de miljökvalitetsnormer som anges i respektive bilaga, där kvalitetsmålen enligt 5 kap. 21 § vattenlagen tillämpats. Miljökvalitetsnormen för biota ska användas för de ämnen där en sådan finns angiven, för övriga ämnen används miljökvalitetsnormen för vatten.(2018/57)
I åtgärdsprogrammet ska ingå åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i 5 kap. 22 § 1 mom. vattenlagen med avseende på förorening från respektive utsläpp och spill av ämnen som avses i 1 mom. (2015/85)
Överskridande av miljökvalitetsnormerna strider inte mot 1 mom. om överskridandet beror på en föroreningskälla som finns utanför landskapets gränser och effektiva åtgärder av landskapet inte har kunnat vidtas för att uppfylla miljökvalitetsnormerna eller omständigheter som orsakas av naturliga skäl eller force majeure och som är exceptionella eller som inte rimligtvis hade kunnat förutses som avses i artikel 4.6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Vid bedömningen av överskridande av miljökvalitetsnormerna ska det dessutom beaktas vad som föreskrivs om samarbete inom gränsöverskridande vattenförvaltningsområden i 5 kap. 26 § vattenlagen och om miljömål vid planeringen av vattenvården i 5 kap. 21 § vattenlagen.(2018/57)
9 §. Verksamhetsutövares kontroll av kvalitet
Utövare av miljötillståndspliktig verksamhet ska kontrollera ytvatten i vilka de ämnen som anges i bilaga 5 släpps ut eller läcker ut. Utövare av miljötillståndspliktig verksamhet ska kontrollera ytvatten i vilka de ämnen som anges i bilaga 6 släpps ut eller läcker ut i betydande mängd.
Kontrollstationerna ska vara tillräckligt många för att utsläppets eller läckagets omfattning och konsekvenser för ytvattnets kvalitet ska kunna bedömas samt för att effekterna på ytvattnets kvalitet av åtgärderna i åtgärdsprogrammet enligt 5 kap. 22 § vattenlagen ska kunna observeras. Kontrollstationerna för verifiering av att miljökvalitetsnormerna följs ska placeras så att utsläppet eller läckaget i tillräcklig grad har blandats med ytvattnet. Kontrollstationerna i ytvatten som är avsedda för framställning av hushållsvatten ska placeras i en sådan del av ytvattnet som är viktig för uttaget av vatten.
Tidpunkten och frekvensen för ytvattenkontrollen ska väljas så att en godtagbar tillförlitlighet och noggrannhet uppnås. Kontrollfrekvensen ska väljas så att både naturens påverkan och påverkan genom mänsklig verksamhet på ytvattnet beaktas. Årstidernas inverkan på resultaten ska vara så liten som möjligt.
4 kap. Klassificering av grundvatten
10 §. Goda kemiska egenskaper på grundvatten
En grundvattenförekomst har goda kemiska egenskaper när
1) tröskelvärdena för grundvatten i bilaga 7 inte överskrids eller
2) när kvalitetskrav överskrids i en eller flera övervakningsstationer men det är möjligt att visa att överskridandet inte innebär någon betydande miljörisk och att inträngningen av saltvatten eller annat förorenande ämne inte försämrar kvaliteten på vatten som ska användas som dricksvatten eller i övrigt försämrar möjligheten att använda grundvattnet.
11 §. Goda kvantitativa egenskaper på grundvatten
En grundvattenförekomst har goda kvantitativa egenskaper när
1) det är balans mellan uttag och grundvattenbildning,
2) det inte till följd av mänsklig påverkan uppstår sådana långsiktiga förändringar i flödesriktningen som orsakar inträngning av salt grundvatten eller förorening, och
3) grundvattennivåerna inte är utsatta för mänsklig påverkan som leder till, eller kan leda till, att god ekologisk kvalitet inte nås i ytvatten som är förbundna med grundvattenförekomsten eller till skada på grundvattenberoende terrestra ekosystem.
12 §. Tröskelvärden (2016/50)
Tröskelvärden för grundvatten ska fastställas i enlighet med riktlinjerna i del A i bilaga II till direktiv 2008/118/EG.(2016/50)
Bilaga 7 ska ändras så snart som ny information om förorenande ämnen, grupper av förorenande ämnen eller föroreningsindikatorer visar att ett tröskelvärde behöver fastställas för ytterligare ett ämne eller att ett befintligt tröskelvärde behöver ändras eller att ett tröskelvärde som tidigare tagits bort från förteckningen behöver återinföras för att skydda människors hälsa och miljön.
Tidigare 1 mom. har blivit 2 mom. genom (2016/50).
5 kap. Övervakning
13 §. Övervakning
Övervakningen enligt 5 kap. 18 § vattenlagen ska göras i enlighet med bilaga V i direktiv 2000/60/EG.
För marina vatten ska landskapsregeringen fastställa behoven av övervakning av verksamhet som inverkar på havet och den marina miljön, med beaktande av bestämmelserna i 5 kap 18 § vattenlagen. Dessutom ska kraven i bilaga V till ramdirektivet om en marin strategi beaktas. (2020/100)
Landskapsregeringen ska sammanställa, samordna och utarbeta ett övervakningsprogram för fortgående bedömning av den marina miljöns tillstånd. I övervakningsprogrammet ska övervakning som ordnats av olika myndigheter och inrättningar i tillämpliga delar sammanfogas med kontroll som med stöd av övrig lagstiftning utförts av en verksamhetsutövare, samtidigt som vattenvårdens övervakningsprogram för kustvatten beaktas. När övervakningsprogrammet utarbetas ska de faktorer som anges i bilaga III till direktivet om ändring av ramdirektivet om en marin strategi och de allmänna kraven i bilaga V till ramdirektivet om en marin strategi beaktas. (2020/100)
Övervakningsprogrammet ska innehålla uppgifter om de faktorer och områden som behöver övervakas för att övervakningen av att miljömålen genomförs ska ske samt hur ofta övervakningen ska utföras. Tidpunkten och frekvensen för övervakningen ska väljas så att en godtagbar tillförlitlighet och noggrannhet uppnås. Övervakningsprogrammet ska innehålla tillräckligt med faktorer som ska övervakas samt platser och områden som ska övervakas, så att den marina miljöns tillstånd kan bedömas i sin helhet. (2020/100)
I övervakningsprogrammen ska i mån av möjlighet användas samma övervakningsanvisningar som för program som baserar sig på internationella avtal, för att säkerställa enhetlighet med dem. Jämförbarheten mellan bedömningspraxisen och bedömningsmetoderna i övervakningsprogrammet och andra medlemsstater i den Europeiska unionen runt Östersjön ska säkerställas och samordnas i den mån det är möjligt. (2020/100)
14 §. Långsiktig trendanalys
Landskapsregeringen ska utifrån resultaten för övervakningsprogrammet enligt 5 kap. 18 § vattenlagen analysera de långsiktiga trenderna för halter av de ämnen som avses i bilaga 5 som tenderar att ackumuleras i sediment eller biota. Ämnen som avses ovan och som vid behov ska beaktas är särskilt ämnena 2, 5, 6, 7, 12, 15, 16, 17, 18, 20, 21, 26, 28, 30, 34, 35, 36, 37, 43 och 44 i bilaga 5. (2015/85)
Övervakningen i sediment eller biota av de långsiktiga trenderna för halter av de ämnen som avses i 1 mom. ska genomföras så att den tillhandahåller tillräckligt med uppgifter för en tillförlitlig långsiktig trendanalys. Som riktlinje bör övervakningen i fråga om sediment och biota ske varje år, såvida inte tekniska kunskaper och expertbedömning motiverar ett annat intervall. (2018/57)
På grundval av den information som har samlats in i enlighet med övervakningen enligt 5 kap 18 § vattenlagen och bedömningen enligt 5 kap 19a § vattenlagen och i enlighet med förordning (EG) nr 166/2006 samt andra tillgängliga uppgifter ska ett register upprättas, inklusive kartor om de finns tillgängliga, över utsläpp och spill för alla de prioriterade ämnen och förorenande ämnen som uppräknas i bilaga 5, inbegripet deras koncentrationer i sediment och biota där så är lämpligt. Referensperioden för beräkning av de föroreningsvärden som förs in i registret ska vara ett år mellan 2008 och 2010. För prioriterade ämnen och föroreningar som omfattas av direktiv 91/414/EEG får värdena för registret dock beräknas som medelvärden för åren 2008, 2009 och 2010. Registret ska uppdateras som en del av bedömningen enligt 5 kap 19a § vattenlagen. Referensperioden för fastställandet av värden i de uppdaterade registren ska vara det år som föregår bedömningens slutförande. För prioriterade ämnen och förorenande ämnen som omfattas av direktiv 91/414/EEG får värdena beräknas som medelvärden för de tre år som föregår slutförandet av bedömningen i fråga. Registret ska offentliggöras i förvaltningsplanen.(2018/57)
15 §. Provtagnings- och analysmetoder
Vid övervakningen av kvaliteten för vatten, sediment och biota ska de krav som anges i bilaga 8 tillämpas på analysmetodernas prestanda, påvisandet av analysresultatens kvalitet och tolkningen av resultaten.
