Landskapslag (2009:54) om landskapsbidrag till bildningsförbund

I denna lag finns bestämmelser om landskapsbidrag till bildningsförbund som tillhandahåller ett fritt och frivilligt bildningsarbete.

Landskapets stöd till det fria bildningsarbetet ska ha till syfte att främja livslångt lärande, ett aktivt medborgarskap och demokrati samt verksamhet i medborgarsamhället.

I denna lag använda begrepp ska ha den betydelse som anges i denna paragraf.

1) Fritt bildningsarbete är en form av lärande och förkovran som i första hand riktar sig till vuxna som genom fritt kunskapssökande önskar lära och förkovra sig utanför de formella utbildningssystemen med mer eller mindre strikt upplagda utbildnings-, läro- och kursplaner jämte examina. Fritt bildningsarbete har inga begränsningar beträffande ämnen som kan studeras.

2) Ett bildningsförbund är en registrerad förening vars syfte är att ordna en fri och frivillig bildningsverksamhet i form av studiecirklar, kurser eller liknande. Ett bildningsförbund består av sina medlemmar och verksamheten riktar sig i första hand till dessa.

3) En studiecirkel är en frivilligt sammansatt arbetsgrupp, vars verksamhet syftar till att främja sina deltagares kunskapsbehov och -intressen enligt en innehållsbeskrivning som fastställs av det bildningsförbund till vilken studiecirkeln är ansluten.

4) En kurs är en ledarledd bildningsform som är uppdelad i två eller flera föreläsningar eller liknande tillfällen.

Ett bildningsförbund med hemort i landskapet Åland kan beviljas ett årligt landskapsbidrag för

1) bildningsförbundets administration,

2) bildningsverksamhet i form av studiecirklar och kurser,

3) särskilda utvecklings- eller andra projekt som hänför sig till bildningsverksamheten samt för

4) bildningsverksamhet i form av öppna föreläsningar och öppna seminarier om verksamheten kan bedömas vara av allmännyttigt slag.

Landskapsbidraget till ett bildningsförbund kan uppgå till högst 85 procent av mottagarens godtagbara kostnader enligt senast fastställda bokslut.

Godtagbara kostnader för ett bildningsförbunds administration är personalkostnader för en verksamhetsledare, expertarvoden samt material-, rese- och hyreskostnader som hänför sig till bildningsverksamheten. Personalkostnader för studiecirkel- och kursledare samt andra kostnader som direkt hänför sig till verksamheten, såsom material-, hyres- och resekostnader, anses vara godtagbara kostnader för bildningsverksamhet i form av studiecirklar och kurser. Godtagbara kostnader för särskilda utvecklings- eller andra projekt är expertarvoden samt material-, rese- och hyreskostnader. Annonserings-, hyres- och resekostnader anses vara godtagbara kostnader för bildningsverksamhet i form av öppna föreläsningar och öppna seminarier.

Landskapsregeringen kan genom landskapsförordning utfärda närmare bestämmelser om vilka utgifter och belopp som ska anses vara godtagbara kostnader.

För att en studiecirkel ska vara bidragsberättigad enligt denna lag ska den bestå av minst tre personer som ordnar minst fem studiemöten. Studiecirkelns deltagare ska ha fyllt tretton år.

För att en kurs ska var bidragsberättigad enligt denna lag ska den ha minst fem deltagare.

Det landskapsbidrag som beviljas ett bildningsförbund för kursverksamhet ska ha medlemsförening i bildningsförbundet som medarrangör.

Ansökan om landskapsbidrag till ett bildningsförbund prövas av Ålands kulturdelegation. Landskapsstödet ska sökas skriftligen eller på något annat sätt som Ålands kulturdelegation har godkänt. (2021/33)

En ansökan om landskapsbidrag ska inlämnas till landskapsregeringen senast vid den tidpunkt som landskapsregeringen bestämmer. Till en ansökan ska bifogas senast fastställda verksamhetsberättelse och bokslut samt ett förslag till verksamhetsplan och budget för det år som ansökan gäller.

Sökanden ska, utöver vad som sägs i 2 mom., i samband med ansökan om landskapsbidrag lämna Ålands kulturdelegation de uppgifter som Ålands kulturdelegation behöver känna till för att avgöra en ansökan. (2021/33)

Landskapsbidrag till ett bildningsförbund beviljas av Ålands kulturdelegation inom ramen för landskapsbudgeten och med beaktande av bestämmelserna om Ålands kulturdelegations verksamhet enligt landskapslagen (1996:53) om Ålands kulturdelegation.

