Landskapslag (2000:26) om Ålands polismyndighet

Landskapets polisförvaltning handhas av Ålands polismyndighet som är underställd landskapsregeringen. I 3 § i landskapslagen (2021:12) om tillämpning på Åland av polislagen föreskrivs om polisens uppgifter. (2021/13)

2 mom. upphävt (2013/93).

Bestämmelser om landskapets polisförvaltning finns även i republikens presidents förordning (2010:33) om polisförvaltningen i landskapet Åland. (2013/93).

Ålands polismyndighet sköter mottagande av nödmeddelanden och alarmering av räddningsenheter i enlighet med räddningslagen (2006:106) för landskapet Åland. För skötseln av dessa uppgifter finns en alarmcentral vid polismyndigheten. (2013/93).

Landskapsregeringen utfärdar vid behov närmare bestämmelser om polismyndighetens ekonomiförvaltning och om vissa ärenden som hänför sig till tjänstekollektivavtalen samt till vilken del landskapsregeringen handhar skötseln av dessa uppgifter. (2006/33)

Landskapsregeringen tillsätter en styrelse för polismyndigheten för den tid under vilken landskapsregeringens mandatperiod varar. Styrelsen består av sex medlemmar. Bland styrelsens medlemmar utser landskapsregeringen en ordförande och en vice ordförande. För varje medlem utses även en personlig ersättare, för vilken i tillämpliga delar bestämmelserna om medlemmar gäller.

Juridisk sakkunskap ska vara företrädd i styrelsen. Styrelsens medlemmar och ersättare får inte vara anställda vid Ålands polismyndighet.

Landskapsregeringen kan skilja styrelsen eller en medlem eller ersättare i styrelsen från uppdraget. Landskapsregeringen beslutar om det arvode som ska tillkomma den som innehar ett styrelseuppdrag.

Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vid förfall för ordföranden av vice ordföranden. Styrelsen ska sammankallas för behandling av ett visst ärende då minst två medlemmar det kräver.

Styrelsen är beslutför när fler än hälften av antalet medlemmar är närvarande, bland dem ordföranden eller vice ordföranden. Beslut fattas med enkel majoritet. Faller rösterna lika avgör ordförandens röst.

Styrelsen avgör ärenden på föredragning av polismästaren. Styrelsen kan utse en annan föredragande om ärendet så kräver.

Vid styrelsens sammanträden förs protokoll av en sekreterare som utses av styrelsen. Protokollet justeras på det sätt som styrelsen bestämmer.

I fråga om tystnadsplikt för styrelsemedlemmarna och ersättarna ska iakttas vad som föreskrivs i landskapslagen (2021:115) om tillämpningen av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet hos Ålands polismyndighet. (2021/86)

Styrelsen ska biträda polismästaren i arbetet med att utveckla myndighetens verksamhet mot de mål som lagtinget och landskapsregeringen satt upp för verksamheten. Styrelsen ska dessutom

1) årligen besluta om samt tillställa landskapsregeringen polismyndighetens allmänna verksamhetsmål,

2) årligen besluta om samt tillställa landskapsregeringen polismyndighetens budgetförslag,

3) årligen besluta om samt tillställa landskapsregeringen en berättelse över polismyndighetens verksamhet,

4) följa polismyndighetens verksamhet,

5) ta aktiv del i arbetet med att utveckla polismyndighetens verksamhet,

6) föreslå de åtgärder som styrelsen finner motiverade,

7) avge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller polismyndigheten samt

8) se till att alla delar av verksamheten fungerar på svenska.

Styrelsen får inte fatta beslut i polisoperativa frågor.

Polismyndigheten leds av en chef för polismyndigheten. Chefen benämns polismästare. (2013/93)

Vid polismyndigheten finns en tjänst som överkommissarie. Den person som utnämns till tjänsten som överkommissarie skall verka som ställföreträdare för polismästaren om han eller hon godkänns för uppgiften av landshövdingen.