15a §.
Upphävd (2020/100).
6 kap. Åtgärdsprogram och förvaltningsplan mm.
16 §. Rutiner för arbete med åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Arbetet med ett åtgärdsprogram och en förvaltningsplan som avses i 5 kap. 22 och 23 §§ vattenlagen för landskapet Åland ska inledas med att en tidsplan och ett arbetsprogram med planerade samråd görs upp minst tre år innan åtgärdsprogrammet eller förvaltningsplanen ska antas. Två år innan åtgärdsprogrammet eller förvaltningsplanen ska antas, ska en översikt göras över väsentliga vattenförvaltningsfrågor.
17 §. Allmänt om åtgärdsprogrammet
Åtgärdsprogrammet enligt 5 kap. 22 § vattenlagen ska innehålla följande grundläggande åtgärder
1) åtgärder för kontroll av utsläpp samt för skydd av vatten, inklusive förhandskontroll av utsläpp från punktkällor och diffusa källor.
2) förhandskontroll av uttag av grund- och ytvatten, bildande av konstgjort grundvatten och uppdämning av ytvatten,
3) redogörelse över hur vattenanvändarna bidrar till att täcka kostnaderna för vattenanvändningen,
4) förhandskontroll av reglering av och byggande i sjöar och vattendrag samt planering med inverkan på vattnens eftersträvade ekologiska status,
5) åtgärder för kontroll av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön,
6) åtgärder för tryggande av kvaliteten på det vatten som används till dricksvattenuttag,
7) åtgärder för förebyggande av förorening och minskande av fara vid störningar eller exceptionella situationer,
8) åtgärder för främjande av effektiv och hållbar vattenanvändning,
9) åtgärder som begränsar och ger villkor för användningen av områden i syfte att skydda särskilda områden
10) åtgärder som krävs för att genomföra gemenskapslagstiftningen för skydd av vatten.
Åtgärdsprogrammet ska därutöver innehålla kompletterande åtgärder enligt artikel 11.4 och bilaga VI del B samt hänvisningar till övrig lagstiftning som avses i artikel 11.3 i direktiv 2000/60/EG.(2016/14)
Vid genomförandet av åtgärder som avses i 1 mom. ska åtgärder vidtas för att inte föroreningen av marina vatten ska öka. Tillämpningen av åtgärder som avses i 1 mom. får heller inte leda till ökad förorening av ytvatten.(2016/14)
18 §. Särskilt om grundvatten i åtgärdsprogrammet
Åtgärdsprogrammet ska dessutom gällande grundvatten innehålla nödvändiga åtgärder enligt bilaga IV i direktiv 2006/118/EG och nödvändiga åtgärder för att förebygga tillförsel av farliga ämnen och andra förorenande ämnen som anses utgöra en befintlig eller potentiell risk för förorening.
19 §. Allmänt om förvaltningsplanen
Förvaltningsplanen ska förutom kraven i 5 kap. 23 § vattenlagen uppfylla kraven i bilaga VII i direktiv 2000/60/EG.
20 §. Särskilt om grundvatten i förvaltningsplanen
Förvaltningsplanen ska dessutom gällande grundvatten innehålla
1) alla tröskelvärden samt en sammanfattning av den information som ska fastställas i enlighet med del C i bilaga II i direktiv 2006/118/EG samt alla ändringar av tröskelvärden,
2) en sammanfattning av bedömningen av den kemiska grundvattenkvaliteten, vilken också ska innehålla en redovisning av hur överskridanden av tröskelvärden i bilaga 7 vid enskilda övervakningspunkter har beaktats vid den slutliga bedömningen, samt
3) en sådan sammanfattning som avses i artikel 5 punkt 4 i direktiv 2006/118/EG.
21 §. Översvämningsrisker
Den preliminära bedömningen av översvämningsrisker enligt 5 kap. 19a § 3 mom. vattenlagen som ska göras senast den 22 december 2011 ska ses över och vid behov uppdateras senast den 22 december 2018 och därefter minst vart sjätte år.
Kartorna över översvämningshotade områden och kartorna över översvämningsrisker enligt 5 kap. 19a § 3 mom. vattenlagen som ska göras senast den 22 december 2013 ska ses över och vid behov uppdateras senast den 22 december 2019 och därefter minst vart sjätte år.
Planen för hantering av översvämningsrisker enligt 5 kap. 23 § punkten 2a) vattenlagen ska göras enligt artikel 7 i direktiv 2007/60/EG. Den första planen ska vara färdigställd och offentliggjord senast den 22 december 2015. Planen ska därefter ses över och vid behov uppdateras minst vart sjätte år.
Klimatförändringarnas sannolika påverkan på förekomsten av översvämningar ska beaktas i översynerna i 1 och 3 mom.
21a §. (2016/14) Vattentjänster
Vid en ekonomisk analys av vattenanvändningen enligt 5 kap. 19a § 1 mom. ska med vattentjänster avses tjänster i form av uttag, uppdämning, lagring, rening och distribution av yt- och grundvatten samt insamling och rening av avloppsvatten.
22 §. Åtgärdsprogram för marina vatten
Åtgärdsprogram enligt 5 kap. 22 § vattenlagen ska gällande marina vatten utformas på grundval av en bedömning som avses i 5 kap. 19a § 1 mom. vattenlagen. Åtgärdsprogrammet ska omfatta åtgärder för att bidra till att skapa sammanhängande och representativa nätverk med marina skyddsområden som har tillräcklig mångfald i ekosystemen, exempelvis särskilda bevarandeområden i enlighet med livsmiljödirektivet, särskilda skyddsområden i enlighet med fågeldirektivet och marina skyddsområden som fastställts på andra grunder. Relevant information om områdena ska offentliggöras. (2015/85)
Åtgärdsprogrammet ska ytterligare innehålla förvaltningsåtgärder eller åtgärder som:
1) reglerar den tillåtna omfattningen av en mänsklig påverkan
2) reglerar effekten på och den tillåtna graden av störning av olika faktorer i ekosystemet
3) reglerar den geografiska och tidsmässiga utbredningen, dvs. var och när en aktivitet är tillåten
4) förbättrar möjligheterna att spåra marina föroreningar, där detta är möjligt
5) förbättrar och återställer de marina ekosystemen och som vägleder mänskliga aktiviteter för att återställa skadade komponenter
6) skapar ekonomiska incitament och som gör att de som nyttjar de marina ekosystemen har ekonomiskt intresse av att agera på sätt som bidrar till att målet med en god miljökvalitet uppnås
7) säkerställer en samordnad förvaltning
8) säkerställer kommunikation, medverkan av berörda parter och information till allmänheten.
23 §. Tidtabell för marina vatten
För marina vatten ska följande tidtabell gälla:
1) En inledande bedömning av aktuellt miljötillstånd i de berörda vattnen och av miljöpåverkan på dessa från mänskliga aktiviteter enligt 5 kap. 19a § vattenlagen ska vara avslutad senast den 15 juli 2012 och därefter ses över minst vart sjätte år.
2) Vad som avses med god miljökvalitet i de berörda vattnen enligt 5 kap. 20 § vattenlagen ska fastställas senast den 15 juli 2012.
3) Miljömålen och tillhörande indikatorer enligt 5 kap. 21 § vattenlagen ska fastställas senast den 15 juli 2012 och därefter ses över minst vart sjätte år.
4) Ett övervakningsprogram för löpande bedömning och regelbunden uppdatering av mål enligt 5 kap. 18 § 2 mom. vattenlagen ska vara fastställt och genomfört senast den 15 juli 2014 och därefter ses över minst vart sjätte år.
5) Ett åtgärdsprogram enligt 5 kap. 22 § vattenlagen för att uppnå eller bevara en god miljökvalitet ska vara utarbetat senast 2015 och därefter ses över minst vart sjätte år. Det första åtgärdsprogrammet ska vara i kraft senast 2016.
7 kap. Vattenförbättringsfonder och förbättringsöverskott
24 §. Inrättande av vattenförbättringsfonder
Landskapsregeringen kan i en vattenförbättringsplan bestämma att hela eller viss del av den kostnadsminskning som följer av lindrigare försiktighetsmått enligt 4 kap. 7 § 3 mom. vattenlagen ska betalas till en av landskapsregeringen inrättad vattenförbättringsfond. Om det inte framgår av vattenförbättringsfonden ska landskapsregeringen i det enskilda fallet bestämma summan av det belopp som ska inbetalas. Landskapsregeringen kan besluta om inrättande av ytterligare vattenförbättringsfonder utöver de som anges i vattenförbättringsplanen om det anses behövligt för att skydda eller förbättra förutsättningarna för en god vattenkvalitet.
En vattenförbättringsfond kan inrättas för hela landskapet eller för ett särskilt geografiskt område. För varje vattenförbättringsfond ska dess syfte och dess geografiska område anges. En vattenförbättringsfond kan inrättas för flera syften varvid det ska anges hur medlen ska användas för varje syfte och geografiskt område.