Av beslutet ska mottagaren, ändamålet, beloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalningen framgå. Om inget stöd beviljas ska orsaken framgå av beslutets motivering. Ålands kulturdelegations beslut ska vara skriftligt. Villkor för erhållande av bidrag är att verksamhetsspråket är svenska. Vid bildningsarbete kan främmande språk användas.

Ålands kulturdelegation övervakar att syftet med landskapsbidragen uppfylls.

Bildningsförbundet ska fortlöpande lämna Ålands kulturdelegation riktiga och tillräckliga uppgifter för övervakningen av att villkoren i beslutet och lagstiftningen i övrigt iakttas.

Ålands kulturdelegation ska besluta att utbetalningen av landskapsbidrag ska upphöra samt att landskapsbidrag som redan har betalts ut helt eller delvis ska återkrävas om det har använts för ett väsentligt annat ändamål än vad det har beviljats för, om bidragstagaren har lämnat felaktiga uppgifter som haft en väsentlig inverkan på att bidraget har beviljats, dess belopp eller villkor eller om bidragstagaren hemlighållit omständigheter som väsentligt har inverkat på beslutet om beviljande.

Beslut om upphörande av utbetalning och återkrav av landskapsbidrag ska fattas utan dröjsmål. Av särskilda skäl kan beslut fattas inom två kalenderår efter det att Ålands kulturdelegation har fått kännedom om en sådan omständighet med stöd av vilken utbetalningen av landskapsbidraget ska upphöra eller återkrävas. Åtgärder för återkrav av landskapsbidrag får inte längre vidtas när fem år har förflutit från det att landskapsbidraget eller den sista posten av det betalades ut.

Återkravet får drivas in i enlighet med lagen om verkställighet av skatter och avgifter (FFS 706/2007). Återkravet kan även verkställas på så sätt att från landskapsbidrag enligt denna lag som Ålands kulturdelegation senare betalar till bidragstagaren, avdras det belopp som ska återkrävas.

Ålands kulturdelegation kan bestämma att den som ska återbetala landskapsbidrag ska betala en årlig ränta på det återkrävda stödbeloppet enligt 3 § i räntelagen (FFS 633/1982) från den dag grunden för återkravet uppstår till dess att återbetalningen görs. Vid dröjsmål med återbetalning av landskapsbidrag som återkrävs ska bidragstagaren betala en årlig dröjsmålsränta enligt den räntefot som avses i 4 § i räntelagen från den dag beloppet återkrävs till den dag landskapsbidraget återbetalas.

Återkravet kan frångås helt eller delvis, om detta anses skäligt och om utbetalningen av landskapsbidraget utan grund inte berodde på svikligt förfarande från bidragstagarens eller dennes företrädares sida eller om det belopp som betalats utan grund är litet. Återkrävandet kan dessutom avbrytas efter det att beslut om återkrav har givits, om det med beaktande av bidragstagarens ekonomiska situation inte längre är ändamålsenligt att fortsätta återkrävandet eller om det med hänsyn till den återstående skuldens storlek medför oskäliga kostnader att fortsätta återkrävandet.

Om inte ärendet hör till området för lag kan landskapsregeringen utfärda närmare bestämmelser genom landskapsförordning om förutsättningarna och förfarandet vid beviljandet av landskapsbidrag enligt detta kapitel.

I fråga om brott mot den offentliga ekonomin ska iakttas vad som föreskrivs i landskapslagen (2002:60) om tillämpning i landskapet Åland av 29 kap. strafflagen (FFS 39/1889).

En sakägare som är missnöjd med ett beslut som Ålands kulturdelegation har fattat kan inom 14 dagar, räknat från den dag beslutet delgavs vederbörande, skriftligen begära rättelse hos Ålands kulturdelegation. I rättelseyrkandet, som läggs till grund för Ålands kulturdelegations prövning, ska anges vilket beslut som önskas rättat och de omständigheter som rättelseyrkandet grundar sig på. Ett rättelseyrkande ska behandlas utan dröjsmål.

Ett beslut som Ålands kulturdelegation har fattat med anledning av ett rättelseyrkande får i fråga om lagligheten överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010.

Genom denna lag upphävs landskapslagen (1965:31) om landskapsbidrag för studiecirkelverksamheten.

I fråga om användning och övervakning av användningen, återbetalning och återkrav av landskapsbidrag för studiecirkelverksamhet som har beviljats innan denna lag träder i kraft samt besvär som avser bidraget ska de bestämmelser som gällde när landskapsbidraget beviljades samt villkoren i landskapsbidragsbeslutet iakttas.