Om de övriga tjänster som finns vid Ålands polismyndighet bestäms i landskapsförordning. Dessutom kan det finnas tillfälliga tjänstemän och personal i privaträttsligt anställningsförhållande.

Polismästaren och dennes ställföreträdare utnämns av landskapsregeringen efter samtycke av landshövdingen. Övriga tjänstemän och personal i privaträttsligt anställningsförhållande utnämns eller anställs av landskapsregeringen. Sistnämnda uppgift kan dock helt eller delvis i landskapsförordning delegeras till polismästaren. (2006/33)

Vid de utnämnings- och anställningsbefogenheter polismästaren utövar med stöd av 4 mom. skall det förflyttnings- eller omplaceringsbeslut av en tjänsteman eller arbetstagare som landskapsregeringen fattar iakttas, om polismästaren samtycker till förflyttningen eller omplaceringen. (2006/53)

Med polisman avses i denna lag polismästaren, överkommissarien och kommissarierna, vilka utgör polisbefälet, samt övriga i landskapsförordning angivna polisunderbefäl och -manskap.

Behörighetskrav för tjänsten som polismästare är inom en juridisk fakultet vid ett universitet eller därmed jämförbar högskola, som är erkänd av en nationell utbildningsmyndighet, avlagd examen som motsvarar minst fyra års heltidsstudier eller en annan motsvarande examen som motsvarar minst fyra års heltidsstudier med lämplig juridisk inriktning samt erfarenhet av ledarskap och förvaltningsuppgifter. (2013/93)

Behörighetskrav för tjänsten som överkommissarie är högskoleexamen med lämplig inriktning som motsvarar minst tre års heltidsstudier samt förtrogenhet med polisverksamheten.

Om behörighetskraven för annan tjänst vid polismyndigheten bestäms i landskapsförordning.

Vad som i denna lag och med stöd av denna lag utfärdade bestämmelser föreskrivs om behörighetskraven för tjänst skall i tillämpliga delar iakttas även i fråga om tillfälliga tjänstemän och personal i privaträttsligt anställningsförhållande.

Upphävd (2013/93).

Vid utförandet av sina uppgifter har en polisman sådana befogenheter som bestäms i denna lag eller i någon annan lag. Om en polismans befogenheter i riket gäller vad som bestäms i 5 § i republikens presidents förordning om polisförvaltningen i landskapet Åland.

En polisaspirant har en polismans befogenheter när aspiranten under sin utbildares ledning och uppsikt utför uppgifter som ingår i utbildningen.

En yngre konstapel har en polismans befogenheter. Under en arbetspraktikperiod som ingår i grundexamen för polis får en yngre konstapel utöva en polismans befogenheter under ledning och behövlig uppsikt av handledaren för arbetspraktiken.

En polisman är utan särskilt förordnande skyldig att i hela landskapet, även på sin fritid, vidta brådskande åtgärder som är nödvändiga för förhindrande av ett allvarligt brott, inledande av en undersökning av ett sådant brott och avvärjande av allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet eller som behövs av andra med dessa jämförbara särskilda skäl.

Med tanke på särskilda situationer i polisens verksamhet ska varje polisman se till att polismyndigheten har hans eller hennes kontaktuppgifter.

En polisman ska utan dröjsmål inställa sig i tjänst när en allvarlig situation eller händelse som hotar allmän ordning och säkerhet nödvändigt kräver det.

Även under sin semester är en polisman skyldig att på förordnande av polismästaren återgå i tjänst när det är nödvändigt för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet.

En polisman som inte är tjänstledig eller har semester är skyldig att på förordnande av polismästaren tillfälligt vara i larmberedskap och inställa sig i tjänst när det är nödvändigt av särskilda skäl i anslutning till polisens verksamhet.

Om ledningsförhållanden i en polisiärt särskilt krävande situation finns dessutom bestämmelser i republikens presidents förordning om polisförvaltningen i landskapet Åland.

En polisman får vara biträde eller ombud för en person som misstänks för ett brott endast om den misstänkte är hans eller hennes släkting i rätt upp- eller nedstigande led, bror eller syster eller äkta make och inte har rätt att få en försvarare enligt 2 kap. 1 § lagen om rättegång i brottmål (FFS 689/1997).