25 §. Fördelning på olika vattenförbättringsfonder
Om en inbetalning ska fördelas på flera vattenförbättringsfonder beslutar landskapsregeringen hur fördelningen ska ske om inte detta framgår av vattenförbättringsplanen eller tillstånd. Landskapsregeringens fördelning ska ske på ett sådant sätt att syftet med vattenförbättringsplanen bäst uppnås.
26 §. Förvaltning och utbetalning
En vattenförbättringsfond ska förvaltas av landskapsregeringen, om inte landskapsregeringen beslutar att fondens förvaltning för viss tid ska handhas av ett särskilt organ.
En vattenförbättringsfonds medel ska användas för kostnadseffektiva åtgärder i enlighet med dess syfte och vad som anges i vattenförbättringsplanen.
27 §. Förbättringsöverskott
Landskapsregeringen ska efter ansökan från utövare av vattenfarlig verksamhet fastställa ett förbättringsöverskott om en väsentlig förbättring av vattenkvaliteten utöver vad som krävs enligt vattenlagen eller med stöd av den utfärdade bestämmelser och tillstånd konstaterats som en följd av att verksamhetsutövaren vidtagit en vattenförbättrande åtgärd. Om landskapsregeringen inte beslutar annat ska ett förbättringsöverskott tas i bruk eller väsentliga åtgärder för att ta det i bruk ha vidtagits inom tre år från fastställelsedatum.
28 §. Ansökan
Ansökan om fastställande av förbättringsöverskott ska skriftligen lämnas till landskapsregeringen. I ansökan ska anges
a) sökanden,
b) platsen för verksamheten och utsläppen,
c) en redogörelse för de åtgärder som läggs till grund för förbättringsöverskottet,
d) en redogörelse för berörda utsläpps- och kvalitetsnormer,
e) gällande vattenförbättringsplan eller, om sådan saknas, en redogörelse för de föroreningar och andra störningar som utgår från eller orsakas av verksamheten,
f) förslag till beräkningssätt av förbättringsöverskottets storlek om det inte redan finns ett bestämt beräkningssätt för beräknande av ett visst utsläpps storlek eller en viss åtgärds effekter samt
g) förslag till hur kontroll av vattenkvalitetsförbättrande åtgärdens utförande och verkningar kan ske.
Sökanden ska härutöver inkomma med de eventuella kompletteringar som landskapsregeringen finner nödvändiga för att landskapsregeringen ska kunna fastställa förbättringsöverskottet.
29 §. Utnyttjande av förbättringsöverskott
Innan ett förbättringsöverskott utnyttjas ska en anmälan göras av nyttjaren till landskapsregeringen.
30 §. Omfattning av vattenområden
Enskilda sötvattenområden vid tillämpning av bestämmelserna om särskilda kvalitetsnormer i 5 kap. 9 § vattenlagen är alla geografiskt avgränsade sötvattenområden.
Vattenområden i saltsjön vid tillämpning av bestämmelserna om särskilda kvalitetsnormer i 5 kap. 9 § vattenlagen är de områden som anges i bilaga 9.
Ikraftträdandebestämmelser
Här finns information om när författningen och ändringar av den har trätt i kraft. I listan anges också om EU-lagstiftningen berörs.
2010:93
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2011.
Genom denna förordning upphävs vattenförordning (1996:77) för landskapet Åland och Ålands landskapsregerings beslut (2009:52) om vattenförvaltning. Hänvisningar till den upphävda vattenförordningen ska avse denna förordning.
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/60/EG,
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG,
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/105/EG,
- Kommissionens direktiv 2009/90/EG,
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG,
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/118/EG,
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/11/EG
2015/85
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2015.
Miljökvalitetsnormerna för ämnena 34 – 45 i bilaga 5B träder dock i kraft den 22 december 2018. I syfte att uppnå god kemisk ytvattenkvalitet i fråga om dessa ämnen ska ett kompletterande övervakningsprogram och ett preliminärt åtgärdsprogram som innefattar dessa ämnen upprättas senast den 22 december 2018.
2016/14
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2016.
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG,
2016/50
Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2016.
- Kommissionens direktiv 2014/80/EU
2018/34
Denna förordning träder i kraft den 22 augusti 2018.
2018/39
Denna förordning träder i kraft den 5 september 2018.
2018/57
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2018.
2020/31
Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2020.
- Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG, EUT nr L 164, 25.6.2008, s. 19
2020/84
Denna förordning träder i kraft den 28 augusti 2020.
2020/100
Denna förordning träder i kraft den 1 november 2020.
Bilagor
Bilaga 1
Krav som gäller avloppsvatten från tätbebyggelse
I denna bilaga avses med:
1. 1 pe (personekvivalent): den mängd nedbrytbart organiskt material som har en biokemisk syreförbrukning på 70 gram per dygn under sju dygn.
2. Sekundär rening: rening av avloppsvatten från tätbebyggelse genom en process som vanligen innebär biologisk rening med sekundärsedimentering eller någon annan process som uppfyller de krav som anges i tabell 1 nedan.
All vattenmiljö inom landskapet Åland betraktas som känsliga områden enligt rådets direktiv 91/271/EEG.
Avloppsvatten från tätbebyggelse som leds in i avloppsnät ska före utsläpp till ytvatten undergå sekundär rening eller motsvarande rening
1. senast den 31 december 1998 om det avloppsvatten som leds in i avloppsnät härrör från tätorter med mer än 10 000 pe samt
2. senast den 31 december 2005 i alla tätorter.
Avloppsvatten och reningsverk för avloppsvatten samt de tillstånd enligt 6 kap. vattenlagen som gäller dem ska uppfylla kraven i punkt B nedan.
Behandlat eller obehandlat slam från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse får inte släppas ut till ytvattnet.
A. Avloppssystem
Vid konstruktion, byggnad och underhåll av avloppsnät ska kraven på vattenrening beaktas samt bästa tillgängliga teknik användas och samtidigt särskilt beaktas
1) avloppsvattnets volym och sammansättning
2) att läckor inte uppkommer, samt
3) att förorening av vatten till följd av bräddvatten begränsas.
B. Utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse till ytvatten
1) Avloppsreningsverk ska utformas eller ändras så att representativa prover kan tas på inkommande avloppsvatten och på det renade avloppsvattnet före utsläpp i vatten.
2) Rening av avloppsvatten från tätbebyggelse ska uppfylla de krav som anges i tabell 1 och 2.
3) Strängare krav än de som anges i tabell 1 och 2 ska tillämpas om det behövs för att stadgandena i annan lagstiftning ska uppfyllas.
4) Utsläppsställena för avloppsvatten från tätbebyggelse ska väljas så att påverkan på mottagande vatten begränsas i största möjliga utsträckning.
C. Industriavloppsvatten
Innan industriavloppsvatten leds till allmänt avlopp och reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse ska det undergå sådan rening som krävs för att
1) skydda hälsan hos personal som arbetar med avloppsnäten och på reningsverken,
2) säkerställa att avloppsnät, avloppsreningsverk och tillhörande utrustning inte skadas,
3) säkerställa att driften av avloppsreningsverken och behandlingen av slam inte störs,
4) säkerställa att utsläppen från reningsverken varken skadar miljön eller förhindrar att de krav på recipienten som gäller enligt andra stadganden kan uppfyllas, samt
5) säkerställa att slammet kan omhändertas på ett säkert och miljömässigt godtagbart sätt.
D. Referensmetoder för övervakning och utvärdering
1. Utsläpp av industriavloppsvatten i allmänt avlopp, utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse samt verkningarna av detta på den mottagande vattenmiljön ska övervakas.
De övervakningsmetoder som används ska uppfylla de krav som anges nedan.
Andra än de metoder som nämns i punkt 1-3 får användas, om det kan visas att de ger motsvarande resultat.
2. Flödesproportionella eller tidsbaserade dygnsprover ska tas i samma, väldefinierade punkt i utflödet från och vid behov i inflödet till reningsverket för att det ska kunna konstateras att de krav för utsläppt avloppsvatten som gäller enligt denna förordning efterlevs.
God internationell laboratoriesed ska iakttas för att motverka att proverna förändras under tiden mellan insamling och analys.
3. Det minsta antalet årliga prover ska fastställas med hänsyn till re-ningsverkets storlek och proverna ska insamlas med jämna mellanrum enligt följande:
| - 2 000 till 9 999 pe | 12 prover under det första året, fyra prover under följande år om det kan visas att vattnet under det första året överensstämmer med kraven i detta direktiv. Om ett av fyra prover inte uppfyller kraven, måste 12 prover tas under det följande året. |
| - 10 000 till 49 999 pe | 12 prover. |
| - 50 000 pe eller mer | 24 prover. |
4. Det renade avloppsvattnet ska anses uppfylla kraven, om värdena för varje enskild parameter uppfyller de krav som ställs på parametern enligt följande.
a) För parametrarna i tabell 1 och 2 anges i tabell 3 det största godtagbara antalet prover som inte uppfyller kraven, uttryckta som koncentrationer och/eller procentuell reduktion.
b) För de parametrar i tabell 1 som uttrycks i koncentrationer, får prover som tagits under normala driftförhållanden inte avvika från gränsvärdena med mer än 100 %. För de värden som avser koncentration av suspenderade partiklar kan avvikelser på upp till 150 % godtas.
c) För de parametrar som anges i tabell 2 ska årsmedelvärdet av proverna för varje parameter inte överstiga motsvarande gränsvärden.
5. Extrema värden för vattenkvaliteten ska inte beaktas, om värdena beror på särskilda förhållanden, t.ex. kraftig nederbörd.
| Parametrar | Koncentration | Minsta reduktion (%)1 | Referensmätmetod |
|---|---|---|---|
| Biokemisk syreförbrukning (BOD5 vid 20° C) utan nitrifikation2 | 25 mg/l O2 | 70 | Homogeniserat, ofiltrerat, odekanterat prov. Bestämning av förbrukat syre före och efter fem dagars förvaring vid 20° C ± 1° C i fullständigt mörker. Tillsats av en nitrifikationshämmare. |
| Kemisk syreförbrukning (COD) | 125 mg/l O2 | 75 | Homogeniserat, ofiltrerat, odekanterat prov. Kaliumdikromat |
| Suspenderade partiklar totalt | 35 mg/l2 | 903 | Filtrering av ett representativt prov genom ett filtermembran med 0,45 μm porstorlek. Torkning vid 105° C och vägning. |
|
1 Reduktion i förhållande till inflödets belastning. 2Parametern kan ersättas av en annan parameter: totalt organiskt kol (TOC) eller total syreförbrukning (TOD), om ett förhållande kan fastslås mellan BOD5 och ersättningsparametern. 3Koncentration och reduktion är alternativa parametrar. Analyser av utsläpp från dammar ska utföras med filtrerade prover. Den totala koncentrationen suspenderade partiklar i ett ofiltrerat vattenprov får dock inte överstiga 150 mg/l. | |||
| Parametrar | Koncentration | Minsta procentuell reduktion1 | Referens-mätmetod |
|---|---|---|---|
| Fosfor totalt | 2 mg/l (10 000-100 000 pe) 1 mg/l (mer än 100 000 pe) | 80 | Molekylär absorptionsspektrofotometri. |
| Kväve totalt2 | 15 mg/l (10 000-100 000 pe)3 10 mg/l (mer än 100 000 pe)3 | 70-80 | Molekylär absorptionsspektrofotometri |
|
1Reduktion i förhållande till inflödets belastning. 2Kväve totalt innebär summa totalt Kjeldahlkväve (organiskt N + NH4), nitrat-(NO3)-kväve och nitrit-(NO2)-kväve. 3De angivna koncentrationerna är årsmedelvärden enligt bilaga 10 punkt D 3c. För att kontrollera att kraven med avseende på kväve uppfylls är det också möjligt att använda dygnsmedelvärden om det i enlighet med bilaga 10 punkt D kan säkerställas att man därigenom uppnår motsvarande skyddsnivå. I detta fall får dygnsmedelvärdet för kväve totalt inte överstiga 20 mg/l i något prov när spillvattnets temperatur vid den biologiska processen i avloppsreningsverket är 12° C eller högre. I stället för temperaturkravet kan drifttiden begränsas med beaktande av de regionala klimatförhållandena. | |||
| Provserier under ett visst år | Största antal underkända prover |
|---|---|
| 4-7 | 1 |
| 8-16 | 2 |
| 17-28 | 3 |
| 29-40 | 4 |
| 41-53 | 5 |
| 54-67 | 6 |
| 68-81 | 7 |
| 82-95 | 8 |
| 96-110 | 9 |
| 111-125 | 10 |
| 126-140 | 11 |
| 141-155 | 12 |
| 156-171 | 13 |
| 172-187 | 14 |
| 188-203 | 15 |
| 204-219 | 16 |
| 220-235 | 17 |
| 236-251 | 18 |
| 252-268 | 19 |
| 269-284 | 20 |
| 285-300 | 21 |
| 301-317 | 22 |
| 318-334 | 23 |
| 335-350 | 24 |
| 351-365 | 25 |
Bilaga 2
Ämnen som inte får släppas ut i ytvatten eller allmänt avlopp
| Ämne | CAS-nummer | identifierat som farligt ämne | |
|---|---|---|---|
| 1. | 1,2- dikloretan (etylendiklorid) | 107-06-2 | |
| 2. | aldrin | 309-00-2 | |
| 3. | dieldrin | 60-57-1 | |
| 4. | endrin | 72-20-8 | |
| 5. | isodrin | 465-73-6 | |
| 6. | DDT (para-para-DDT) | ingen uppgift 50-29-3 | |
| 7. | hexaklorbensen | 118-74-1 | X |
| 8. | hexaklorbutadien | 87-68-3 | X |
| 9. | hexaklorcyklohexan (gamma-isomer, lindan) | 608-73-1 58-89-9 | X |
| 10. | koltetraklorid | 56-23-5 | |
| 11. | pentaklorfenol | 87-86-5 | |
| 12. | tetrakloreten (tetrakloretylen) | 127-18-4 | |
| 13. | triklorbensen (1,2,4-triklorbensen) | 12002-48-1 120-82-1 | |
| 14. | trikloreten (trikloretylen) | 79-01-6 | |
| 15. | triklormetan (kloroform) | 67-66-3 |
Bilaga 3
Ämnen farliga för grundvattnet och i ämnesgrupper ingående farliga ämnen som inte får släppas ut i grundvatten
1. Organiska halogenföreningar och ämnen som kan bilda sådana föreningar i vattenmiljö,
2. organiska fosforföreningar,
3. organiska tennföreningar,
4. ämnen och preparat eller nedbrytningsprodukter av dessa som påvisas ha cancerogena eller mutagena egenskaper eller sådana egenskaper som i eller via vattenmiljön kan påverka produktionen av steroider eller sköldkörteln, fortplantningen eller andra endokrina funktioner,
5. kolväten samt svårnedbrytbara, bioackumulerbara och toxiska organiska ämnen,
6. cyanider,
7. metaller och deras föreningar,
8. arsenik och dess föreningar,
9. biocider och växtskyddsmedel,
10. uppslammade ämnen,
11. ämnen som bidrar till eutrofiering (i synnerhet nitrater och fosfater),
12. syretärande ämnen (mätbara med hjälp av parametrar som till exempel BOD och COD),
13. kiselföreningar,
14. fluorider,
15. ämnen som negativt påverkar grundvattnets smak eller lukt samt föreningar som eventuellt bildar sådana ämnen i vatten och gör vattnet olämpligt att användas av människor.
Bilaga 4
De högsta tillåtna utsläppsgränsvärdena i halter och specifik belastning
| Ämne | CAS-nummer | Branch | Haltgräns1 | Gräns för specifik belastning1 | identifierat som farligt ämne | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. | kvicksilver och dess föreningar | 7439-97-6 | kloralkali-industrin | 50 μg/l | kvicksilvercell metoden: 0,2 g/kapacitetston klor | X |
| kvicksilver och dess föreningar | 7439-97-6 | annan än kloralkali-industrin | 5 μg/l | - | X | |
| 2. | kadmium och dess föreningar | 7440-43-9 | - | 10 μg/l | galvanisering: 0,3 g/kg hanterat kadmium | X |
1halt i löst form beräknad som månadsmedelvärde. | ||||||
Bilaga 5 (2015/85)
5A Ämnen som fastställts som farliga och skadliga för vattenmiljön enligt direktiv 2000/60/EG
| Nr | CAS-nummer [1] | EU-nummer [2] | Ämnets namn [3] | Fastställt som farligt ämne |
|---|---|---|---|---|
| (1) | 15972-60-8 | 240-110-8 | alaklor | |
| (2) | 120-12-7 | 204-371-1 | antracen | X |
| (3) | 1912-24-9 | 217-617-8 | atrazin | |
| (4) | 71-43-2 | 200-753-7 | bensen | |
| (5) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | bromerade difenyletrar | X[4] |
| (6) | 7440-43-9 | 231-152-8 | kadmium och kadmiumföreningar | X |
| (7) | 85535-84-8 | 287-476-5 | kloralkaner, C10-13 | X |
| (8) | 470-90-6 | 207-432-0 | klorfenvinfos | |
| (9) | 2921-88-2 | 220-864-4 | Klorpyrifos (klorpyrifosetyl) | |
| (10) | 107-06-2 | 203-458-1 | 1,2-dikloretan | |
| (11) | 75-09-2 | 200-838-9 | diklormetan | |
| (12) | 117-81-7 | 204-211-0 | di(2-etylhexyl)ftalat (DEHP) | X |
| (13) | 330-54-1 | 206-354-4 | diuron | |
| (14) | 115-29-7 | 204-079-4 | endosulfan | X |
| (15) | 206-44-0 | 205-912-4 | fluoranten | |
| (16) | 118-74-1 | 204-273-9 | hexaklorbensen | X |
| (17) | 87-68-3 | 201-765-5 | hexaklorbutadien | X |
| (18) | 608-73-1 | 210-168-9 | hexaklorcyklohexan | X |
| (19) | 34123-59-6 | 251-835-4 | isoproturon | |
| (20) | 7439-92-1 | 231-100-4 | bly och blyföreningar | |
| (21) | 7439-97-6 | 231-106-7 | kvicksilver och kvicksilverföreningar | X |
| (22) | 91-20-3 | 202-049-5 | naftalen | |
| (23) | 7440-02-0 | 231-111-4 | nickel och nickelföreningar | |