En polisman får inte vara biträde eller ombud för en målsägande om detta kan stå i strid med skötseln av polismannens tjänsteåligganden.

En polisman ska i tjänsten och på sin fritid uppföra sig på ett sätt som inte äventyrar tilltron till att polisens uppgifter sköts på ett behörigt sätt. Vid bedömningen av en polismans uppträdande tas hänsyn också till polismannens ställning och uppgifter inom polismyndigheten.

En polisman får inte ta emot eller sköta bisysslor som avses i 18 § 4 och 5 mom. tjänstemannalagen för landskapet Åland, om inte tillstånd därtill beviljas på ansökan.

En polisman får inte sköta en syssla som medför rättigheter eller skyldigheter som kan stå i strid med en polismans uppgifter enligt denna lag.

En polisman ska upprätthålla den kondition och yrkesskicklighet som arbetsuppgifterna kräver.

Bestämmelser om den konditionsnivå som olika arbetsuppgifter kräver samt om anordnande av konditionstester kan vid behov utfärdas genom landskapsförordning.

Tjänstledighet för polismästaren och överkommissarien beviljas av landskapsregeringen.

Tjänstledighet för den övriga personalen vid polismyndigheten beviljas av landskapsregeringen till den del inte uppgiften helt eller delvis i landskapsförordning delegeras till polismästaren.

Upphävda (2013/93).

Polisman är skyldig att avgå från sin tjänst när han eller hon uppnår den allmänna avgångsålder som föreskrivs i 41 § i tjänstemannalagen för landskapet Åland.

Polismästaren har rätt att med varning bestraffa en underlydande tjänsteman. Härvid skall bestämmelserna i tjänstemannalagen (1987:61) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

Anser polismästaren att annat straff än varning kan komma ifråga skall han eller hon överföra ärendet att handläggas av landskapsregeringen.

Närmare bestämmelser om verkställighet och tillämpning av denna lag utfärdas genom landskapsförordning.

Styrelsen ska anta ett reglemente för Ålands polismyndighet med närmare bestämmelser om polismyndighetens organisation, uppgifter och interna beslutsordning. (2013/93)

Polismyndigheten kan vid behov anta en arbetsordning med närmare bestämmelser om hur arbetet skall bedrivas vid myndigheten.

Om inte ärendet hör till området för lag kan landskapsregeringen inom landskapets behörighet meddela polisen närmare föreskrifter och anvisningar om de åtgärder som enligt denna lag eller med stöd av den utfärdade bestämmelser ska vidtas av polisen. (2013/93)

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot förbudet i 7 § 3 mom. skall för orättmätig användning av polisuniform dömas till böter, om inte strängare straff föreskrivs någon annanstans i lag.

Beslut som landskapsregeringen fattat med stöd av denna lag får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen. I landskapsregeringens beslut i utnämningsärenden får ändring inte sökas genom besvär.

Beslut som polismyndigheten fattat med stöd av denna lag får överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. (2006/33)

3 mom. upphävt (2006/33).

Polismyndigheten ska ha en elektronisk anslagstavla på sin webbplats. Vid tillkännagivandet på anslagstavlan ska bestämmelserna om offentlig delgivning i förvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland iakttas i tillämpliga delar.

Den elektroniska anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Polismyndigheten ska i sina lokaler eller på någon annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på den elektroniska anslagstavlan.

Denna lag träder i kraft 1 juni 2000.

Genom denna lag upphävs landskapslagen (1981:46) den 6 juli 1981 om polisförvaltningen.

De tjänster som vid denna lags ikraftträdande finns inom Ålands polisdistrikt överförs vid ikraftträdandet till Ålands polismyndighet. Den som är anställd vid polismyndigheten inom Ålands polisdistrikt överflyttas vid ikraftträdandet till motsvarande anställningsförhållande vid Ålands polismyndighet med bibehållande av sina tidigare rättigheter och skyldigheter.