| (24) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | nonylfenoler | X[5] |
| (25) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | oktylfenoler[6] | |
| (26) | 608-93-5 | 210-172-0 | pentaklorbensen | X |
| (27) | 87-86-5 | 201-778-6 | pentaklorfenol | |
| (28) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | polyaromatiska kolväten (PAH)[7] | X |
| (29) | 122-34-9 | 204-535-2 | simazin | |
| (30) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | tributyl-tennföreningar | X[8] |
| (31) | 12002-48-1 | 234-413-4 | triklorbensener | |
| (32) | 67-66-3 | 200-663-8 | triklormetan (kloroform) | |
| (33) | 1582-09-8 | 216-428-8 | trifluralin | X |
| (34) | 115-32-2 | 204-082-0 | dikofol | X |
| (35) | 1763-23-1 | 217-179-8 | perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) | X |
| (36) | 124495-18-7 | ej tillämpligt | kinoxifen | X |
| (37) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | dioxiner och dioxinlika föreningar | X[9] |
| (38) | 74070-46-5 | 277-704-1 | aklonifen | |
| (39) | 42576-02-3 | 255-894-7 | bifenox | |
| (40) | 28159-98-0 | 248-872-3 | cybutryn | |
| (41) | 52315-07-8 | 257-842-9 | cypermetrin[10] | |
| (42) | 62-73-7 | 200-547-7 | diklorvos | |
| (43) | ej tillämpligt | ej tillämpligt | hexabromcyklododekan (HBCDD) | X[11] |
| (44) | 76-44-8/1024-57-3 | 200-962-3/213-831-0 | heptaklor och heptaklorepoxid | X |
| (45) | 886-50-0 | 212-950-5 | terbutryn | |
|
[1]CAS: Chemical Abstracts Service. [2]EU-nummer: Europeiska förteckningen över existerande, kommersiellt använda kemiska ämnen (Einecs) eller Europeiska förteckningen över anmälda kemiska ämnen (Elincs). [3]För grupper av ämnen definieras typiska enskilda representanter i samband med fastställande av mil-jökvalitetsnormer, om inte annat uttryckligen anges. [4]Endast tetra-, penta-, hexa- och heptabromdifenyleter (CAS-nr 40088-47-9, 32534-81-9, 36483-60-0 respektive 68928-80-3). [5]Nonylfenol (CAS-nr 25154-52-3, EU-nr 246-672-0) inklusive isomererna 4-nonylfenol (CAS-nr 104-40-5, EU-nr 203-199-4) och 4-nonylfenol (grenad) (CAS-nr 84852-15-3, EU-nr 284-325-5). [6]Oktylfenol (CAS-nr 1806-26-4, EU-nr 217-302-5) inklusive isomeren 4-(1,1’,3,3’-tetrametylbutyl)-fenol (CAS-nr 140-66-9, EU-nr 205-426-2). [7]Inklusive bens(a)pyren (CAS-nr 50-32-8, EU-nr 200-028-5), benso(b)fluoranten (CAS-nr 205-99-2, EU-nr 205-911-9), benso(g,h,i)perylen (CAS-nr 191-24-2, EU-nr 205-883-8), benso(k)fluoranten (CAS-nr 207-08-9, EU-nr 205-916-6), indeno(1,2,3-cd)pyren (CAS-nr 193-39-5, EU-nr 205-893-2) och exklusive antracen, fluoranten och naftalen, som förtecknas separat. [8]Inklusive tributyltenn-katjon (CAS-nr 36643-28-4). [9]Detta avser följande föreningar: 7 polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD): 2,3,7,8-T4CDD (CAS-nr 1746-01-6), 1,2,3,7,8-P5CDD (CAS-nr 40321-76-4), 1,2,3,4,7,8-H6CDD (CAS-nr 39227-28-6), 1,2,3,6,7,8-H6CDD (CAS-nr 57653-85-7), 1,2,3,7,8,9-H6CDD (CAS-nr 19408-74-3), 1,2,3,4,6,7,8-H7CDD (CAS-nr 35822-46-9), 1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDD (CAS-nr 3268-87-9) 10 polyklorerade dibensofuraner (PCDF): 2,3,7,8-T4CDF (CAS-nr 51207-31-9), 1,2,3,7,8-P5CDF (CAS-nr 57117-41-6), 2,3,4,7,8-P5CDF (CAS-nr 57117-31-4), 1,2,3,4,7,8-H6CDF (CAS-nr 70648-26-9), 1,2,3,6,7,8-H6CDF (CAS-nr 57117-44-9), 1,2,3,7,8,9-H6CDF (CAS-nr 72918-21-9), 2,3,4,6,7,8-H6CDF (CAS-nr 60851-34-5), 1,2,3,4,6,7,8-H7CDF (CAS-nr 67562-39-4), 1,2,3,4,7,8,9-H7CDF (CAS-nr 55673-89-7), 1,2,3,4,6,7,8,9-O8CDF (CAS-nr 39001-02-0) 12 dioxinlika polyklorerade bifenyler (PCB-DL): 3,3’,4,4’-T4CB (PCB 77, CAS-nr 32598-13-3), 3,3’,4’,5-T4CB (PCB 81, CAS-nr 70362-50-4), 2,3,3’,4,4’-P5CB (PCB 105, CAS-nr 32598-14-4), 2,3,4,4’,5-P5CB (PCB 114, CAS-nr 74472-37-0), 2,3’,4,4’,5-P5CB (PCB 118, CAS-nr 31508-00-6), 2,3’,4,4’,5’-P5CB (PCB 123, CAS-nr 65510-44-3), 3,3’,4,4’,5-P5CB (PCB 126, CAS-nr 57465-28-8), 2,3,3’,4,4’,5-H6CB (PCB 156, CAS-nr 38380-08-4), 2,3,3’,4,4’,5’-H6CB (PCB 157, CAS-nr 69782-90-7), 2,3’,4,4’,5,5’-H6CB (PCB 167, CAS-nr 52663-72-6), 3,3’,4,4’,5,5’-H6CB (PCB 169, CAS-nr 32774-16-6), 2,3,3’,4,4’,5,5’-H7CB (PCB 189, CAS-nr 39635-31-9). [10]CAS-nr 52315-07-8 avser en isomerblandning av cypermetrin, alfacypermetrin (CAS-nr 67375-30-8), betacypermetrin (CAS-nr 65731-84-2), thetacypermetrin (CAS-nr 71697-59-1) och zetacypermetrin (52315-07-8). [11]Detta avser följande: 1,3,5,7,9,11-hexabromcyklododekan (CAS-nr 25637-99-4), 1,2,5,6,9,10- hexabromcyklododekan (CAS-nr 3194-55-6), α-hexabromcyklododekan (CAS-nr 134237-50-6), β-hexabromcyklododekan (CAS-nr 134237-51-7) och γ-hexabromcyklododekan (CAS-nr 134237-52-8). | ||||
5B Ämnen som fastställts som farliga och skadliga för vattenmiljön enligt direktiv 2000/60/EG samt miljökvalitetsnormer för dem
| AA: | årsmedelvärde |
| MAC: | maximal tillåten koncentration |
| Enhet: | [μg/l] för kolumnerna 4–7 |
| [μg/kg våtvikt] för kolumn 8 |
| 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nr | Ämne | CAS-nummer [1] | AA-MKN [2] [3] Inlandsytvatten | AA-MKN [2] [3] Havsvatten och andra ytvatten | MAC-MKN [4] Inlandsytvatten | MAC-MKN [4] Havsvatten och andra ytvatten | MKN Biota [12] |
| (1) | alaklor | 15972-60-8 | 0,3 | 0,3 | 0,7 | 0,7 | |
| (2) | antracen | 120-12-7 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | |
| (3) | atrazin | 1912-24-9 | 0,6 | 0,6 | 2,0 | 2,0 | |
| (4) | bensen | 71-43-2 | 10 | 8 | 50 | 50 | |
| (5) | bromerade difenyletrar [5] | 32534-81-9 | 0,14 | 0,014 | 0,0085 | ||
| (6) | kadmium och kadmiumföreningar (beroende på vattenhård-hetsklass) [6] | 7440-43-9 | ≤ 0,08 (klass 1) 0,08 (klass 2) 0,09 (klass 3) 0,15 (klass 4) 0,25 (klass 5) [3] | 0,2 | ≤ 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5) [3] | ≤ 0,45 (klass 1) 0,45 (klass 2) 0,6 (klass 3) 0,9 (klass 4) 1,5 (klass 5) | |
| (6a) | koltetraklorid [7] | 56-23-5 | 12 | 12 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (7) | C10-13-kloralkaner [8] | 85535-84-8 | 0,4 | 0,4 | 1,4 | 1,4 | |
| (8) | klorfenvinfos | 470-90-6 | 0,1 | 0,1 | 0,3 | 0,3 | |
| (9) | klorpyrifos (klorpyrifosetyl) | 2921-88-2 | 0,03 | 0,03 | 0,1 | 0,1 | |
| (9a) | cyklodiena bekämpnings-medel: aldrin [7] dieldrin [7] endrin [7] isodrin [7] | 309-00-2 60-57-1 72-20-8 465-73-6 | Σ = 0,01 | Σ = 0,005 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (9b) | DDT total [7] [9] | ej tillämpligt | 0,025 | 0,025 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| para-para-DDT [7] | 50-29-3 | 0,01 | 0,01 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ||
| (10) | 1,2-dikloretan | 107-06-2 | 10 | 10 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (11) | diklormetan | 75-09-2 | 20 | 20 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (12) | di(2-etylhexyl) ftalat (DEHP) | 117-81-7 | 1,3 | 1,3 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (13) | diuron | 330-54-1 | 0,2 | 0,2 | 1,8 | 1,8 | |
| (14) | endosulfan | 115-29-7 | 0,005 | 0,0005 | 0,01 | 0,004 | |
| (15) | fluoranten | 206-44-0 | 0,0063 | 0,0063 | 0,12 | 0,12 | 30 |
| (16) | hexaklorbensen | 118-74-1 | 0,05 | 0,05 | 10 | ||
| (17) | hexaklorbutadien | 87-68-3 | 0,6 | 0,6 | 55 | ||
| (18) | hexaklorcyklohexan | 608-73-1 | 0,02 | 0,002 | 0,04 | 0,02 | |
| (19) | isoproturon | 34123-59-6 | 0,3 | 0,3 | 1,0 | 1,0 | |
| (20) | bly och blyföreningar | 7439-92-1 | 1,2 [13] [3] | 1,3 | 14 [3] | 14 | |
| (21) | kvicksilver och kvicksilverföreningar | 7439-97-6 | 0,07 | 0,07 | 20 | ||
| (22) | naftalen | 91-20-3 | 2 | 2 | 130 | 130 | |
| (23) | nickel och nickelföreningar | 7440-02-0 | 4 [13] | 8,6 | 34 | 34 | |
| (24) | nonylfenoler (4-nonylfenol) [15] | 84852-15-3 | 0,3 | 0,3 | 2,0 | 2,0 | |
| (25) | oktylfenoler ((4-(1,1,3,3-tetrametylbutyl)-fenol)) | 140-66-9 | 0,1 | 0,01 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (26) | pentaklorbensen | 608-93-5 | 0,007 | 0,0007 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (27) | pentaklorfenol | 87-86-5 | 0,4 | 0,4 | 1 | 1 | |
| (28) | polyaromatiska kolväten (PAH) [11] | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| bens(a)pyren | 50-32-8 | 1,7 × 10-4 | 1,7 × 10-4 | 0,27 | 0,027 | 5 | |
| benso(b)fluoranten | 205-99-2 | se fotnot 11 | se fotnot 11 | 0,017 | 0,017 | se fotnot 11 | |
| benso(k)fluoranten | 207-08-9 | se fotnot 11 | se fotnot 11 | 0,017 | 0,017 | se fotnot 11 | |
| benso(g,h,i)perylen | 191-24-2 | se fotnot 11 | se fotnot 11 | 8,2 × 10-3 | 8,2 × 10-4 | se fotnot 11 | |
| indeno (1,2,3-cd)pyren | 193-39-5 | se fotnot 11 | se fotnot 11 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | se fotnot 11 | |
| (29) | simazin | 122-34-9 | 1 | 1 | 4 | 4 | |
| (29a) | tetrakloretylen [7] | 127-18-4 | 10 | 10 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (29b) | trikloretylen [7] | 79-01-6 | 10 | 10 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (30) | tributyltennföreningar (tributyltenn-katjon) | 36643-28-4 | 0,0002 | 0,0002 | 0,0015 | 0,0015 | |
| (31) | triklorbensener | 12002-48-1 | 0,4 | 0,4 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (32) | triklormetan | 67-66-3 | 2,5 | 2,5 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (33) | trifluralin | 1582-09-8 | 0,03 | 0,03 | ej tillämpligt | ej tillämpligt | |
| (34) | dikofol | 115-32-2 | 1,3 × 10-3 | 3,2 × 10-5 | ej tillämpligt [10] | ej tillämpligt [10] | 33 |
| (35) | perfluoroktansulfonsyra och dess derivat (PFOS) | 1763-23-1 | 6,5 × 10-4 | 1,3 × 10-4 | 36 | 7,2 | 9,1 |
| (36) | kinoxifen | 124495-18-7 | 0,15 | 0,015 | 2,7 | 0,54 | |
| (37) | dioxiner och dioxinlika föreningar | Se fotnot 9 i bilaga 5A | ej tillämpligt | ej tillämpligt | Summa PCDD+PCDF+ PCB-DL 0,0065 μg.kg–1 TEQ [14] | ||
| (38) | aklonifen | 74070-46-5 | 0,12 | 0,012 | 0,12 | 0,012 | |
| (39) | bifenox | 42576-02-3 | 0,012 | 0,0012 | 0,04 | 0,004 | |
| (40) | cybutryn | 28159-98-0 | 0,0025 | 0,0025 | 0,016 | 0,016 | |
| (41) | cypermetrin | 52315-07-8 | 8 × 10-5 | 8 × 10-6 | 6 × 10-4 | 6 × 10-5 | |
| (42) | diklorvos | 62-73-7 | 6 × 10-4 | 6 × 10-5 | 7 × 10-4 | 7 × 10-5 | |
| (43) | hexabrom-cyklododekan (HBCDD) | Se fotnot 11 i bilaga 5A | 0,0016 | 0,0008 | 0,5 | 0,05 | 167 |
| (44) | heptaklor och heptaklorepoxid | 76-44-8/ 1024-57-3 | 3 × 10-4 | 3 × 10-5 | 6,7 × 10-3 | ||
| (45) | terbutryn | 886-50-0 | 0,065 | 0,0065 | 0,34 | 0,034 | |
|
[1]CAS: Chemical Abstracts Service. [2]Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat anges gäller den för den totala koncentrationen av alla isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som det aritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt. [3]Med undantag av kadmium, bly, kvicksilver och nickel (nedan metaller) uttrycks de miljökvalitetsnor-mer som fastställs i denna bilaga som totala koncentrationer i hela vattenprovet. Metallernas miljökvalitetsnorm hänför sig till upplöst koncentration, dvs. den upplösta fasen i ett vattenprov som erhållits genom filtrering genom ett 0,45 µm-filter eller motsvarande förbehandling. Vid utvärderingen av övervakningsresultaten i jämförelse med miljökvalitetsnormen får följande beaktas: a) den naturliga bakgrundskoncentrationen för metaller och deras föreningar genom att till miljökvalitetsnormen addera en uppskattning av den naturliga bakgrundskoncentrationen i enlighet med tabellen nedan, b) vattnets hårdhet, dess pH-värde eller andra parametrar för vattenkvalitet som påverkar en metalls biotillgänglighet. Summan av uppskattningen av den naturliga bakgrundskoncentrationen och miljökvalitetsnormen. På platser där koncentrationerna av geologiska orsaker är höga får expertbedömningen avvika från bakgrundskoncentrationernas värden. | |||||||
| kadmium | nickel | bly | kvicksilver | |
|---|---|---|---|---|
| μg/l (vatten) bakgrund + AA | μg/l (vatten) bakgrund + AA | μg/l (vatten) bakgrund + AA | μg/kg (biota) bakgrund + | |
| MKN | MKN | MKN | MKN | |
| Sjöar | ||||
| med låg humushalt (färgtal Pt mg/l < 30) | 0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 [13] | 0,1 + 1,2 = 1,3 [13] | 180 + 20 = 200 |
| humösa (färgtal Pt mg/l 30– 90) | 0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 [13] | 0,2 + 1,2 = 1,4 [13] | 200 + 20 = 220 |
| med hög humushalt (färgtal Pt mg/l > 90) | 0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 [13] | 0,7 + 1,2 = 1,9 [13] | 230 + 20 = 250 |
| Åar och älvar | ||||
| momark och lerjordar (färgtal Pt mg/l < 90, avrinningsområdets myrareal -% | 0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 [13] | 0,3 + 1,2 = 1,5 [13] | 180 + 20 = 200 |
| torvmark (färgtal Pt mg/l < 90, avrinningsområdets myrareal -% > 25) | 0,02 + 0,08 = 0,1 (klass 1 och 2) | 1 + 4 = 5 [13] | 0,5 + 1,2 = 1,7 [13] | 230 + 20 = 250 |
| Kustvatten/havsvatten | 0,02 + 0,2 = 0,22 | 1 + 8,6 = 9,6 | 0,03 + 1,3 = 1,33 | 180 + 20 = 200 |
|
[4]Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som maximal tillåten koncentration (MAC-MKN). Där parametern MAC-MKN anges som "ej tillämpligt" anses värdena på AA-MKN utgöra skydd mot kortvariga föroreningstoppar vid kontinuerliga utsläpp, eftersom de är avsevärt lägre än de värden som härletts utifrån akut toxicitet. Vid tillämpning av MAC-MKN får den uppmätta koncentrationen inte överskrida normens värde vid någon av övervakningspunkterna. Vid uppskattning får dock statistiska metoder, såsom percentilberäkning, användas för att säkerställa en godtagbar konfidensnivå och noggrannhet för bestämning av efterlevnaden av värdet på MAC-MKN. [5]För den grupp av ämnen som utgörs av bromerade difenyletrar (nr 5) avser miljökvalitetsnormen summan av koncentrationerna för kongener med numren 28, 47, 99, 100, 153 och 154. [6]För kadmium och dess föreningar (nr 6) varierar miljökvalitetsnormvärdet beroende på vattnets hårdhetsklass (klass 1: < 40 mg CaCO3/l, klass 2: 40 till < 50 mg CaCO3/l, klass 3: 50 till < 100 mg CaCO3/l, klass 4: 100 till <200 mg CaCO3/l och klass 5:≥200 mg CaCO3/l) [7]Detta ämne är inte ett prioriterat ämne enligt direktiv 2000/6/EG utan ett av de övriga förorenande ämnen för vilka MKN är lika med det värde som fastställts i den lagstiftning som gällde före den 13 januari 2009. [8]Ingen indikativ parameter anges för denna grupp av ämnen. Den eller de indikativa parametrarna ska fastställas med analysmetoden. [9]DDT total består av summan av isomererna 1,1,1-triklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 50-29-3, EU-nr 200-024-3); 1,1,1-triklor-2(o-klorfenyl)-2-(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 789-02-6, EU-nr 212-332-5); 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etylen (CAS-nr 72-55-9, EU-nr 200-784-6); och 1,1-diklor-2,2-bis(p-klorfenyl)etan (CAS-nr 72-54-8, EU-nr 200-783-0). [10]Det finns inte tillräcklig information för att fastställa en MAC-MKN för dessa ämnen. [11] För den grupp farliga ämnen som består av polyaromatiska kolväten (PAH) (nr 28) avser miljökvali-tetsnormen för biota koncentrationen av bens(a)pyren, på vars toxicitet de bygger. Bens(a)pyren kan ses som en markör för övriga PAH och bens(a)pyren behöver därför övervakas för jämförelse med miljökvalitetsnormen för biota. [12] Miljökvalitetsnormen för biota avser fisk om inget annat anges. För ämnena nr 15 (fluoranten) och 28 (polyaromatiska kolväten [PAH]) avser miljökvalitetsnormen för biota blötdjur. För ämne nr 37 (dioxiner och dioxinlika föreningar) avser miljökvalitetsnormen för biota fisk, i linje med avsnitt 5.3 i bilagan till förordning (EU) nr 1259/2011 av den 2 december 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1881/2006 vad gäller gränsvärden för dioxiner, dioxinlika PCB och icke dioxinlika PCB i livsmedel (EUT L 320, 3.12.2011, s. 18). [13]Dessa miljökvalitetsnormer avser biotillgängliga koncentrationer av ämnena. [14]PCDD: polyklorerade dibenso-p-dioxiner; PCDF: polyklorerade dibensofuraner; PCB-DL: dioxinlika polyklorerade bifenyler; TEQ: toxiska ekvivalenter enligt WHO:s toxicitetsekvivalensfaktorer från 2005. [15]Nonylfenolens och nonylfenoletoxilaternas totala toxicitet får inte överskrida miljökvalitetsnormen. Den totala toxiciteten beräknas enligt formeln: ∑ (Cxx TEF), TEF = toxisk ekvivalentfaktor Cx = halt av respektive nonylfenolförening | ||||
| toxisk ekvivalentfaktor (TEF) | |
| nonylfenol | 1 |
| nonylfenolmono- och dietoxilater | 0,5 |
Bilaga 6
Ämnen som vid ett nationellt förfarande har fastställts som skadliga för vattenmiljön
| Ämne | CAS-nummer[1] | Miljökvalitetsnorm AA-MKN[2] [3] inlandsytvatten, µg/l | Miljökvalitetsnorm AA-MKN[2] [3] andra ytvatten, µg/l | Miljökvalitetsnorm AA-MKN[2] [3] ytvatten avsett för uttag av hushållsvatten, µg/l | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1. | klorbensen | 108-90-7 | 9,3 | 3,2 | 3 |
| 2. | 1,2-diklorbensen | 95-50-1 | 7,4 | 0,74 | 0,3 |
| 3. | 1,4-diklorbensen | 106-46-7 | 20 | 2 | 0,1 |
| 4. | bensylbutylftalat (BBP)2 | 85-68-7 | 10 | 1,4 | 10 |
| 5. | dibutylftalat (DBP) | 84-74-2 | 10 | 1 | 10 |
| 6. | resorcinol (1,3-bensendiol) | 108-46-3 | |||
| 7. | (benzotiazol-2-yltio) metyltiocyanat (TCMTB) | 21564-17-0 | |||
| 8. | benzotiazol-2-tiol (di(benzotiazol-2-yl)disulfid (CAS 120-78-5) nedbrytningsprodukt) | 149-30-4 | |||
| 9. | bronopol (2-brom-2-nitropropan-1,3-diol) | 52-51-7 | 4 | 0,4 | 4 |
| 10. | dimetoat | 60-51-5 | 0,7 | 0,07 | |
| 11. | MCPA (4-klor-2-metylfenoxiättiksyra) | 94-74-6 | 1,6 | 0,16 | |
| 12. | metamitron (4-amino-3-metyl-6-fenyl-1,2,4-triatzin-5-on) | 41394-05-2 | 32 | 3,2 | |
| 13. | prokloraz (N-propyl-N-[2-(2,4,6-triklorfenoxi)etyl]-1H-imidazol-1-karboxamid) | 67747-09-5 | 1 | 0,1 | |
| 14. | etylentiourea (nedbrytningsprodukt av (CAS 8018-01-7)) | 96-45-7 | 200 | 20 | |
| 15. | tribenuron-metyl (metyl-2-(3-(4-metoxi-6-metyl-1,3,5-triazin-2-yl)3-metylureidosulfonyl)benzoat) | 101200-48-0 | 0.1 | 0.01 | |
|
[1]CAS: Chemical Abstracts Service. [2]Denna parameter är miljökvalitetsnormen uttryckt som ett aritmetiskt medelvärde på årsnivå (AA-MKN). Om inte annat anges gäller den för summan av alla ämnets isomerer. Medelvärdet beräknas vid varje representativ övervakningspunkt som det aritmetiska medelvärdet av de resultat som under ett års tid uppmäts vid varje punkt. [3]Miljökvalitetsnormerna uttrycks som totala koncentrationer i hela vattenprovet. | |||||
Bilaga 7
Tröskelvärden för grundvatten
| Förorenande ämne | Tröskelvärde för grundvatten | Enhet | |
|---|---|---|---|
| 1 | Nitrater | 50 | mg/l |
| 2 | Aktiva ämnen i bekämpningsmedel och deras (relevanta) metaboliter, nedbrytnings- eller reaktionsprodukter | 0,1 | μg/l |
| 0,5 sammanlagt1 | |||
| 3 | Bensen | 0,5 | μg/l |
| 4 | Toluen | 12 | μg/l |
| 5 | Etylbensen | 1 | μg/l |
| 6 | Xylener (Σorto-, meta- och paraxylen) | 10 | μg/l |
| 7 | Antracen | 60 | μg/l |
| 8 | Naftalen | 1,3 | μg/l |
| 9 | Benso(a)pyren | 0,005 | μg/l |
| 10 | ΣBenso(b)fluoranten, benso(k)fluoranten, benso(g,h,i) perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren | 0,05 | μg/l |
| 11 | PCB-föreningar (Σ kongenerer 28, 52, 101, 118, 138, 153 och 180) | 0,015 | μg/l |
| 12 | ΣTrikloreten och tetrakloreten | 5 | μg/l |
| 13 | 1,2-dikloreten | 25 | μg/l |
| 14 | 1,2-dikloretan | 1,5 | μg/l |
| 15 | Diklormetan (metylenklorid) | 10 | μg/l |
| 16 | Vinylklorid (kloreten) | 0,15 | μg/l |
| 17 | Koltetraklorid | 2 | μg/l |
| 18 | Kloroform (triklormetan) | 100 | μg/l |
| 19 | Klorbensen | 3 | μg/l |
| 20 | 1,2-diklorbensen | 0,3 | μg/l |
| 21 | 1,4-diklorbensen | 0,1 | μg/l |
| 22 | Triklorbensen (Σ1,2,3-, 1,2,4- och 1,3,5- triklor-bensen) | 2,5 | μg/l |
| 23 | Pentaklorbensen | 1,2 | μg/l |
| 24 | Hexaklorbensen | 0,024 | μg/l |
| 25 | Monoklorfenoler | 0,05 | μg/l |
| 26 | Diklorfenoler | 2,7 | μg/l |
| 27 | ΣTri-, tetra- och pentaklorfenol | 5 | μg/l |
| 28 | MTBE (metyl-tert-butyleter) | 7,5 | μg/l |
| 29 | TAME (tert-amylmetyleter) | 60 | μg/l |
| 30 | Oljefraktioner (C10-40) | 50 | μg/l |
| 31 | Kvicksilver | 0,06 | μg/l |
| 32 | Kadmium | 0,4 | μg/l |
| 33 | Kobolt | 2 | μg/l |
| 34 | Krom | 10 | μg/l |
| 35 | Koppar | 20 | μg/l |
| 36 | Bly | 5 | μg/l |
| 37 | Nickel | 10 | μg/l |
| 38 | Zink | 60 | μg/l |
| 39 | Antimon | 2,5 | μg/l |
| 40 | Arsenik | 5 | μg/l |
| 41 | Ammonium NH4+ eller Ammoniumkväve NH4N | 0,25 (NH4+) | mg/l |
| 0,20 (NH4N) | |||
| 42 | Klorid | 100 | mg/l |
| 43 | Sulfat | 150 | mg/l |
1Sammanlagt avser summan av alla de vid övervakningen observerade och uppmätta enskilda bekämpningsmedlen inbegripet deras relevanta metaboliter, nedbrytnings- eller reaktionsprodukter. | |||
Bilaga 8
Krav som gäller analysmetoder och tolkning av resultat
1. I denna bilaga avses med
a) mätosäkerhet en icke-negativ parameter som karakteriserar spridningen av de storhetsvärden som tilldelas en mätstorhet, på basis av den information som använts,
b) kvantifieringsgräns en angiven multipel av detektionsgränsen vid en koncentration av ämnet som rimligen kan bestämmas med godtagbar noggrannhet och precision,
c) detektionsgräns det utslag eller koncentrationsvärde över vilket det med angiven konfidensgrad kan bekräftas att ett prov är annorlunda än ett blankprov som inte innehåller det ämne som ska bestämmas.
Kvantifieringsgränsen som avses ovan i underpunkt b kan beräknas med användning av lämplig standard eller lämpligt prov och kan erhållas från den lägsta kalibreringspunkten på kalibreringskurvan. Härvid beaktas inte blankprov.
2. Alla analysmetoder - hit hör laboratorieanalyser, fältanalyser och onlinemetoder - som används i kemiska övervakningsprogram enligt 9 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen, valideras och dokumenteras i enlighet med standarden EN ISO/IEC-17025 eller annan motsvarande standard som är internationellt accepterad.
3. Vid ytvattenkontrollen och bestämningen av koncentrationerna av ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön i utsläpp och läckage ska metoder enligt SFS-, EN- och ISO-standarderna eller metoder med samma noggrannhet och tillförlitlighet tillämpas.
Koncentrationen av ett ämne kan uppskattas även genom beräkning, om metoderna som avses ovan inte är tillgängliga.
4. Minimikraven för alla analysmetoder som används är baserade på en mätosäkerhet på högst 50 % (k = 2) beräknad på nivån för ämnets miljökvalitetsnorm och en kvantifieringsgräns som är lika med eller under ett värde på 30 % av de relevanta miljökvalitetsnormerna. Om det inte finns någon relevant miljökvalitetsnorm för en viss parameter, eller om det inte finns någon analysmetod som uppfyller de ovan fastställda minimikraven, ska övervakningen utföras med bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader.
5. När mängderna av fysikalisk-kemiska eller kemiska mätstorheter i ett visst prov ligger under kvantifieringsgränsen, ska mätresultaten fastställas till halva värdet av den berörda kvantifieringsgränsen för beräkningen av medelvärden. När ett beräknat medelvärde av mätresultaten som avses ovan ligger under kvantifieringsgränserna, ska värdet anges som "under kvantifieringsgränsen". Resultat under kvantifieringsgränsen för enskilda ämnen fastställs dock till noll i sådana fall där mätstorheter består av den sammanlagda summan av en viss grupp fysikalisk-kemiska parametrar eller kemiska mätstorheter, inklusive deras relevanta metaboliter, nedbrytningsprodukter och reaktionsprodukter.
5a. (2015/85) Om det beräknade medelvärdet av ett mätresultat, vid en mätning som utförts med hjälp av bästa tillgängliga teknik som inte medför orimliga kostnader, med stöd av 5 punkten anges som ”under kvantifieringsgränsen” och ”kvantifieringsgränsen” för denna teknik är högre än miljökvalitetsnormen, ska resultatet för det uppmätta ämnet inte beaktas.
6. Laboratorier eller parter som kontrakteras av laboratorier bevisar sin kompetens för analys av relevanta fysikalisk-kemiska eller kemiska mätstorheter genom
a) deltagande i kvalifikationsprövningsprogram som omfattar de analysmetoder som avses i punkt 2 för mätstorheter vid koncentrationsnivåer som är representativa för kemiska övervakningsprogram som utförs i enlighet med 9 § i lagen om vattenvårdsförvaltningen, och
b) analys av tillgängligt referensmaterial som är representativt för insamlade prov som innehåller lämpliga koncentrationsnivåer i förhållande till relevanta miljökvalitetsnormer.
Kvalifikationsprövningsprogrammen enligt underpunkt a får organiseras av ackrediterade organisationer eller internationellt eller nationellt erkända organisationer som uppfyller kraven i ISO/IEC guide 43-1 eller kraven i andra motsvarande standarder som är internationellt accepterade.
Resultaten av deltagandet i dessa program ska utvärderas på grundval av de bedömningssystem som fastställs i ISO/IEC guide 43-1 eller i standarden ISO-13528 eller i andra motsvarande standarder som är internationellt accepterade.
Bilaga 9
Kartan anger de områden som avses i förordningens 12a §. Områdena utgörs av helheter vilka avgränsas enligt följande. De halvdragna linjerna visar hur områdena skiljs åt.
Västra saltsjöområdet
Finlands territorialvattengräns, gränsen mot land samt heldragna linjerna 1 och 2.
Norra saltsjöområdet
Finlands territorialvattengräns, gränsen mot riket, gränsen mot land samt heldragna linjerna 1, 3, 4, 5 och 6 mellan Lumparland och Sottunga Liskär. Linje 3 är i Lemströms kanal och linje 4 i Lumparsund.
Östra saltsjöområdet
Gränsen mot riket, gränsen mot land samt heldragna linjerna 5 och 6 från Sottunga Liskär till gränsen mot riket.
Södra saltsjöområdet
Finlands territorialvattengräns, gränsen mot riket, gränsen mot land samt heldragna linjerna 2, 3, 4 och 6.
Linjerna 1-6 utgörs av avståndet mellan koordinater (WGS 84) enligt följande:
| N | E | N | E | N | E |
|---|---|---|---|---|---|
| 60° 42.241' | 19° 44.866' | 60° 26.128' | 19° 45.508' | 60° 23.865' | 19° 47.779' |
| 60° 24.159' | 19° 45.725' |
| N | E | N | E | N | E |
|---|---|---|---|---|---|
| 59° 59.066' | 19° 59.559' | 59° 50.289' | 19° 55.302' | 60° 03.297' | 19° 58.124' |
| 60° 00.488' | 20° 00.355' | 59° 48.503' | 19° 46.882' | 60° 02.946' | 19° 58.477' |
| 59° 58.549' | 19° 59.327' | 59° 46.379' | 19° 41.127' | 60° 02.168' | 19° 58.026' |
| 59° 57.510' | 19° 57.672' | 60° 03.772' | 19° 57.543' | 60° 01.969' | 19° 58.180' |
| 59° 54.825' | 20° 01.555' | 60° 03.382' | 19° 57.682' | 60° 01.694' | 19° 59.222' |
| N | E | N | E |
|---|---|---|---|
| 60° 05.784' | 20° 00.940' | 60° 05.826' | 20° 00.935' |
| N | E | N | E |
|---|---|---|---|
| 60° 05.536' | 20° 12.354' | 60° 05.480' | 20° 12.323' |
| N | E | N | E | N | E |
|---|---|---|---|---|---|
| 60° 09.348' | 20° 32.350' | 60° 11.076' | 20° 34.414' | 60° 18.428' | 20° 38.204' |
| 60° 22.277' | 20° 35.733' | 60° 24.985' | 20° 36.414' | 60° 46.717' | 20° 36.193' |
| N | E | N | E | N | E |
|---|---|---|---|---|---|
| 60° 09.878' | 20° 20.483' | 59° 56.736' | 21° 01.286' | 60° 05.256' | 20° 42.086' |
| 60° 11.173' | 20° 21.076' | 59° 57.714' | 20° 57.190' | 60° 09.459' | 20° 38.886' |
| 60° 11.803' | 20° 22.060' | 59° 57.265' | 20° 56.311' | 60° 09.877' | 20° 36.519' |
| 60° 11.949' | 20° 22.422' | 59° 58.649' | 20° 55.759' | 60° 09.108' | 20° 30.478' |
| 59° 57.008' | 21° 10.279' | 60° 01.117' | 20° 56.036' | 60° 10.659' | 20° 27.318' |
| 59° 55.982' | 21° 07.917' | 60° 02.196' | 20° 49.464' | 60° 10.290' | 20° 25.145' |
| 59° 56.830' | 21° 05.943' | 60° 02.239' | 20° 52.395' | 60° 09.143' | 20° 17.261' |
| 59° 56.848' | 21° 03.843' | 60° 03.802' | 20° 43.841' | 60° 09.878' | 20° 20.483' |
| 59° 56.593' | 21° 03.653' | 60° 04.768' | 20° 43.088' |